Jag har ett familjeträd päron där jag märkte att på en ymparna (Clara Friijs) har ca hälften av bladen redan fallit ner. Dessutom så är de nedfallna bladen mörkbruna. Märker också att päronen av sorten Clara Friijs är väldigt små, inte mycket större än Gråpäron, kanske 4 - 5 cm "höga". Så jag undrar vad det kan vara för fel på trädet ?

Fakta: Familjeträd päron, frögrundstam, stam av sorten Clara Friijs, planterad 2002. Ympar Göteborgs Diamant och Gråpäron från början, dessutom inympade Franskt Blodpäron för 3 år sadan samt Carola i år.

Zon 2 södra Storstockholm, Lisö

[attachment=72515:Paron_2.JPG]
[attachment=72516:paron_1.JPG]

Hej
Blad faller naturligtvis vid denna tid, eftersom kylan började.
H.Bassam

Det har inte varit några minusgrader i den delen av Stokholm ännu i år. Och blanden faller inte under 1.a havla av september.

Pärongallkvalster är en möjlig orsak.

Jag kan inte av dina bra bilder på bladen avgöra vad detta är. I Stockholm har det inte varit så kallt än, och det ser inte helt ut som höstlöv heller. Pärongallkvalster brukar ge svartare och oregelbunden fläckning av bladen av de drabbade träd jag sett.

Undrar om det inte är något med näringsupptaget och platsen. Den sort sort som fällt bladen - när brukar den göra det? Hur är det med trädet och platsen i övrigt?

Det behöver inte vara något problem alls för ett päron att drabbas av något och förlora bladen nu - det är dags strax för bladfall i alla fall. Men det kan vara intressant att se eller höra berättas mer om platsförhållandena.

Gödning? (Konstgödning som doseras fel för markmiljön man har kan ge lustiga och oönskade effekter.)
Markbeväxning under och vid trädet?
Hur ser trädet ut i övrigt, tillväxt i år, ympningsställen, mekanisk påverkan osv?

Jag skall kolla under helgen och återkommer med svar på Cillas frågor, skall kolla både platsen samt mina anteckningar kring gödseln samt trädets tillväxt de sista åren.

Dessvärre så har jag inte noterat när bladen faller normalt, men det känns ovanligt mycket ovanligt tidigt. Det var också ett år med mycket regnfall i år hos mig.

Det är mycket frukt, men små i mitt tycke.

Det finns inga mekaniska (=gräsklippar) skador. Ympställen ser väldigt fina ut, jämfört t.ex med hur de ser ut på mitt äppleträd.

Men jag återkommer....

Det finns en svampsjukdom som heter Fabraea Leaf Spot på engelska som är en icke ovanlig åkomma på päron i USA, finns även i UK. Jag vet inte något svenskt namn och har inte uppgifter om förekomst i Sverige. I USA anses flertalet europeiska päronsorter vara mottagliga.

En del blad (ej de svarta) på marken på den första bilden liknar de som man ser vid beskrivning av sjukdomen.

Vi får nog vara beredda på att allt fler sjukdomar kommer till oss. En del är så nya så att det inte finns uppgifter på svenska och inga svenska namn.

Jag har t.ex. haft en svampsjukdom på lök som heter Pink Root på engelska. Den finns inte beskriven på svenska och har inget svenskt namn så vitt jag vet.

Jag skall tab lite bilder på bladen under helgen

Här kommer svar på Cillas och andras frågor:
1. Gödsling, på våren i början av maj, i 12 stycken spetthål, 30-40 cm djupa, 110-130 cm från stammen:
360 gram Blåkorn Vita Gro 14-3-4
180 gram Blåkort 12-5-14
360 gram PK gödsel 0-11-21
180 gram Granngårdens Grönsaksgödsel 6-3-12
200 gram kornad kalk

Vilket ger 83 gram kväve, 65 gram Fosfor och 173 gram Kalium.

