För första gången i år har jag suttit på altanen och njutit.
Jag kom hem från jobbet vid sex-tiden och gick direkt och satte mig (med vinterkappa och varma strumpor) på altanen för att fira skymning. Ett glas Soave, ett fat Crostini, en pall under benen.
Över himlen moln på långsam färd norrut, vårljus bakom tallar och lönnar, röd himmel i början sedan allt blekare vit, nu helt mörk. Ända tills mörkret föll sjöng koltrastar allt vackrare vid ån en liten bit bort.
SUCK!

SUCK ! Låter alldeles underbart !