Tänk att man helt plötsligt kunde få så mycket funderingar om jord..!!

nu har jag ju fått tips om att jag ska använda hästskit (ganska brunnen)
ja ja det ska jag ordna tänkte jag bara gödselstackarna har tinat upp så att jag kan hämta.men nu till ett nytt problem,får det inte vara gödsel med spån inblandat??läste att spån inte var så hälsosamt om man odlade något ätbart.det är ju inte så vanligt att folk använder torv som strö här där jag bor (för jag förstår att det anses som det bästa.)

Inte tror jag att spån är farligt, däremot tar det längre tid att förmultna. Du kan ju pröva på en liten bit och jämföra...

Hej solkatten! det jag hörde var att spånet innehöll.?? (kommer inte ihåg vad det hette) men det var ohälsosamt och tog många år att bryta ner
det är väl förstås någon tillsats dom måste ha i??

Spån till häst är här i landet nästan uteslutande från gran och tall.

Jag vet att man diskuterat om de naturliga oljor som finns i barrträd är skadligt för gnagare (hamstrar, råttor, marsvin etc) dvs att de skulle kunna få andningsproblem och även andra skador.
I "hästvärlden" har (mig veterligt) inte detta ens varit uppe till diskussion.


Nej, spånet torkas och pressas bara.

/Mimmi

Finns det spån i tillför du t ex kol och även syre. Det sätter fart på processen igen och jag tror inte din sk odlingsjord har brunnit klart ännu. Odlar du i den så blir det ingenting, rötterna kommer att bränna och försvinna på plantor etc. Jag tycker rådgivarna i forumet pratar för mycket skit helt enkelt (asså hästskit). Kogödsel som komposterats väl är ett säkrare kort. Det man kan odla i hästens gödsel växer ofta fel och för fort, sedan klagar man på plantor och fröer och kallar det skit i stället.
Man får vad man planterar påstod någon och hänvisade till andra plantor från andra leverantörer etc, då blir allt såmycket bättre (suck). Jag skulle vilja påstå att det beror mera på vad du har i jorden, att hiva in hästskit är att spela högt helt enkelt.

Jag har för mig att det har diskuterats att spån kan innehålla terpentin och att detta kanske inte är så bra. Jag blandar spån och avföring från kaninburarna i komposten och kan inte påstå att detta inverkat menligt på växtligheten...
Mvh
Fenja

Oj då.. jag som har "hästströ" till min kanin och mitt marsvin... kan det vara farligt för dem???

Det är bara purfärska spån från barrträd som innehåller terpentin. Det torkade spån som säljs till djur är helt fria från terpentin. Åker man till en såg och hämtar spån eller hyvelspån så luktar detta trä i någon månad, luftar man och låter det torka är det bara att använda.

Eftersom vi just för andra gången , gjort mer än 40 kbm jord varav en stor del är hästdynga med spån , kan jag inte tänka mig att det ska vara farligt för växter. Den jorden är nämligen bas i de flesta av mina rabatter,numera.
Limpaprojektet är nr 2 i ordningen och den föregående med samma recept innehöll ingen terpentin eller annat växtfarligt enl SLU.
Väl brunnen hästgödsel är det massor av folk som använder till rosor mm .
Det är helt ok
Färsk gödel kan bränna
Hästgödsel kan ha mer ogräs med sig
Ko är mildare
men det är mer en fråga om vad man har tillgång till
Av samma anledning har jag inte heller färsk oförmultnad bark i mina rabatter

Har läst om limporna och "lökarna" i Gröna rum artikeln från förra året där du var med. Hur länge låg limporna? Bara över vintern?

Den nya verkar klar nu eftersom den i stort sett har omgivande temperatur
Som mest + 61, 5 grader -nu + 7
I så fall -den gjordes den andra v i augusti och är klar nu i april

Varför inte lägga in en slang och knycka tappvarmvatten eller radiatorvärme via någon värmepump? En stor limpa och denna temperatur ger en hel del energi.

Tror du inte mannen varit inne på det -LOL allt ifrån permanent uppvärmd bubbelpool till växthusvärme -fast risken är väl att det tar för mkt energi av själva kompostförbränningen Men ideen är inte dum

Jag låter hästgödseln brinna längre än t ex hushållskomposten innan den kommer i kontakt med växternas rötter. Kogödsel använder jag i störst mängder, men den är färdigbrunnen när jag får den. Inte vet jag hur länge, men den är inte stark alls och allt kan planteras rätt i den.

Hästgödseln låter jag brinna i säckar eller underst i en lövkompost med en stor plåt över, lite beroende på när jag hämtar den. Första gången jag använder den hamnar den längst ned i odlingarna - i upphöjda odlingsplättar eller i pallkrageliknande rabatter som jag bygger med torvblock. År när jag hämtar mycket hästgödsel blir min lilla odingsplätt högre än annars, för hästgödseln måste alltid läggas längst ned.

