Jag kom att tänka på detta..

Kommer att spara fröer från olika blommor.. Men så kom jag på att ja vad skriver man?

Namn på blomsorten givetvis.. Men datum och så? Skriver man datum (månad och år) då man plockade/sparade fröerna.. Eller vad?

jag brukar skriva namnet på växten jag tog fröerna från + årtalet.

Inför ev frösamlande -sökande av råd om sådd på nätet, fröbyten med andra med mera rekommenderar jag att man tar sig omaket att leta rätt på det vetenskapliga namnet på växten (förutom det svenska) och även skriver det på påsen

Efter ett tag inser man fördelarna tex om man vill beställa fröer från firmor i andra länder tex.

Aquilegia heter så överallt, vetenskapligt namn) medan det svenska namnet akleja kan vara något helt annat på engelska, i det här fallet heter akleja "Granny's bonnet" med det vanliga engelska namnet .

En annan bra sak att veta är att om man samlar frö i trädgård som pollinerats på vanligt sätt är det inte säkert att frö från en vit akleja -blir bara vita .. de kan få andra färger ,särskilt om det finns akleja med andra färger i samma eller närliggande trädgårdar.

Tack för svaren.. Hjälpte mig en del där..

Ett annat tips är att här kan man alltid fråga om frö finns när man ser nån fin bild av en perenn någon här publicerat. Forumister är ofta väldigt givmilda

Dessutom har vi fröbytes kedjor hela vintern där man kan delta !

Frökedjorna!

Skriv så mycket info som du kan på påsarna, det lär man sig själv mycket på och man tränar upp minnet!

Jag brukar skriva svenska namnet, vetenskapliga namnet, sortnamnet, färg på blomman, höjd om jag vet och det är något jag inte sått förut, när jag plockade (år), kanske var jag plockade (i Spanien, i centrum, hos mamma och pappa osv) eller var jag har fått dem ifrån (frökedja varv 1, från arbetskompisen osv).

Peztis

Tack för svaret.. Det hjälpte mycket.. Då vet jag vad som ska skrivas.. Men när det gäller färgen så blir det mix denna omgång.. Då sambon igår hade lagt ner lite kapslar från mina penseer.. Då han inte visste, tvyärr.. Men det är ju inte så förskräckligt, då det är jag själv som ska ha dom..

Men kan man skriva blålila om frö från en lupin som är typ blålila? För dom fröna vet jag inte om jag ska mixa eller ej.. Tror inte det..

Skulle du kunna skriva ett exempel, då jag inte fattar det där med vetenskapliga namnet.. :/ Och sort??
Eller så är jag bara trög idag, haha..

Såhär
lupin /lupinus/det sista är det vetenskapliga namnet eller som en del säjer det latinska ,vilket inte är riktigt rätt men dock.)
Plockade frö från blå lupiner datum år
Namn på dej som plockat

Sortnamn är om det är en speciell sort under arten lupin, det finns tex en röd trädgårds sort som heter My Castle
Då skiver jag lupin/lupinus "frö av "red castle" öppen pollinering.

Eftersom det betyder att förvisso har jag plackat frö av sorten lupin red castle, men jag kan naturligtvis inte garantera att alla blir röda vid sådd

ps tips samla dina frö i kaffefilter håll dem öppna i tex en glasslåda , frö mognar olika mest hittar du juli aug september. Märk alla kaffefiler väl.. rensa i höst bort allt krafs -så du bara har frö kvar. sen kan du paketera dem i nya kaffefilter eller annat .Förvara svalt o mörkt till sådd i vårvinter/vår

Aha.. Vetenskapliga namnet funderade jag på om det kunde vara det latinska.. Men då är jag iaf med på den biten *ler*..

Öppen pollinering? Menas det med att dom står fritt över att bli pollierade? Men man vet inte om dom blivit.. Hmm frågan låter lite knäpp, men svårt och få fram det i ord.. :/

Dom jag kommer att plocka frön från är i färgerna: Blå/blålila, rosa.. Se bilden jag lagt med (den är dock lånad från google).. Och kanske andra färger om jag ser några..

Tack för det bra tipset med kaffefilter.. Det kommer jag att använda mig av..

Öppet pollinerade är allt som står i trädgårdar och i naturen.

På fröfirmor kan de i vissa fall skydda sina växter från att bli pollinerade med annat än just den "färg tex de vill ha. Därav kan man ofta lita på att en fröpåse blå riddarsporrar från en firma blir just blå och inget annat. Dessutom kan man oftast lita på att man får rätt sort" vilket tex kan ha att göra med höjd och växtsätt tex.

