Här ett annat ställe där mossborttagningens vara eller icke vara omnämns.
http://www.odla.nu/forums/index.php?act=ST...13e8de56eeec4a2För 10 år sedan, eller var det 15 kanske, gick jag på ett otal kurser med Lasse Krantz på Rosendahls trädgårdar samt på trädvårdskurser i Järna. Hos antroposoferna är inte bara mossborttagning utan också lerinpackning av stammarna vanligt. Samtidigt gör man en rotbehandling som kan vara mer eller mindre omfattande.
Jag lärde mig att skrapa, inpacka och rotbehandla en hel del på Järnasättet, men började också komma i kontakt med arborister och trädvårdare som gjorde att jag så småningom övergav all stambehandling.
Många med yrkesmässiga trädplanteringsuppdrag har nu också helt slutat att skydda ungträdens stammar som man gjorde förr.
Det finns tillräckligt mycket forskning för att man ska veta vad som är mest centralt för träden, och hittills saknas kända studier och experiment som kan visa om just moss- och stambehandling har positiva eller negativa effekter. Troligen har behandlingen ingen större effekt alls, förutom att trädägarna efter en stambehandling inte har tid över för att göra det man vet att många träd behöver - jordförbättring.
Trädens nuvarande biologi och anatomi har utvecklats över ca 100 miljoner år och har anpassat sig för liv över hela jordklotet. Barken har utöver det mekaniska och temperaturmässiga skyddet en funktion också som bostäder åt ett rikt insekts- och mikroliv, som träden är beroende av.
Träd i miljöer med stor artrikedom klarar sig bättre än träd i mer sterila miljöer. Träd i stadsmiljö har sällan lav eller mossa på sina grenar och de utsätts för långt färre insektsangripare än träd som står i en naturskog eller villaträdgård. Stadsträdens livslängd är betydligt kortare än träd i naturliga miljöer.
Ett av de största problemen med våra kultiverade och vilda träd i trädgårdarna är syre- och näringstillförseln. Medan det är allmän kunskap att vi måste luckra och förbättra jorden för våra relativt kortlivade perenner lär vi oss inte att också träd som lever hundratals år behöver jordförbättring så småningom. Sällan står det ens omnämnt i trädgårdsböckerna!
Jag har hittills inte hittat någon trädforskare som velat göra studier av barkbehandlingar men det har gjorts en hel del experiment om trädens rötter. Den rotbehhandling jag lärde mig att göra hos antroposoferna har jag numera mer eller mindre kastat i korgen "kul att ha testat men inte en gång till". Näringsupptagningen sker inte invid stammen, den sker längre ut i marken under kronan och det är där man ger trädet hjälp när man luckrar och jordförbättrar.
Jag är fortfarande fascinerad och inspirerad av antroposofisk odlingskultur och jag har många vänner i den branschen, men jag ställer högre krav på ödmjukhet och öppenhet inför det man kommer fram till inom trädforskning än vad de gör. Jag tror inte att lavborttagning är direkt skadlig för träden, om man vet var kambium och sildel sitter under barken så att man inte går för långt.