Har gått hela hösten och tittat på min nya Mulliganii som jag redan älskar. Den växte som bara den i somras efter plantering - med 1 ranka! Till slut blev denna ranka drygt tre meter och jag klippte i desperation av toppen för att den kanske skulle förgrena sig från roten. Men den grenade sig i toppen istället i två rankor som snabbt växte en meter var nu före vintern. så nu har jag en väldigt lång och tanig Mulliganii.

Hur skulle ni göra nu till våren? Endast hoppas att den förgrenar sig längre ner eller helt enkelt klippa av rankan vid marken?

/eva

Den behöver lite tid, med tanke på den starkväxande vildros det är så skulle jag inte göra något. Grenar kan bli 6 - 10 m, säkert kommer det många nya grenar nerifrån med åren. Du kan ju fjäska lite i vår med kogödsel så ... någon skrev på nätet att " den har en skrämmande växtkraft "

Ho-hooo detta låter som vad jag behöver!! Starkväxande klättrare att klä in solbelägen fem meter ful granrest (skadad vid storm för två år sedan, sedermera nedsågad till insynsskydd-kvar-höjd, egentligen tänkt ersättas med fläder o annat som är på tillväxt men - hej, varför hugga mer än nödvändigt?).

Resterna från de senaste två stormarna, inkl vår kära entrétall :-(( på 20 m eller så, avlägsnas dock. Så besvärligt när stammarna ligger över vägen tycker grannarna ;-)

Hej

Det är bra att ge dem gödsel under våren, men det är bra att klippa hård till marken, grenar som ser ut tanig, men jag tycker att bästa tiden för klippning till dem Juni Juli, efter de sluta med blomning.
H.Bassam

Förresten, EvaKlemming (förlåt att jag bara jublade o inte svarade), om du bor i zon 3 o Flora L säger att den är härdig i zon 1...?
Hur planterade du den? Starkväxande eller ej är 4 m tillväxt imponerande resultat!

Reviderar: Mindes fel. De säger zon 2/södra Sv. Men ändå?

Hej
Jag bara råkade se denna ros på Zetas i Stockholm och härdigheten var angiven till 2-3. Jag önskade mig en vacker och stark klätterros i vitt och de hyllade denna, före bla Helenae. De hade planterat ett ex i en rosenbåge precis invid deras roshyllor. Besökarna var tydligen alltid hemskt imponerade när den blommade med sina stora vita doftande blomklasar. Typiskt, jag missade blomningen såklart. Storlek var väl angiven till dryga 700 x 700 meter. Det gillade jag.

Senare läste jag att Sackville West har en berömd sådan planterad i sin vita trädgård i Sissinghurst. Tror det var då jag började tycka om min på allvar.

Om den inte överlever vintern? Har jag inte tänkt över. Om det nu skulle bli så, försöker jag nog igen invid söderväggen. Som sagt var det den första sommaren i år, ingen blomning och bara en lång ranka. Ser fram emot xtraallt blomningen väldigt mycket.

Vi har också en Mulliganii, och hittills har den klarat sig fint (i Huddinge), så den är nog tuffare än zonangivelserna säger. Vi har haft den tre år nu, tror jag, kanske fyra. Och det har ju varit ganska tuffa vintrar! Honungsrosen Aksel Olsen fryser ner mer än mulliganii hos oss (i alla fall i år). Vår är också ganska rankig än, Men det har i alla fall blommat de två senaste åren, inte mycket kanske, men det bådar gott.