Jag funderar kring detta med Kväve som gödning till träd. Gröngödning med kvävefixerande växter har jag läst på flera ställen är bra (och provat själv med god effekt på äppelträd). Medan kväve i t.ex. konstgödsel inte är bra för träden.

Hur kommer det sig att samma ämne har olika effekt beroende på vart det kommer ifrån? Har det med hur det frigörs, under hur lång tid eller vilken form det är i?

Hur är hönsgödsel som gödning till träd och vedartade växter med tanke på att det är rikt på kväve?

Det har ingen större betydelse i vilken form kvävet tillförs. Bara det tillförs i rätt mängder och under rätt tid på året, t ex inte alltför sent på året.

För det praktiska jobbet med träd är det generellt som kerstinbern skriver det viktigaste: Att inte gödsla med medel tagna utifrån (höns, gräsklipp eller konstkväve t ex) efter midsommar. I norr slutar man nog tidigare för att inte få en alltför sen invintring, medan man på skyddade ställen och under kontrollerade former kan konstgödsla senare coskå liksom t ex Zetas gör. För de flesta ställen passar midsommar bra som sluttid för kvävegivor.

Med gröngödsling, dvs växter som på platsen själva binder och ger kväve genom att de växer, vissnar och bryts ned, följer en rytm som jag aldrig sett fått växter att invintra för sent. Finns säkert rapporter skrivna om det, dvs i vilken form det frigörs och när det frigörs mm. De komemrr från platsen, växer på plats och vissnar där i den takt som platsen medger.

Däremot skriver jag inte helt under på att det inte spelar roll i vilket sammanhang kvävet ges, t ex att det skulle ge samma resultat med gröngödsling, kogödsel, hönsgödsel, eller med konstgjorda substrat. Det är visserligen sant att man t ex odlar tomater i mineralull i växthus och gödslar dem med kvävelösningar och får dem att växa och utvecklas. Men de blir inte likadana som tomater som står i jord. Säkert spelar många faktorer in för detta; de får inte direkt UV-ljus annat än genom glas, de får inte möta vind och väder, de får näringsämnen anpassade för att de ska växa snabbt, de plockas omogna mm.

Men frukten blir inte likadan. Och den blir inte lika näringsrik som om den får växa under mer naturliga former.

Och jag tror att det är med kvävet som med att äta vitaminer. Det går säkert ganska länge att överleva genom att äta proteiner, mineraler, vitaminer, kolhydrater mm i pulverform. Och om man har en akut brist kan ett tillfälligt tillskott i pulver eller tablettform hjälpa gott. Samma med en akut brist som en växt har (som dock sällan är kväve i våra trädgårdar).

Men långsiktigt är det bästa att försöka hitta kombinationslösningar liksom naturen gör själv: Att skapa en jord som både innehåller syret och mikrolivet som växten behöver för att kunna ta upp kväve och många andra ämnen.

Och rent praktiskt är det lättare att lyckas med detta också, än att dosera de enskilda ämnena vart och ett för sig och sedan se jordstruktur och jordeliv som något separat som kräver särskild skötsel.

Kogödsel och gröngödsling passar den som inte vill ha trädgården som en vetenskaplig disciplin, och för den som är lite lat eller vill ha trädgården som ett lättjefullt projekt. Med dem gör djuren merparten av jobbet och ger både jorden liv och näringstillskott!

Tack för er kunskap, då fortsätter jag med gröngödning och gräsklipp. När jag hör att gräset klipps i parken som ligger granne med vår trädgård brukar jag gå dit och kratta ihop gräsklipp och sno med mig. Folk som går förbi brukar småle lite ;-).

På hösten när jag krattar upp löv och tar ner till min trädgård skrattar de ännu mer!

:-) nog flera som känner igen sig här. Hur bra är inte det som är lätt att bära och dessutom ligger nära jämfört med allt tungt som man fraktar långt bort ifrån i form av jordförbättring - och samtidigt betalar för!

För att fortsätta på temat "tokig trädgårdstyp": När jag odlat mycket och tömt min matkompost brukar jag ta hand om resterna från matlagning hos vänner som inte har kompost. Svårt se det slängas som skulle kunna fylla min kompost lite snabbare...

Smart, det alternativet har jag inte tänkt på. Tror du att man kan övertala grannarna att komposten är känslig och kräsen och därför behöver nylagad middagsmat varje dag? Sen får man smyga så de inte ser att man ställer det på bordet istället för slänger det i komposten. Vore fint om det funkade!

Fniss. fortsättning på kompostnörderi. Jo Mia, och så får man se till att de äter ekologiskt också så man inte får en massa strunt i komposten, tungmetaller och annat...

I anslutning till en jordplätt jag har där jag odlar grönsaker, träd och rosor finns en restaurang som jag byggt kompster åt. Mycket bra att ha ordförbättring nära!

Att slippa släpa är en stor fördel i all odling tycker jag. Andra kallar det närproducerat. Jag kallar det lättsläpat! :-)

För oss som använder kvävehaltig gödsel, vare sig det är naturgödsel (höns- eller t.ex rhododendrongödsel) eller konstgödsel (NPK) sägs det att vi skall inte gödsla efter midsommar.

Men hur tolkar man "efter midsommar", det kan ju tolkas på minst 2 olika sätt:
1. Ingen gödseltillförsel efter midsommar
2. Gödsel skall tillföras så tidigt under säsongen, att allt kväve skall vara förbrukad innan midsommar

Vilken tolkning är rätt ?

1 är rätt, 2 är rätt om du byter ut "midsommar" mot "hösten"

Tackar för svaret.

För vedartade växter i zon 2 och uppåt: Ingen gödsling efter midsommar.