På hösten brukar jag sprida 360 gram PK gödsel runt trädet, men vet inte hur mycket av dessa kommer trädet tillgodo

2. Växtplats: Det är glest med gräs och ogräs runt trädet och under dessa lite mossa. Klipper varannan vecka

3. På bifogade bilder kan man se 4 olika blad av sorten Clara Friijs som nu har tappat blad så tidigt. Alla kommer från trädet. Jag har tyvärr inte noterat tidigare när bladen fallit, men jag skulle nog ha reagerat om de fallit så tidigt. Bild med enstaka bladet är från sorten Göteborgs Diamat som växer på samma träd (helt oätbara päron)

4. Sista bilden visar det största Clara Friijs päronet, väldigt litet tycker jag. Jag har handskar av storlek 10.

[attachment=72612:IMG_0099.JPG]
[attachment=72613:IMG_0101.JPG]
[attachment=72614:IMG_0104.JPG]

Så jag hoppas att Ni kan se vad det är för fel på trädet ellr på skötsel av detta.

[attachment=72615:IMG_0103.JPG]
Så här ser trädet ut, det är ca 425 cm högt. Skulle ha varit högre, men pga dubbla omympningar av toppen så har säkert ca 130 cm försvunnit.

Jag skulle nog ändå gissa att det är skorv som skapat fläckarna på bladen. Fabraea Leaf Spot harjag aldrig sett i verkligheten och har jag itne hört talas om i Sverige, men masa som nämnde den kanske kan berätta om de nya bilderna med tanke på denna.

Din gödsling har vi kanske diskuterat förut - vad är anledningen till den? Ditt träd i helbild ser ut att ha normal till låg tillväxt. Om du vill att det ska växa lite bättre så tror jag du kommer längre med att låta gräset under kronan och en bit ut ersättas av annat än gräsmatta. Eller genom att lägga ut gödsel efter bladfall eller till våren. Allt som konkurrerar med den gräsmattan och gör den svagare, kommer att gynna trädets utveckling.

Om man googlar på Fabraea Leaf Spot, eller Fabraea maculata alternativt Entomosporium maculata, hittar man bilder som liknar bilden med de fyra bladen. Fabraea har enligt uppgift större beägenhet att avlöva träd i förtid än päronskorv.
Jag vet givetvis inte vad som är problemet i detta fall, men vad det än är så bör man avlägsna löven på marken, eftersom svampen övervintrar där.

Jag tycker att man skall vara öppen för nya alternativ om det ser omöjligt ut att bestämma en sjukdom på sina trädgårdsväxter. Vi får in nya sjukdomar och skadegörare hela tiden, kanske pga klimatförändringar och säkert pga ökat resande. Med dagens tillgång till dator och internet är det lätt att utvidga sin sökning till sjukdomar som ännu inte har noterats officiellt i Sverige.

Ett exempel hos oss är potatissjukdomen Alternari solani som vi hade kommit fram till att vi hade flera år innan den fanns beskriven i böcker i Sverige. Numera är Alternaria solani en välkänd sjukdom även hos oss.

Hej masa,
Jo, jag har också sett bilder på Fabraea Leaf Spot, och jag är vaken för nya angripare på svenska träd. Men som du vet är det en rätt stor skillnad på att ha sett hur en nykomling utvecklas när man sett den i verkligheten, och när man försöker förstå detsamma liksom artbestämning på google.

Skorv kan se ut på många sätt, och den utvecklas inte på samma sätt i äpple som päron, och den tar lite olika former också i olika sorter - och under olika säsonger. Det gör säkert Fabrean också.

När vi är öppna för nya angripare gäller att se dem i verkligheten. Stöter du på ett träd med detta i Sverige, tjoa till så är vi fler som är intresserade av att kika!

Jag har fått rapport om liknande angrepp på ett likgammalt träd i Uppsala, men har inte varit ut och tittat på det själv än.
Om jag får vara lite off topic, så undrar jag vilken/vilka av dina sorter som är de bästa pollinatörerna till blodpäron.

Jag vet inte, men i år blommade Clara Friijs, Gråpäron och Göteborgs Diamant, så någon/några av dessa funkar. Med stor sannolikhet så räcker det men någon sort som blommar samtidigt.

Vad gäller Franska Blodpäronen så tyckte jag de var helt smaklösa, men häftig färg inuti. Å andra sidan är risken stor att de flesta frukterna smakar inget i år pga kylan och regnet. Jag loggade sommartemperaturer och de låg på ca 5 grader under 2011, som inte var känt som något värmeår heller.