Från min trädgård blir många blå , men om biet hunnit vara i de vita kan ochså en del sådana komma med de blå är kompakta och vindtåliga , de vita är högre och glesare sorter.

Fröavkomman blir precis som barn en kombination av gener från bägge föräldrarna.
Vilket jag tycker är en del av charmen med frösådd.Du producerar helt nya unika växter

Vill man ha en exakt likadan växt som man har, gäller delning och sticklingsförökning


Latinska namn kallades det ofta förr. men eftersom många namn inte alls härstammar från latinet kallas de numera för vetenskapliga namnet.

Så då blir detta bra va? Eller har jag glömt något? Det står still just nu, antagligen regnets fel..
Jag som hade tänkt spendera några timmar i skogen.. Tycker inte om att va i skogen när det regnar..

Sv. namn______________
Vet. namn_____________
Färg__________________
Höjd__________________
Plockad________________
Plats__________________
Mitt namn_____________

Höjd och var den är plockad är tom överkurs Jo du har med det viktiga

Ahh ok. Men då har jag iaf inte missat något..

Oj, Ingela! Du tar verkligen detta på allvar!

Men tänk på en sak, det är lätt hänt att det blir alldeles för mycket information och att du inte mäktar med, ialla fall om du som jag blir lite frötokig - det är så lätt att bli!

Det viktigaste är att du VET vad det är du har plockat, dvs det svenska eller det vetenskapliga namnet samt sort och när - resten är bra att veta.

Men som alltid så är all information man kan få bara bra!

Kerstins tips om att plock och låta det torka i kaffefilter är bra! Om man har lite större kapslar så kan man även bara vända dem uppochned i en liten pappåse (typ godispåse) och så kan man skaka ur dem där.

Vissa fröer torkar lite i tid och otid på växten i trädgården och då brukar jag vika ett A4 till en vid strut, tejpa så den håller ihop och skaka ned i den. Det brukar nästan alltid följa med lite kryp och dem kan man då lätt fösa bort.

Haha jo.. Ja men jag kommer börja så smått bara.. Har bestämt att det inte får gå över styr.. Så jag har bara valt ut ett par eller 3 sorters blommor att börja med.. Bland annat lupiner..

Det enda som jag inte har fattat riktigt än, det är det med sort.. Eller så har jag fattat det men inte kan koppla.. Ah hur lät det? Hmm, ja det sitter inne i huvudet, men jag kan inte få ut det i skrift eller tal..
Men ja.. Om man säger så här:

Svenskt namn: Det svenska namnet på blomman
Vetenskapliga namnet: Det vetenskapliga namnet så klart
Typ/Sort: Ja hmm vad?

Sort är namnet för just den blomman. T ex finns det många zonalpelargoner (svenska namnet) Pelargonium x hortorum (vetenskapliga namnet som skrivs med kursiv stil) men det finns bara en som heter 'Tant Hanna' och endast en som heter 'Horizon Picotée Cherry' (sorten som skrivs inom apostrof).

Och det är lika bra med att du förlikar dig med det faktum att du har drabbats ... Om du kan hålla dig till en eller två fröer så verkar du vara resistent!

Och jag tycker lite tvärtom , om man börjar bli intresserad är det lika bra att slå upp det vetenskapliga namnet direkt då svenska namn hör till 2 kategorier
Rätta" svenska namn enligt SKUD(databas för namn på växter)


Hittepå /lokala namn som kan betyda nåt helt annat på annan plats i Sverige.

Lokala namn som liknar en viss sorts växt men egentligen är en annan.
Ex Malva /-kattost / stockros ! Sic varav det sista är helt missvisande


Detta innebär inte alls att man ska lägga de vetenskapliga namnen på minnet direkt-de fastnar av sig själv när man skolat ut och skrivit etiketter på 100 småplant

Och när man söker i frökataloger ej från Sverige

Kunskap väger ingenting



Sortnamn är precis som Pestiz beskriver

Du köper en alunrot
Alunrot heter Heuchera med vetenskapligt namn.