Hästgödsel blandad med halm brinner mycket bättre än den som är blandad med spån. Längst ned i odlingarna/pallkragarna/torvblocksupphöjningarna ger min halmblandade hästgödsel värme underifrån till växterna första året. Nästa år vänder jag jorden och den blandas med det övriga. Då blir odlingsplätten lite lägre, men samtidigt mer utblandad med bra och välbrunnen hästgödsel.

Ofta när frågor av den här typen kommer upp så tänker jag att man pratar om två skilda saker.

Bränning innebär att man på något sätt fått temteraturen att gå upp i materialet. Det gör att det hela är ogräsfritt. Vissa kemiska grejor händer, en del ämnen bryts ner och andra bevaras eller avdunstar.

Förmultning innebär att det brännda materialet omvandlas till jord. Microlivet återvänder efter bränningen.

Har materialet genomgått båda stadierna så har man jättefin jord.

En kompost kan förmultna utan bränning. Det tar jättelång tid och är inte ogräsrent.

Du kan bränna torv och hästskit men du har ingen färdig jord, bara jordförbättringsmaterial. Microlivet har inte återvänt genom förmultningsprocessen där maskar blandar och ger. Torv och brunnen hästskit kan man gräva ner direkt utan förmultning. Det går inte med hästskit och spån. Den måste förmultna.

Visst kan man använda spån och hästskit. Men spånen måste genomgå båda stadierna och tar längre tid att omvandla. Spånen innehåller heller inte så mycket näring som tex halm skulle göra. Torven ger alltså snabbare ett användbart material. Det hela handlar egentligen om hur länge man kan lagra gödseln.

Spån i balar som används som strö kan ge luftvägsproblem och hovproblem hos vissa hästar. Terpentinlukt kan faktiskt kännas om spånen är väldigt färsk. Likaså kan spån damma. Spån och urin kan vara ganska frätande för hovarna.

Kvävet i hästskit är samma kväve som i koskit eller handelsgödsel. Allt handlar egentligen bara om recepten. Hur mycket av var skall man blanda för att lyckas laga den maträtt jag tänkt mig.

Jag tror nog att jag är lite sen i min utveckling. Både maken och jag tycker nästan det är roligare att gödsla, gräva, blanda och göra fin jord än att odla. Vi har inte hunnit längre.

Men vänta bara när vi blivit så stora att vi börjar odla. Då vet man aldrig var det tar vägen.

Så för att undvika alla frågor och problem, det går lika bra med selleri .. eller jag menar kossa på 50L säck, så slipper man bry sig och ägna tid åt något vettigare än att köra dynga, gräva och vara ett levande frågetecken.

fast mer mask o microlivsaktiv jord än limpajorden får du leta efter
Och -Ja brunnen kodynga är aldrig fel

Utan att ha sett din limpa så måste jag hålla med. I jordlimpa har du ju båda momenten. Bränning och förmultning. Måste vara kanonmetod för dom som har plats och kan låta den ligga tillräckligt länge.

Just precis -fast utrymmeskrävande är den ju -Går inte in i en radhusträdgård precis men den känns väldigt bra att använda -precis som din egentillverkade säkert gör Bettson
Det finns ju många bra sätt tack o lov

Tack alla för svaren!! innan jag läste detta for jag iväg( bråttom har man) och hämtade hästskit med torv i, hade tänkt att ta ur stacken som är gammal och brunnen men den var totalt stenhård ej tinat ännu, så jag tog ur "årets" undrar nu lite om det blev fel , för jag strödde sedan ut det över rabatterna.det var ju bra om det låg underst? jag lär ju kunna få en del ogräs också!

Om den är riktigt färsk och inte gått upp i temperatur så lär du få en och annan havreplanta men det är ganska harmlöst, lätt att rensa bort.

Har hästägaren varit frikostig med hö så lär det bli lite timotej också. Men det gror ganska långsamt det med.

Får du för dig att hämta mera så bränn av det några veckor med malen trädgårdskalk och vatten. Gärna varmvatten. Vänta på temperaturen.

Det du får då är alltså inte färdig jord utan jordförbättring med gödselverkan. Det du slipper är ogräsen.

..alltså det här med "bränning"... jag har då för mig att det är microlivet som sätter fart på förmultningen och därmed ökar aktiviteten(och därmed temperaturen) och det är därför det "bränner"...sen dör ogräsfrön och snigelägg och så när temperaturen blir tillräckligt hög...dvs uppemot 70 grader när det är riktigt fart....
Det räcker med syre och fuktigt material för att få igång en förbränning....efter 2 dagar så ryker det ur fuktigt pressat hö....

Jo men Bettson talar om snabb- bränning med hjälp av kalk ...

Jag skulle nog fortfarande vilja säga att det är två saker.