Svar på tidigare frågor/synpunkter:

- Jag använder spetmetoden för gödsling för att inte gräs och ogräs skall stjäla all näring. Visst finns det bättre metoder, typ gräsborttagning och naturgödsel, men det är så långt min tid på våren räcker till.

- Jag skall ta bort alla löv under trädet och hoppas att det hjälper mot skorv. 2012 har varit ett regnår hos mig.

Hej Cilla,

Det är klart att man inte definitivt kan avgöra en skada på ett träd om man inte är på plats, inte ens då alla gånger. Vi har både äpple- och päronträd och skorv, så jag har ganska bra koll på hur sjukdomen ser ut på våra sorter. Tidigt bladfall har jag inte noterat.

Det är inte bara via google som jag letar information, jag har en del litteratur om skador och sjukdomar på kulturväxter, både på svenska och engelska.

Det är roligt att du är intresserad av att kika på nya sjukdomar. Så var inte fallet med SLU förra året. Jag hade under ett par säsonger en sjukdom på lök, som enligt min bedömning måste ha varit Pink Root, orsakad av Phoma terrestris. Symtomen är karaktäristiska, ingen annan löksjukdom som jag känner till från böcker eller av egen erfarenhet har liknande symtom, och sjukdomen finns officiellt på kontinenten. Jag var i kontakt med tre olika personer på SLU, men ingen var intresserad av att kolla om det rörde sig om Phoma terrestris. I år har jag inte sett några angrepp, och det var heller inte väntat med de temperaturer som vi haft i jorden.

Hej

Du kan googla på namn ( Päronpest ), den är orsak av är Erwinia amylovare bakterien.


OBS

Blad blir bruna och falla på marken.

H.Bassam

Hej masa -
Kul med ditt intresse. Låt oss kontakta varandra när vi upptäcker nya trädsjukdomar! Jag har ett rätt bra nätverk som hjälper mig många gånger, och jag blir allt mer intresserad av det som kallas "sjukdomar och angrepp" - som jag börjar betrakta mer som samspel och konkurrens. (Jag är fokuserad på träd och deras miljöer, om lökens angripare kan jag närapå inget.)

Jag har fått bra hjälp av SLU tidigare, nu använder jag andra kontakter för fungi - men på bakterios- och virussidan är det lite skralt. Movium kan hänvisa till bra personer och genom sökning i forskarbaser kan man åtminstone se vad som studerats och inte.

I den aktuella frågan om päronen menar jag itne att man måste se och känna på varje träd som uppvisar gamla kända svampar. Ibland visar en bild solklar skorv, kräfta eller annat. Men med en ny angripare som man ALDRIG sett i verkligheten är det mycket vanskligt att artbestämma.

Jag håller med dig om att päronprickarna på vissa blad som visas här inte är solklar skorv. Det kan vara något helt annat. Samtidigt har jag sett många konstiga bladfläckar och beteenden hos träd som konstgödslas punktvis, som här. Jag får en känsla av (=inte vetenskapligt underbyggt) att det blir en stor skillnad på effekt av NPK och annat om det ges i former som bidrar till jordens mikroliv (naturgödsel) och när det ges u kemisk form utan att gynna mikrolivet (konstgödsel). Lyssnar gärna på dina erfarenheter, om du också observerat skillnader hos bladprickar.

Päronpest är detta inte fråga om, Bassam. Men kanske vore de blad med distinkta, runda prickar vara intressanta att skicka till SLU? Skulle du vara intresserad av det Jan?

Visst kan jag göra det, men jag har inga kontakter på SLU. Men kan Ni ge mig namn och adress så kan jag plocka några blad nu till helgen och skicka. Det borde finnas några gröna med runda prickar kvar.



Jag får kanske lägga lite mera jobb på detta träd till våren, de övriga verkar inta skadas av mitt sätt att gödsla. Just päronet drabbas av svarta fläckar på bladen samt orimligt små frukter. Vet inte om hönsgödsel i hålen skulle vara något alternativ (mycket kväve) ev blandad med algomin (mycket kalium och fosfor).

