...när allt som växte på tomten var vårlökar, schersminbuskar, vresrosor, fläderbuskar, kardvädd, ett par kastanjer och några lönnar. Vad är det för ok jag lagt på mig med dessa kinkiga rosor, klematis, knappt härdiga buskar och träd, häckar som ska klippas, växter som ska vinterförvaras, rabatter som ska rensas och förses med nya frösådder. Suck!

Jag fick läsa 3ggr.innan jag fatta.Läste vad är det för ok(key) ! Men jag har inte kommit så långt i min trädgård, kanske ska jag nöja mej IINTE, samtidigt som en del växter kräver mer ger det väldigt ofta så mycket mer tillbaka av glädje o rent av lycka!

O ja det kan bli tungt.

En stor förenkling bort med 6 st 4x4meter ståtliga rabatter och ett par småttingar ...
Gräsmatta och robotklippare förenklar en hel del.

Tuja häcken välklippt men för hög, jobbigt att behöva använda trappstege.
Toppade den och fyllde en container med nästan två ton tuja "ris".
Trettio meter berberis häck har också fåt gå hädan ....

Så nu borde det vara lugn och ro och lagom med jobb ....

Råkade bli en ny odling med hundra jättepelargonior

Krukorna skall in på hästen och ut på våren ... verkar som trädgårds möjligheterna är beroendeframkallande




Pa vag in i vaxthuset.jpg

Är nog lite höstdeppig. Känner att jag förstört den lummiga frodighet som fanns (har tittat på gamla kort) och ersatt med sånt som knappt gitter växa. Av högfärd kört ut de glada bullriga gästerna som jag inte ansåg "fina" nog och i stället bjudit in snorkiga högfärdsfior som tvingar mig att krusa och fjäska. Dubbelsuck!

Kära jaj, tack för dagens hjärtligaste skratt! Hoppas hästen orkar stå med pelargonerna på ryggen hela vintern!

Blev lite orolig i efterhand att du kanske tog illa upp "jaj", men felskrivningar kan verkligen bli för dråpliga, min egen "bästa" felskrivning var nog när jag en gång berättade om mina röda trosor - ett pinsamt "t" för mycket!

Hej.


Jag tycker nog också att det hela är lite "dråpligt" blir ofta lite mycket när jag håller på ...
Men det är kul tyvärr begränsa orken ibland

Du är nog bara i ett uppbyggnadsgupp" snart har du nya bullriga som ska hållas efter lite

Lummigheten kommer den med.

Alltså, precis så här kände (känner) jag också! Tittade på gamla foton i samband med att en av mina äldsta missar fått vandra vidare, och insåg att sådan där frodighet inte finns längre här. Precis som du så är det klenisar som växer, knappt det, överlever. Det ska det bli ändring på nästa år. Tillbaka med det som trivs och växer helt utan min hjälp. Det ska vara roligt att få ge sig ut i trädgården, inte ett måste.

En verklig tankeställare! Har precis tänkt att jag ska sätta fler, lite mer udda växter, men nu får jag fundera rejält. Det är vackert med de vanliga, livskraftiga varianterna. Som ni skriver frodigare och inte så kinkiga. Planeringen till nästa år fick en ny input.

Men hur kul är det ? Och vad menas med udda växter?

Jag tror att du, som så många andra glada amatörer, vill för mycket. Många/alla har gått igenom den fasen när man ska satsa på exklusivt och svårodlat och ambitionerna inte ser några gränser. Efter en del misslyckanden hamnar de flesta tillbaka i det mer hanterliga odlandet med sådant som växer glatt och inte har allt för stora krav. Du får säket lummigheten tillbaka, men troligen med en del förändringar från originalet - och det är ju skoj, att ha skapat själv.
Det är en dyster tid för många trädgårdsvänner nu, men snart är det dags att planera för våren.
Stå ut Strandskatan. Det kommer bli så bra

Det var i alla fall roligt så länge det varade: "Jag hade så många drömmar, de flesta blev det ingenting av, men jag är ändå glad att jag hade drömmarna". Så, aloa, låt dig inte nedslås av en desillutionerad tråkmåns, jag skulle nog inte velat vara utan den där våldsamma trädgårdsförälskelsen trots allt. Som Eva så klokt skriver, det är nog en period som många går igenom, och det är en härlig period!

Sant, efter ett tag kom jag fram till följande.. tunga krukor med diverse orangeriväxter var väldigt kul ett tag till dess min och andras fysik satte stopp för det. Perenner må vara tacksamma som fröar av sig nåt oerhört , Nej tack,
Perenner ovanliga men snälla ja,perfekt, perenner som kräver speciella odlingsförhållanden -ja i mån av tid plats och odlingslust. Buskar och träd väldigt bra, kräver lite finns där som stomme och är ofta tåliga.

Nya rabatter alltid en dröm som får förverkligas i mån av ork och tid
Rosor-alltid
Mer är bättre

Har satt några zon 2 buskar och de växer halvdant, bekymrar mig för en olvon som jag satte i våras som är vintergrön och som jag hoppas ska överleva vintern. Är i och för sig också less på perenner som självsår sig i massor, har ryckt upp så mycket jag kunnat av vanlig stjärnflocka och ska ersätta dem med något, som du skriver Kerstin, som inte tar över. Så det är väl inte helt svart eller vitt. Rosor har jag alltid varit kluven till, lusiga, kinkiga, rådjursmat mm men vackra och doftande. Det här året har trädgården varit restaurang för ett gäng rådjur, lär vara nästa år också, så det har känts hopplöst ibland. Som Strandskatan skriver så går det ju upp och ner, jag tycker ändå att ditt inlägg var jättebra, och uppskattar de vanliga, frodiga syrenerna, vilket är bra att tänka på.

Intressant och jag sitter och nickar instämmande.

Självklart bör man väl odla utefter de förutsättningar man har, det är ju alltid lite enklare så. Och har man då en "enkel" grundstomme så kan man lättare ta hand om den där krukan som ska vinterförvaras eller den där som måste svepas in varje höst.

Men människan är ju knappast måttfull av naturen - det är inte naturen heller, för den delen! En hel backe full med blåsippor på våren eller en skog täckt med mossa... Inte måttfullt någonstans! Men helt underbart!

Så därför står man varje vår med hundratals små drömmar som ska skolas om... Ingen måttlighet där inte!


Jisses, tänkte jag! Kastade du ut ungarna!? Fick läsa en gång till...
Och som sagt, tur du har en häst!

Jo nog känner jag mig som en HÄST i bland när det blir tungt ... någon skal ju dra vagnen

Vinterförvaring...