Har en kaprifol som står i söderläge vid min altan. Vårt första år i huset och utan något som helst begrepp om saker och ting så kapade vi den stackaren jäms med knäna för att vi tyckte att den såg så skräpig ut. Vi visste inte ens vad det var...
Nå, den hämtade sig (tackochlov) och har nu blommat rikligt i 14 år utan några åtgärder förutom att vi kastat upp ny jord runt fossingarna. Den är inte heller kal men förra sommaren blommade den dåligt. Måste vi kapa den igen eller kan man vara lite mer återhållsam? När ska det göras? Eller kan vi göda den lite i vår och hoppas på att den blommar mer.
Jag vill ju även i sommar, likt en berusad humla, sitta i doften av kaprifol.
/sollan

Hej där!
Visst är den härlig både blomman och doften.
På vår Ö fanns en jätte när vi flyttade hit för fyta år sedan...
Har aldrig blivit beskuren men fått glada tillrop och näring....
Så du kan nog vara lugn den kommer att ge samma berusning i år...


Calle på Ön som fått vårregn

Vad jag förstår så kan kaprifolen "blomma ut sig själv", dvs den kommer att blomma från år till år, bli mer förvedad medan kraften sakta rinner ut. Det höll på att hända vår kaprifol som jag helt radikalt klippte ner för en vecka sedan tills det bara var ca en ½ meter kvar på stammarna. På så sätt tar den igen sig i år - kommer alltså inte att blomma - men samlar kraft för framtiden. Kanske kan man kapa VISSA grenar så att man i alla fall får några blomor att sniffa på.......Lycka till!

Kanske för mycket gödsel?

Ja, jag har just pratat med honom och vi har kommit överens om att jag ska ta några grenar och så ska han få mumsig jord i vår. I gengäld har han lovat blomma lite mer... så får vi väl se.
/sollan

Se där! Ännu en gång är det bevisat - med kommunikation kommer man längst!

Japp, jag pratar med allt jag träffar på, katter och paddor och frön och krukväxter och allt vad jag träffar på. T.o.m mig själv ibland....
Man får så bra svar då... Hårige Herman och jag brukar ha stort utbyte av våra diskussioner...
/sollan