Tack! Jag har ett snart tioårigt blodpäron som aldrig satt frukt, troligen beroende på den totala bristen på päronträd i närheten, men om jag sätter ett till så får jag i alla fall ett med god frukt

Börja med Maj-Lis på http://www.gronarad.se/. Skicka blad som inte är uppenbar skorv. Fråga om hon sett Fabraea Leaf Spot i Sverige och om detta kan vara det.

I övrigt tror jag inte på höga kvävegivor till träd, och med tanke på din gödsling hittills och på att tillväxten inte är större, så tror jag att du bör försöka övergå till att berika jorden med allt den behöver; organismer som syresätter marken och får den levande,

Det är inte mycket jobb att hälla ut några kogödselsäckar under marken och en bit ifrån. Man skär upp säckarna, välter ut innehållet och sparkar med stövlarna ut det hela. Resten sköter organismer och mask. Om du gör det efter bladfall slipper du till och med att kratta upp löven - de komposterar under kogödseln.

Du kan ju alltid ympa in några extra sorter i ditt päronträd, annars är risken stor att det kan ta upp till 12 år innan de börjar blomma och ge pollen och frukt. Det går snabbare med ympar.

Cilla, jag antar du menar "under trädet" ?? För annars så blir det mycket att gräva med risk att skada rötterna. Och är det bättre att göra det nu än på våren, det är vä på våren som gödselbehovet borde vara störst ? Eller skall jag göra det både nu och sedan igen på våren ?

Hej Jan!
Du kan göra det ännu enklare: Lägg kogödslet rätt på gräset under kronan och en bit utandför. Inget behov av att ta bort gräsmatta så länge som träden växer, och det gör ju det du visade i bild.

Du kan göra det nu när de flesta blad förlorat sin gröna färg eller när de fallit av. Det är inte kemin i gödselåtgärder som är det viktigaste i grön mark som du har här. Det är att det saknas mikroliv och mask, och det skulle kunna vara så hos dig. Dessa gynnas av gödslet, liksom de gynnas av löv. Ger man dem båda är det bra, och löv är ju hyfsat enkla att flytta, är gratis och finns på plats.

Om du lägger på kogödsel nu eller på våren har inte så stor betydelse, själv gödslar jag mest efter bladfall. Till tjälen slår i backen finns potential att stötta mikroliv i jorden.

Hej Cilla
(Om du lägger på kogödsel nu eller på våren) Du har 100% fel eftersom han föredrar att lägga till gödningsmedel på våren eller sommaren för två anledningar
Först näringsämnen ska gå till grundvatten.
Det andra är att träden måste vila under hösten o vinter.
Obs

Näringsbrist ändrar färg blad men inte leder till falla blad..
Alla måste arbeta för att ta reda på varför händer så och glöm inte att det finns bakteriella och virala sjukdomar.
H.Bassam

Hej Bassam!
All gödsling av vedartade växter, särskilt med kväve, under bladsäsong efter midsommar bör undvikas. Det är vi säkert överens om.

Kogödsel kan med fördel läggas ut efter bladfall eller på våren eller innan midsommar. Träden går finfint i vila ändå med höstkogödsling, med skillnaden att mikroliv och maskar får mer att bryta ned än bara de löv som de annars jobbar med på hösten. Jorden berikas och syresätts av dessa, vilket träd och buskar har nytta av på våren. Skillnaden mot den naturliga processen i det här fallet blir två: 1) Jan slipper kratta bort löven som innehåller minst skorvsvamp, de kan komposteras under kogödslet, och 2) mask och mikroorganismer får lite mer att göra än annars i höst, vilket är bra och ser ut att behövas för att hans träd ska stärkas. Också om det är multipla svampar eller annat som orsakat hans bladfall.

Kogödsel innehåller inte särskilt mycket kväve. Och det är inte det träd behöver heller i de flesta fall. De behöver LIV i jorden som också skapar en kemisk sammansättning bättre än vad några konstgödselkluddar kan göra.

Att hälla konstgödsel i grundvattnet är ingen lösning, det kanske vi också är överens om.

Hej

Jag är rädd att trädet måste vara en stor bekvämlighet för att bekämpa sjukdom, men för de är skadad växtblad. Det är bättre att förbränning och dessa vyer för var och en av oss.

H.Bassam