Hej!

Vi har tagit över en gammal trädgård och i den finns ett stort friväxande persikoträd (5 m högt) i en läig södersluttning (zon 1). Trädet är uppskattningsvis 15-20 år gammalt och har nog aldrig beskurits. Dessvärre är trädet bara grönt ute i grentopparna och vissa grenar är inte gröna alls. Dessutom har trädet två huvudgrenar i snäv vinkel till varandra. Dock fick vi två persikor förra året, så lite kraft har det! Men jag tror trädet behöver en REJÄL beskärning för att komma igen (även om jag också tror att stenfruktsträd helst inte "vill" bli kraftigt beskurna). Vi tycker mycket om vårt träd och vill förstås att det överlever.

När på året ska vi låta någon beskära trädet???? Ska det kanske beskäras i omgångar? Vi har läst och hört förslag på både vårvintern och på sensommaren. Även plantskolor ger olika förslag. Jag skulle hemskt gärna vilja ha svar från någon som har egen erfarenhet av persikoträd!

Louise

Stenfrukter beskärs bäst under JAS (Juli, Augusti, September). Stenfrukter bryter dåligt med skott på äldre ved (vilket du redan sett det finns bara grönt i topparna)så man brukar inte rekommendera hård beskärning in på gammal ved.

Stenfrukter brukar inte behöva beskäras speciellt mycket. Själv skulle jag nog nöja mig med att ta bort grenar som inte ser friska ut + kanske luckra upp jorden under trädet och blanda in kompostjord. Vill du ändå prova beskära lite hårdare gör isåfall föryngringen över flera år.

+Jag skulle fundera på att plantera ett nytt persikoträd som kan ta över när det gamla ger upp (ifall det finns utrymme i trädgården), stenfrukter har ofta inte så lång levnadstid som ex. äpplen och päron. Många stenfruktsträd börjar bli för gamla när de blir 20-30år.

Att läsa att plantskolor rekommenderar vårbeskärning av persika gör mig arg och ledsen. All stenfrukt, och särskilt persika, blir kraftigt försvagade och närapå alltid sjuka av det (bl a bakteriosen gummiflöde).

Det är efter savning och innan nattfrosten man beskär stenfrukter. Som Åsa beskriver i juli-september för Mellansverige.

Det är inte vanligt med friväxande persikoträd, och jag skulle betrakta det som ett vackert unikum och inte kräva så mycket frukt av det. Det är inte med beskärning på persika man sporrar nytillväxt, utan just genom jordförbättringar (luckring, komposttillägg eller plantering av vackra gröngödslingsväxter i marken under hela kronan) som Åsa beskrev.

Persika blommar dessutom ganska tidigt, ibland till och med innan plommonträden. Det är bra att kolla blommen i vår och notera om det är kallt, regnigt eller blåsigt. Då beror utebliven fruktsättning på att bin, flugor och humlor inte hunnit pollinera.

Om du sätter ett persikoträd ytterligare, eller en persikospaljé intill en vägg, har du större chans att få fler frukter. Tidigblommande fruktträd vill absolut ha mest vindstilla läget för att kunna bli pollinerade. Och en blommande spaljé intill vägg kan locka bin också till ditt friväxande träd.
'
Jag hade ett persikoträd i friväxande form intill en husvägg. Det blev högt, ca 4 meter, och fick växa ut från väggen också. Vissa år fick det 12 underbart goda frukter - en hel skål tyckte vi som bodde i zon 3 där persika är sällsynt. Vi åt med andakt... Fruktköttet var vitt och mycket sött.

På vintern täckte vi spaljén med juteväv för att trädet inte skulle blomma för tidigt (det gör man inte på friväxande kronträd). Persikan fick mycket ompyssling med jorden, vatten på sommaren och små skarpa snitt där grenarna dog. Jag har nog aldrig pysslat så mycket med ett träd. Vintern 1985 blev smällkall och vi hade minusgrader i huset pga elransonering. Trädet frös och dog, men har nu ersatts av ett nytt.

Cilla

Jag vill bara också rekommendera ett persikoträd i spaljerad form. Jag har ett i skyddad läge här ute på Mälaröarna. Jag täcker det alldrig, men det står som sagt skyddad. Det är ca 4 kvadratmeter nu och gav denna underbara sommaren över 50 frukter. Jag klipper det 2-3 gånger under sommaren. Själv är jag allergisk mot fersk frukt, men de andra säger att det smakar jättegodt. Jag tror det heter Anna-Helena.

Unni

Tack Åsa, Cilla och Unni, för era bra svar, som det känns som att jag kan lita på!

Nu vet jag varför trädet bara är grönt i toppen och varför man inte kan beskära trädet så hårt. Jag tror nog att jag gör så att jag bara klipper det lite döda grenar för utseendets skull och kanske sätter lite gröngödslingsväxter under, så som jag såg på din hemsida, Cilla. Den där honungsfacelian (?! tror jag att den hette) kan nog bli fin under, och så har jag sett att den drar till sig mycket insekter också.

Så satsar jag nog på ett aprikosträd mot väggen så småningom, eftersom aprikoser är mina älsklingsfrukter egentligen och jag har härliga barndomsminnen av grannens fina aprikosträd (hm, jag minns nog magknipet också...).

Och ja, jag håller med dig , Cilla, det känns verkligen inte kul att inte kunna lita på plantskolornas "experter"!

