Kan du dela med dig av din erfarenhet av träd?
För och nackdelar.

Själv är jag mest glad för mina körsbärsplommonträd, Spidola.
Vackert växtsätt och goda bär.
Jag fick frukt redan andra året.

Det äldsta frukträdet hos oss är ett äppelfamiljeträd med tre sorter.

Sommarfrukt , Transparanche blanche , höst , Lobo , och vinteräpple , Ingrid Marie.

Det positiva är att man inte får så mycket skörd , vi hinner äta upp alla sorter och har itne så stort besvär att lagra vinteräpplena eftersom det inte är så många.

Nackdelarna är att de olika sorterna växer olika fort / mycket. Trädet ser knäpp ut med en liten tanig del och två som är mycket mycket större.

Delen med sommaräpple växte inte alls lika fort / mycket som de andra två och till slut dog det helt så vi fick ta bort den delen.

Numera ser trädet ännu värre ut , det saknas ju en del . Om man skulle titta på det uppifrån så ser det ut som en tårta som man tagit en bit av.

Av allt jag planterat är det mitt manchuriska valnötsträd som jag är mest nöjd med. Stabilt, kraftigt växtsätt, fantastiskt stora löv som ser exotiska ut och nötter så småningom. Nackdelen är att det verkar vara vindkänsligt. De stora löven har en tendens att blåsa sönder lite, och ett par små kvistar och har också blåst ner. Det kanske inte låter farligt, men en kvist i storlek med en fingertopp kan ju ha löv som sträcker sig sjuttio centimeter åt sidorna. Men det är ändå mitt favoritträd av allt planterat, och inget annat kommer i närheten.

Är inne på samma linje som Huggorm.

De jag tycker bäst om i min hemmamiljö har jag inte planterat själv. Det gjordes för dryga 200 år sedan - en ek, den jag har som porträttbild här på odla.nu. Den breder ut sig härligt och finns i synfältet hela tiden, både inifrån huset och i trädgården. Två andra "ekkompisar" står intill och får anpassa sig, de är ungefär lika gamla men lite mindre.

Men självklart har jag planterat ek som jag gillar också. En Linköpingsek som stått i min mark i två år och som pinnar på och redan har ekollon. Samt en amerikansk rödek som är ljuvlig både på sommaren och nu som illröd på hösten.

Quercus rubra, rödek. Så här härlig ska min bli har jag tänkt... Rödeken är (tyvärr) betydligt mindre och slankare än vår skogsek Quercus robur.

Alla våra träd är planterade det senaste året så det är därför svårt att komma med nåt avgörande ännu.
Jag älskar dom allihop iofs, men allra kärast är weymouthtallen och min lilla bebislönn, acer platanoides 'Esk Sunset'.

I naturen annars gillar jag bäst vanlig skogslönn och rönn.

Tycker bäst om våran ek. Den står så den pryder tomten väldigt bra och är snygg.

Nackdelen är att den för många år sen har spräckts av blixten, så vi har fått ta hit en arborist och kronsäkrat den och den behöver ordentlig beskärning vart 8-10 år för att inte bli för tung och gå mitt itu. Det var mycket funderande när vi flyttade hit om den skulle få vara kvar eller om den skulle tas ner, men det skulle se väldigt tomt ut utan den.

Andra nackdelen är på hösten, det blir otroligt mycket eklöv på tomten och de är till ingen nytta för de förmultnar inte.

Helén

Hej Helen!
Roligt att du har en ek som favorit på tomten också. Och spännande med dess historia, åsknedslag mm.

Jag har fem stora ekar på tomten, komposterar mycket eklöv och låter en hel del ligga också (naturtomt med äng).

Eklöv komposterar bra och är lite av en stomme i den mull som blir så småningom. Medan de andra löven försvinner snabbt och därmed mullen, gör eklöven att mullen håller längre.

De är inte så att eklöv inte "försvinner". Med medan en kompostmull baserad på lönn, björklöv mm försvinner på en säsong så håller en ekmull i två eller tre år utan att tappa strukturen.

Min morfar hade en jättestor blodbok vid huset.
Vad jag älskade den.
En gång ska jag plantera en blodbok, (för kommande generationer då ) )

Vilken otroligt vacker färg på eken, Cilla! Trots det, och att ekar är så snygga i sin knotighet så är mitt favoritträd Tall. Grön året om, tallskogen luktar så gott, tallbarren är mjuka att gå på, de släpper igenom solljuset och är tillräckligt höga för att skapa grönska på långt håll. Vår tall på tomten fick några grenar knäckta i våras av sen blötsnö men pryder sin plats utanför fönstren på övervåningen i huset, speciellt nu när höst och vinter kommer. Är uppvuxen nära en tallskog så det är nog känslor från barndomen som gör att tallen alltid kommer på första plats, än så länge, träd är ju fantastiska. Ett tips är boken Trädets tid av Christel Kvant.

Det är verkligen så där röd hästfärg på rödekar i verkligheten också, ett par av mina små har växlat över nu och de lyser verkligen upp

På tomten är mina favorit träd de tre äldsta tallarna och den äldsta granen, sen gillar jag sälgen som jag lät vara kvar när den stod upp som en liten pinne ur jordgubbslandet och den yngsta tallen som är i min ålder. Sen har jag eken som vägrar växa som ett träd utan bildar en tät buske och rönnen som jag sommar pincherar så kronan blir tät och buskig. Det stora frösådda körsbärsträdet är också trevligt.

Av träden jag planterat själv är nog Magnolia tripetala, eller Flikbladiga Rönnsumaken "Tiger Eyes" favoriter. Sen har jag en liten Ask i kruka som kommer bli en favorit när jag planterar ut den.

Magnolior är mina absoluta favoriter. Om vi bortser från blomning så älskar jag Tripetala 'Bloomfiled', 'Blushing Belle' och 'Big Dude' OP pga deras fantastiska bladverk.

Mest uppskattar jag persikoträdet Riga som bjuder på vacker, tidig blommning och stor skörd av underbara persikor. Otrolig växtkraft har hon också.

/Johanna