Att man helst ska ringbarka på våren vet jag, men varför kan man inte lika gärna göra det på hösten?

Jag har ett vildkörsbär som är ganska så invasivt med sina rötter som skjuter upp överallt. Det är vackert när det blommar och det är vackert med frukt men... ja.. Och jo, jag gillar trädet enormt mycket och det tar verkligen emot att ta bort den där barriären som hittills hindrat grannarna att stirra rätt in till mig men det är lika bra att ta det när jag kan hantera trädets storlek.

Detta är kanske inte ett svar på din fråga, utan mer en fundering kring en möjlig fördelen att ringbarka på hösten. Nu, innan löven faller, är det en massa näring och energi uppe i trädets blad som skall ner till rötterna innan vintern inför nästa säsongs tillväxt o löv. Om man ringbarkar nu så kommer denna energi inte ner till rötterna, och trädet har ett mindre energiförråd till vårens tillväxt. På så sätt kan det vara bra att göra det nu.

Fördelen m att ringbaka på våren kommer jag inte på, men det gör säkert någon annan här på Odla som kan fylla i

Ja precis så tänkte jag också när jag funderade på detta, det borde ju gå snabbare på detta vis, att göra det på hösten. Så fort ljuset återkommer så börjar ju träden sätta igång i rotsystemet, och då är det väl inte det lättaste att hinna med ringbarkning (finns ju så mycket annat man håller på med). Men om man nu gör det t.ex. då "somnar" trädet in under den tid då det ändå ska vila... Hmmm, väntar på att Cilla ska svara så vi får se

Jag tänkte samma sak, att det blir kul att se vad Cilla skriver.... vi är tydligen flera som litar på hennes kloka svar!

Det tar ju hur som helst minst ett år innan trädet dör, så jag vet inte hur stor skillnad det gör när operationen utförs

Tack för förtroendet! Det har ingen större betydelse när på året man ringbarkar, men det är mekaniskt lättast på våren när träden savar.

Ringbarkning är mycket effektiv, och bygger på att man tar bort hela barken, också de tunna skikten innanför, men att man samtidigt bevarar de yttersta årsringarna i veden oskadda. I ett av de tunna skikten under barken (sildelen) finns trädets enda ställe där roten kan försörjas (uppifrån och ned) medan de yttersta årsringarna kan föra näring från roten och upp i kronan. På så sätt "lurar" man trädet att försörja kronan medan roten inte får tillbaka, och detta gör att många träd inte sätter igång rotsystemet att skjuta skott utan sakta dör.

Man brukar lägga ringen ganska högt, under nedersta grenarna eller så högt man kan på stammen. Vissa träd som starkväxande asp kräver mer än 10 cm bred remsa runt om för att det inte ska kunna övervalla. Man tar en vass yxa, barkjärn eller tvåskaftad kniv eller annat, och är försiktig så att man inte skadar veden men får bort hinnorna under barken.

Ringbarka gör man ju i första hand på träd som skjuter rotskott, dvs där man vill att hela trädet inklusive rotsystem ska dö (t ex asp, poppel, plommon). När rötterna dör har man också ett mycket bra jordförbättringsmedel alldeles gratis och framlevererat över ett stort område.

I andra hand ringbarkar man trädslag som skjuter stubbskott (t ex ask, björk, körsbär), om man inte vill klippa eller såga av dem någon gång per år (då tröttas de ut). T ex om det gäller större områden som man vill glesa ut där det blir ett stort jobb att knipsa av skott i juli.

Det viktigaste är att vänta ut träden efter en ringbarkning. Att inte fälla dem innan hela trädet dött. Om det dött ser man det nedanför ringbarkningen. Skaver man av barken där ska veden ha samma gråa elelr lätt bruna färg som vid ringbarkningen.

Det brukar ta fem-tio minuter att ringbarka ett träd, sedan gör man ingenting. Men man kan få vänta i två år eller mer innan man kan ta ned trädet utan risk för rotskott. (På en stor poppel har jag väntat i sex år innan jag var säker.) I gengäld för väntetiden har man under många år rötter som förmultnar och skapar bästa tänkbara jordförbättring.

Det är inte helt vanligt med körsbär (Prunus avium) som skjuter rotskott, men däremot brukar körsbär kunna fröså sig villigt. Samma med ask och lönn, man kan luras att tro att det är från samma rotsysytem men i själva verket är det frösådder, enskilda individer.

Plommon är det annat med, där kan grundstammen (ofta Prusus cerasifera) skjuta rotskott över ganska stora områden när moderträdet skärs för hårt, blir gammalt och om man tar bort trädet.

Äpple (frögrundstam eller A2 eller annan) skjuter sällan skott från roten men däremot stubbskott. Lite annorlunda är det med grundstammen för päron, som kan skjuta rotskott men då nära stammen/moderträdet.

Och tack för svar! Grundligt genom gånget och lättförklarat Min fråga är bara varför mitt körsbär då skjuter rotskott hela tiden, och det är rotskott för jag märker hur dessa tilltar när jag kapat bort en o annan lågt hängande gren. Då kanske jag kan ta hela trädet på en gång istället för att ringbarka det om det nu är så? Och kan man kapa ner det till en manshög stubbe för att sedan ringbarka?

Sötkörsbär brukar inte skjuta rotskott, men det gör gärna surkörsbär. Kanske det är ett sådant träd du har?

Ja Huggorm, det är mycket möjligt att det är ett surkörsbär. Jag har då inte planterat det men det är nog så att det är et frö från början för moderträdet står ca 20-25 meter bakom, på en annan tomt, som var en del av en skog, tills för några år sen. Men det där med surt är ju relativt, för bären smakar gott o friskt, om än att de är små.