Kemi startar bränningen. Det kan vara kväve, kalk tillammans med vatten och syre. Bränningen dödar mycket aktivitet i jorden. Bland annat den oönskade.

Microlivet återvänder med maskarna och gör jorden levande igen.

Visst räcker det med syre och vanligt gräsklipp. Men det är kvävet som startar förbränningen tillsammans med vatten och luft.

Om man jämför med människan som gjorde en kompostbyrå med nätbotten i lådorna, så hade hon det färskaste materialet i lådan högst upp.
Sedan flyttade hon ner efter hand. I lådan längst ner var den färdigbunna komosten som hade svalnat. Där gjorde maskarna sitt återtåg. de klättrade sedan till nästa låda när den svalnat.

Jag gick en kretsloppskurs en gång och där pratade vi mycket om kompost. Där fick jag lära mig att det är mikroorganismerna som skapar värmen genom sin aktivitet. De är de som skapar den kemiska förändringen i komposten om jag inte har fattat fel. Det där med nitrit och nitrat var svårt. Hur komposten fungerar har också att göra med förhållandet mellan kol och kväve. Dessutom har syret och vattnet i komposten en stor betydelse.

Alldeles rätt! Det är microorganismerna som bidrar med värmen. Man tillför spån/hyvelspån även lite torv för att tillföra kol & syre, man skall även röra om i en kompost, det blir förstås svårt i en megalimpa.

Det finns många teorier om kompostering. Många av dem beskriver samma förlopp fast på olika sätt.

Visst ger microorganismer hög temperatur. Men jag har nog uppfattat ungefär så här.

Förmultning sker med hjälp av microorganismer. Det finns många olika sorter. Vissa finns i vanlig kall jord. Andra jobbar vid 30-40 grader. Vissa jobbar vid 70 grader. Ju högre aktivitet av microorganismer desto högre temperatur.

Microorganismer som skall starta en förmultning kräver kväve som "mat". Finns det inte tillräckligt med kväve så får man inte temperaturhöjningen, det är alltså kvävet som är starten i förloppet.

När förmultningen fortskrider så frigörs kväve i den organiska massan som ligger till förmultning. Förloppet kan då fortsätta självförsörjande.
Gradvis svalnar komposten och microorganismerna byts ut allt efter temperatur. När det blivit tillräckligt kallt kommer maskarna och impar in nytt microliv för vanlig jordtemperatur som det skall växa i. Det hela tar 6-12 månader.


Är något i den här blandningen fel, saknas kväve, är det för torrt, eller finns det inget syre så blir det ingen kompostering. Växtmaterialet ligger och ruttnar sönder. Har man tur så kommer det lite maskar från botten och börjar städa.

Som de flesta vet så har jag pratat om att snabb-bränna gödsel med kalk.
Detta är en kemisk process. Det jag vill uppnå är en temperaturhöjning och därmed en ogräsbekämpning. Det jag också får är en bindning av kväve så att det inte avgår som luftkväve och att det blir luktfritt.

Detta har jag använt som gödsel och jordförbättring och grävt ner direkt.
Jag har transporterat hem ganska stora mängder mellan 6-8 kubikmeter per år. Allt detta för att vår tunga lera är så kompakt. Tillsammans med grov sand så ger det ett fint resultat. Eftersom 6-8 kubik är ganska skrymmande är de bra att kunna gräva ner direkt. Förmultningen med microorganismer sker i rabatten. Det går långsammare men jag uppnår en strukturförbättring och gödselverkan direkt.

Det här är två olika metoder med samma mål på sikt.

Ju högre temperatur man har under längre tid desto fortare går förmultningen. Kommer man tillbaka till frågan om spån och hästskit så skulle jag rekommendera metod ett. Vanlig kompost. Ju svårare ett material är att bryta ner desto högre temperatur. Spån är tuffast, sedan kommer vedartade växter och lättast är vanligt gräs.

Metod två med kalk där förmultningen sker på plats i land och rabatter under växtsäsongen lämpar sig inte med spån. Detta fungerar med torv eftersom torv innehåller så mycket mullämnen. Man skall veta att förmultning alltid pågår i marken, men det tar längre tid.


Lätt kuriosa. Den torv som finns i torvmossar är vad naturen förmultnat själv på fyratusen år ungefär. Det tycker jag gör att man blir inspirerad att hjälpa till att ta tillvara på naturens resurser och hålla sitt eget trädgårdsavfall på tomten i kretslopp.

Kanhända har jag något sakfel i min beskrivning, jag är nog inte så pedagogisk. Men bra jord blir det i alla fall. Sedan gillar jag återvinningsprincipen i min snabbmetod. Först köper man torven för att ha som stallströ. Sedan återanvänder man för att ha i trädgården. Då är ju egentligen jordförbättringen bara till halva priset ekonomimänniska om jag är.

Fast ska man räkna rent ekonomiskt så får man nog bortse från vad det kostar att ha häst.