Hörde på Odla i P1 om en tjej som hade en chiliplanta som tog död på en hibiskus som den stod bredvid, och nästan dödade en pelargon. Pelargonen överlevde när chilin flyttades.
Maj-Lis Pettersson var skeptisk till att det var chilin som var boven, men det finns något som heter alleopati och det kunde vara en förklaring.
Jag har chiliplantor i fönstren blandat med pelargoner och har inte märkt något speciellt.
Fast mina pelargoner är i och för sig ganska fula och ynkliga, med de blev inte värre når chilisarna flyttade dit.
Är et någon som har erfarenhet av detta ?

Nej, någon Allelopati kopplat till Chili har inte jag upptäckt. Däremot Korn vet jag har hämmande effekt på ogräs, såg även att SLU experimenterar med att höja Vetets Allelopatiska effekt till Kornets nivå.

Annars är ju frukternas och granens Allelopatiska effekt väl känd kopplat till krukväxter. Etylengasen som påverkar en del växter att blomma lver snabbare elker visdna snabbare.

Chili inomhus drar ju lätt till sig trips och annan ohyra. Tror mer på det eller att miljön är fel än att chili utför drönarattacker mot pelargoner.

Men alleopati verkar väl genom jorden, och knappast mellan olika krukor?

Enligt stud.epsilon.slu.se/5211/11/neselius_t_130123.pdf

Vissa signaler inom plantan kan triggas av flyktiga organiska ämnen (VOC:s) och om de flyktiga ämnena härstammar från växtens yta är det troligt att de inte enbart begränsas till den egna plantan utan även kan påverka grannplantorna. Därför är det tänkbart att dessa signaler mellan plantor har sitt ursprung just i signalering inom plantan (Heil & Karban, 2009). Ninkovic (2003) visade att luftburen kommunikation förekommer mellan två kornsorter (Hordeum vulgare), Alva och Kara. Bladytan i förhållande till bladens torrvikt hade ökat kraftigt hos Kara som hade blivit exponerad för VOC:s från Alva. Det skedde alltså ingen förändring av totala biomassan hos bladen, men istället förändrades allokeringen av biomassan. I studier utförda av Glinwood et al. (2011) visades att korn (H. vulgare) förändrade allokeringen av biomassan mellan blad och rötter när plantor utsattes för flyktiga organiska ämnen från korn av andra sorter, men ingen förändring skedde när plantor exponerades för luft eller flyktiga organiska ämnen från samma sor

enligt http://www.aboutplants.qtax.se/allelopati.html

Ett annat sätt att avge allelokemikalier är via pollen, vilket har studerats av S. Murphy. Experimentellt var pollens allelopati funnen hos fyra korgblommiga Asteraceae (hökfibblor Hieracium floribundum, H. aurantiacum, H. pratense Tasuch, Parthenium hysterophorus) och sju gräsarter Poaceae (bl a Phleum pratense, Zea mays) (7). Det mest imponerande exempel för allelopatin hos pollen är den vindpollinerande majsen Zea mays. Vindpollinerande växter måste producera väldigt stora mängder av pollen för att en befruktning ska kunna inträffa. Till exempel producerar en individ av Phleum pratense 3,9-26,4 miljarder pollenkorn, vilka kan täcka en yta på 1 km2. För att slå ut sina konkurrenter innehåller pollen allelokemikalier, som försvagar groning och tillväxt hos andra arter.

Se även http://osynligamirakel.se/allelopati-och-allelobios

Etylen är ju ett potent kemiskt konkurrensmedel som kan få andra växter att tapoa bladen och dö mycket snabbare, jmf julgranars och fruktskålars effekt på duverse krukväxter. En fin julstjärna som skulke frodats i veckor tacklar av och vissnar på några dagar p g a etylen etc.