Jag bor i en lägenhet i Halmstad tillsammans med min flickvän. Hennes föräldrar har en gård ca. fyra mil ifrån oss, med en del åkermark som inte längre används och som står ledigt för oss att anlägga ett grönsaksland på, om vi vill och kan. Jag föreställer mig att ett 5x5m stort land hade varit lagom. Åkern har stått obrukad i flera år, men herren i huset brukade, fram till för ett par år sedan, ta ett varv med plogen över den någon gång per år, men numera är den ganska övervuxen. Av vad kan jag inte säga, men jag antar att vad det än är så vill jag inte ha det i grönsakslandet.
Nu kommer jag då till min första fråga: vad är det bästa sättet att få marken odlingsbar? Det absolut enklaste och snabbaste sättet borde vara att be svärfar ta ett varv med plogen och vända fram odlingsbar jord, men då dröjer det kanske inte länge innan ogräset dyker upp igen?
Eftersom det är åkermark tror jag att den består av ganska tung lerjord som kanske kan behöva förbättras lite. Hade det gått bra att få ner en mängd halm (som det finns gott om på gården) i jorden, eller finns det bättre sätt? Om halm, bör den klippas ner till en mer spånliknande struktur, eller duger det med långa strån? Behöver jorden en god dos gödning samtidigt som man förbättrar strukturen, eller har lerjorden samlat på sig så mycket näring den behöver under tiden den legat orörd?
Hur gör jag för att få ner halmen/gödningen i jorden? Blir det till att ta fram spaden för att gräva och vända, eller går det bra att sprida ut allt över odlingsytan och ta ett varv med plogen (kanske samtidigt som ”ogräsrensningen”, om plogen var en god idé till det) för att vända ner allt?
Hur mycket omsorg behöver en grönsaksodling (bestående av bönor, kål, squash, kronärtskocka, rotfrukter, lök och potatis)? Jag hade gärna varit där och pratat med växterna varje dag, men det är ju en bit att köra, med all bensinkostnad och miljöpåverkan som det innebär, så det kan nog inte bli mer än ett besök i veckan, och gärna mindre än det. Om jag täckodlar med halm/gräs/löv, kan jag då förlita mig på att naturen själv (och i viss mån svärföräldrarna, även om jag inte vill lägga en allt för stor börda på dem) förser växterna med vad vatten de behöver så att jag kan vara ifrån dem i någon vecka, eller behöver de mig oftare än så ändå?
Det blev ett långt inlägg, men jag hoppas att någon har tid för mig!