Tack Cilla för den utförliga beskrivningen.

Jag har ett par gamla plommon som nu vi bestämt ska ner, de är halvdöda och massa ohyra i. Jag har velat hit och dit, eftersom även gamla träd har sin tjusning, men all ohyra har gjort att jag bestämt att nu ska de ner. (Har försökt spruta blommorna med vatten i våras, men det är för högt).

Men detta besvarar ju mina funderingar om hur man ska bli av med rotskott. Det är redan nu förfärligt mycket rotskott i vår syremhäck, gissningsvis alltså för att träden mer och mer dör. Jag har liksom befarat att tar vi ner träden så blir det än värre.

Så nu ska här ringbarkas istället, ska visa ditt inlägg för mannen min. Han blir nog glad han slipper ut med motorsågen nu i höst, att det liksom kan skjutas på framtiden 1-2 år.

Helén

Tack ska ni ha för tacken :-)!

CillaM - du ser säkert vad som är rotskott och frösådder, och det finns säkert förklaring. Att surkörsbär skulle skjuta mer rotskott visste jag inte men kan vara möjligt. Kanske för att de oftare står på egen rot och inte på Prunus avium? Vad tror ni andra?

HelénE - behåll något av rotskotten på plommonen om något skott står så att du kan ha ett litet träd eller buske där. Det blir ofta mycket goda körsbärsplommon på dem. Lite mindre än kulturplommon, tar lite tid att få fram, men ujanimej när de kommer! Supergoda. Liksom söta surkörsbär - bara att lägga direkt i frysen och sedan ta fram och ha dem mer eller mindre som om man aldrig fryst dem. Till snabbgjord kompott som blir som färsk, eller lägga i grytor i slutet av kokning.

Träden blir fina också, eller buskagen om man hellre vill ha det. Träden får blanka hästkastanjfärgade stammar, blir ofta inte högre än 3 meter. Stabbiga och små stadiga träd, kan växa i nästan vad som helst.



Frukten ofta röd/rödviolett, men kan också ha andra färger



Så här ser många körsbärsplommonträd ut som jag känner. Små, bestämda och med lite egna knyckar. Bestämda träd som vreser till med en och annan torn också.



Blomfärgen kan variera något, här i Sveroige har jag nog mest sett helt kritvita blommor. Och som alla andra plommonträd är blommen sällan så framträdande.



Det är alltså dessa som dyker upp som små rotskott när man har ett plommonträd som håller på att ge med sig, eller som man beskär hårt eller sågar ned.

Surkörsbär är ju en helt egen art, och de är helt enkelt sådana att de skjuter rotskott. Jag har ingen större erfarenhet men har läst det, exempelvis här: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/prunu/pruncer.html

För övrigt undrar jag om det inte är ett körsbärsplommon jag har växande uppe i ett snår på ett berg, den liknar mycket det vitblommande på bilden. Aldrig någon frukt, det verkar inte vara självpollinerande.

Aha! Begreppsförvirring. Virtuella floran håller sig strikt till arten medan vi som håller på med frukt gör stor skillnad på sorter - klarbär och moreller t ex. http://www.ebeplant.se/korsbar.htm

Och om man köper en sort av surkörsbär tror jag att den också kan vara ympad på Prunus avium. Kanske är CillaMs träd inte ympar på Prunus avium, som sällan ger rotskott, utan är rotäkta med en sort som gör det.

Mina egna skuggmoreller (ett surkörsbär) är frösådder som inte ger rotskott alls.

här en intressant artikel om körsbärsplommon och andra plommon!
http://taffel.se/artiklar/skanska-plommonmysterier

Jag har faktiskt tänkt att se om jag kan få upp några av skotten och sätta på ett annat ställe på tomten, lite mer lämpligt än mitt i syrenhäcken. Har också upptäckt att jag har en prestonsyren stående mellan de 2 plommonen men nu döljs den nästan helt av alla plommonskotten.

En undran, se skott som nu finns, kan hur ska man få väck just dem. Klippa ja, men misstänker de dyker upp igen. Är svårt att gräva mitt inne bland syrenerna, de små går ju att dra upp men det har blivit större exekmpal, några är ca 2 m höga och stam på 4-5cm diam. Ringbarka dem också???

Helén

För skojs skull kan du dra upp några små och se om de har egna rötter eller sitter ihop som rotskott från de större träden

de som du beskriver som större skull jag ha ringbarkat ja. Och behållit dem intakta. Vitsen är att de ska dra upp näring från rötter till blad, så att roten svälter sig.

Tack igen! Jag gör så, ringbarkar de stor och försöker få upp några små med rötterna och flytta, ska se om det går att få rätt på om de hänger ihop med de stora träden eller inte...är inte säkert det går, det är mycket syrener där också.

Lär inte bli morgondagens projekt, men om vädret vill nästa eller nästnästa helg.

Helén

Bästa tiden att ringbarka är när roten har minst lagrad energi.
Det är på våren när lövverket är nästan helt utslaget och skal börja leverera energi.

Samma tid gäller om du vil fälla trädet direkt och minemera möjligheten till rotskott.

Jag flikar in en kort fråga... varför lägger man snitten för ringbarkningen så högt upp som under nedersta grenarna? Hade jag gissat hade jag lagt det nere vid roten, men motivering till varför jag hade gissat det har jag inte ;-)

Intressant beskrivning av funktionerna i sildelen resp de yttersta årstillväxen!