Just din alurot har en namnlapp -Alunrot -Heuchera "Obsidian"
I detta fall är Obsidian en sort en klon en korsning som gett upphov till just denna växt (med svartlila blad)

tar man frö från den kan de märkas Alunrot Heuchera -enbart.Vill man ange att ev kan många frö faktiskt lika moderplantan skriver man frö från : -Alunrot -Heuchera "Obsidian"

Du får återkomma sen i vår när det är dags att så
kan rek några väldigt tacksamma ( förutom lupin och akleja)
Riddarsporre, Klockor -campanula,Stockros,violer,lammöra,kungsljus, mfl- de är alla varmgroende och väldigt lätta att lyckas med vid sååd.

De kan ställas ut sådda i sålådor när värmen kommer i maj och planteras i rabatt sensommar


Många perenner behöver en annan behandlig en kyl period och det är ett kapitel för sig

Kerstin, där är vi alla olika i början.

Som liten flicka plockade jag vilda blommor med min farmor och vi slog upp i hennes stora flora för att se vad det var vi hade plockat. på det sättet lärde vi oss många växters namn på svenska, de vetenskapliga brydde vi oss inte alls om.

Sedan blev man med hus och trädgård och då öppnades en annan värld även om odlandet och namnen alltid har funnits där. De svenska namnen var fortfarande det jag lärde mig först. Ju mer jag har lärt mig ju mer har jag också lär mig av de vetenskapliga namnen, detta i kombination med att jag har läst latin och gillar etymologi.

Jag tror att om man inte känner sig så hemma inom trädgård är oftast de svenska namnen lättare att ta till sig i början och sedan bygger man på den kunskapen med de vetenskapliga namnen. Så var det för mig, i alla fall. För mig är det fortfarande mest naturligt med de svenska namnen men de vetenskapliga börjar få mer och mer betydelse.

Så rart detta lät! Jag kan se er framför mig
Min väg till de vetenskapliga namnen började lite liknande. Fast utan en farmor då, och jag var inte så himla liten, 12-13 kanske. Då fick jag för mig att det var en brist hos mig att inte veta vad de olika blommorna som växte vilt hette. (alla hundraser kunde jag minsann...) Så jag köpte en flora, plockade blommor och satte mig att identifiera dem. Då såg jag de där "konstiga namnen" inom parentes som fanns till varje växt. Jag fattade att det var detta som (då) kallades latinska namn. Jag såg också att det fanns ett system av något slag, då många växter hette lika i "förnamn". Och det väckte mitt intresse. När jag många år senare började intressera mig för trädgårdsväxter så var denna kunskap mycket bra att ha. Numer minns jag ofta de vetenskapliga bättre än de svenska.

Vilken bra och intressant tråd!

Ja , naturligtvis är vi alla olika .Jag visste inget alls när jag började så på fönsterbrädan men ganska klena resutat. Sen läste jag om lysrör och att det gick bra med vanliga sådana billiga .. sen var det kört.Efter flera års hängade på olika forum där jag lärde mig massor och frågade mer blev frösverige alldeles för litet i form av sortutbud mm.
De veteskapliga namnen framstod som alltmer nödvändiga att ha ett hum om.


Samtidigt fick jag adminbehörighet på AOTs sådd och förökningslista som är uppbyggd enligt de vetenskapliga namnen i alfabetisk ordning. Vi har bett om sökfunktion på svenska namn då numera skud bistår med de rätta , men ännu inte fått det.

Denna är helt uppbyggd på såråd från verkliga odlare som testat sådd med olika metoder i olika delar av sverige.

De flesta andra frösåddstips i form av listor är uppbyggda på samma sätt.

Jag håller helt med om att de vetenskapliga i längden är det bästa att lära sig. Men jag tycker ändå det är en stor charm i att lära sig de svenska också, det finns så mycket historia i de namnen också.

Ta t ex Chamerion angustifolium L. som berättar att den har smala blad, vad Chamerion står för vet jag inte. Men om man säger rallarros så kommer en helt annan bild och historia fram, i alla fall för mig. Det får mig att se rallarna som förr i tiden slet med att lägga all tågräls och vid dagens slut kanske plockade med sig en bukett till frun som står i dörren i torpet och väntar.

Mjölke är inte lika fantasieggande...

Eva, floran (eller hela bandet på sex böcker) står bakom mig i bokhyllan. Den har jag tittat i många gånger genom årens lopp.

Kaffefilter är jättebra att samla frö i, och jag brukar sätta upp dem med en klänypa på ett långt band och hänger det i växthuset till en början. Senare tar jag in allt och hänger upp det i en gardinstång så det får torka färdigt. Har fungerat väldigt bra.