Hälsningar

Louise

Jag känner mig som en åsna mellan två hötappar när jag läser Cillas & Åsas tips om perikobeskärning. Det beror på att jag i våras inhandlade "Nya beskärningsboken", där författarna rekommenderar att man skär alla gröna ledskott till hälften vid utåtriktade knoppar samt att man skär alla skott som burit frukt under säsongen.

Så gjorde jag på min Frost i september, hoppas det inte är helt galet ???

Det verkar överhuvudtaget finnas två skolor för persikobeskärning:
- "stenfruktskolan", dvs så lite som möjligt
- "alla gröna skott till hälften"

Man borde kanske ha två likadana träd som man beskär ett efter varje skola och se vilket som bär bättre ???

Mitt perikoträd växer ute i trädgården, men jag har ställt 2 st stora glasskivor på Nordsidan 50 cm bakom trädet (ca 1.2 x 1.2 meter totalt). Räknas sånt som friland eller som skyddat läge ?? Trädgården ligger på Lisö, som enligt vissa kartor räknas som zon II och enligt andra som zon III. Mao måste jag sätta juteväv runt trädet i februari ??

I år (planteringsåret) gav trädet en persika som vägde 125 gram !!

Det kommer att gå bra med ditt träd, ett ungt persikoträd klarar beskärning bättre än ett gammalt träd som första frågan handlade om. Unga stenfruktsträd kan behöva uppbyggnadsbeskärning för att man ska få en stark krona + spaljerade träd kan man behöva korta in grenarna på för att de inte ska bli för stora för snabbt, så länge man klipper i ung ved brukar det gå bra, då brukar man kunna få en bra skottbrytning.

Ja just det. Beskärningsboken har just ett ungt persikoträd som exempel. Så är det med många beskärningstips - de beskriver uppbyggnadsbeskärning och vad som gäller för ett ungt träd.

När trädet växer upp, finns ju grenar med olika åldrar i det, med årsskotten längst ut. Man kan fortsätta att beskära ung ved ungefär som man gjorde när hela trädet var ungt, men oftare än att skära tillbaka årsskotten tar man bort hela skotten. T ex sådana som växer nederst i en tät krona, för långt in i kronan, som dött eller skaver på en annan gren.

Om du ser på bild 3 i Beskärningsboken på persika så har uppbyggnadsbeskärningen börjat att välja ut grenar man beskär, och de man inte beskär.

I ett fruktträd på 5 år och äldre beskär man inte i varje årsskott eller gren, det behövs inte.

Cilla

Det här låter så spännande att jag börjat fundera på att skaffa ett persikoträd! Jag har en södervägg med buskpioner och skulle vilja ha något spaljerat mot väggen. Skulle det funka med ett sådant träd eller går det inte ihop med pionerna? Jag har en annan vägg i och för sig som kanske är lika bra, där är inte sol hela dagen men det behövs kanske inte? Tror det är åt sydväst eller väst och det bör vara ganska läigt. Hur långt ut från väggen sätter man ett träd och vilken sort är lämplig? Hur stort och grenigt bör trädet vara för att det ska vara ett fint exemplar när man köper det? Kan tänka mig att det behövs åtminstone 2 "huvudgrenar" (?) för att man ska kunna leda det till spaljen som jag har sett att man gör med äpple. Samma princip? Sitter och tittar ut på snön i tallarna och blir sugen på persika...

Fruktträd brukar vilja ha mycket sol för att man ska få god smak på frukten. Avståndet mellan vägg och spaljé bör helst vara minst 20cm men jag vet att det finns folk som har spaljén nästan direkt mot väggen som tycker att det går bra. Trädet bör dock planteras åtminstone ca 50cm från väggen det kan bli för torrt om den står för nära väggen. Stenfrukter kan inte spaljeras som äpple och päron, stenfrukter tål inte hårda böjningar utan man använder oftare solfjäderform eller lite friare former så det ser mera ut som ett träd upptryckt mot en vägg.

Stenfruktsspaljéer ser oftast ut ungefär såhär.




När det gäller sort så skulle nog jag fundera på ´Frost´ som sägs vara resistent mot krussjuka. Krussjuka är ingen ovanlig sjukdom på persika. Namnet Frost har inget att göra med härdigheten den är uppkallad efter en person som heter Frost. Den är dock härdig till zon 2(3) så i Rydebäck i zon 1 borde det inte vara något problem med denna sort.


Låna/köp "Nya beskärningsboken" av Vollbrecht, Alm och Veltman där hittar du det mesta om beskärning av de flesta träd och buskar man hittar i trädgården. Det finns ett eget avsnitt om spaljéträd i boken + bilder på olika typer av spaljéer(på sidan 118 finns bild på hur man man kan bygga upp en solfjäderform från början) + det finns en sida om beskärning av persikoträd mm.

Tack Åsa! Det verkar ju dessutom inte alltför ansträngande, man slipper ju dra upp det från frö, så det vill jag nog prova.

De persikoträd man ser i handeln är ofta kronträd (stam med grenar åt flera håll), och de går utmärkt att sätta mot vägg. När man planterar finner man ofta ett sätt att sätta det på utan att behöva beskära. Det kan man göra andra året, när trädet etablerat sig.

Jag hade ett persikoträd som såg ut som det Åsa skickade teckning på. Jag lät det växa ut från huset också eftersom det hade ett mycket bra läge. Annars kan man ta bort de grenar som växer ut från huset.

Har man söderläge kan det vara bra att skugga trädet innan vårvinterns skarpa sol kommer, så att inte knopparna spricker ut för tidigt.