En av de sköterskor jag besöker regelbundet tycker att jag borde träffa en kvinna för att må bättre men frågan är om jag klarar av det och om jag kan duga något till rent sexuellt. Är ju kommen till åren och den lust jag hade förut är inte riktigt densamma men jag vill fortfarande ha någon att krama och leka med.

Du behöver väl inte tänka sex så fort du tänker på att umgås med en kvinna? Det är inte som att vara tjugo (bara i tankarna) och behöver inte precis vara det första i ett dejtande men det kan säkert hetta till som i ungdomen för många.
Det finns så mycket i ett förhållande som man kan må bra av. Många i vår ålder och äldre kan kanske inte ha sex som förr av olika orsaker, ibland p g a biverkningar av mediciner. Jag tror de flesta hittar ett sätt att ha det bra tillsammans, men jag tror du har prestationsångest. Ta det som det kommer och tänk att du inte behöver vara någon sexatlet. Det är inte som när man var tjugo eller trettio, men kan bli lika bra ändå.
Jag är säker på att du har mycket värme och ömhet att ge till en kvinna Malcolm så testa du att dejta.
Lycka till

Det är väl aldrig för sent att bli kär ! Men allvarligt ,jag tror inte man kan bygga ett bra förhållande enbart på sex fungerar inte det andra så lär inte den sexuella biten funka heller .Ta det som det kommer låt livet ta plats och njut av det andra först umgås gå på bio osv sedan kanske sexbiten kommer av sig självt utan press

Håller med de andra. Sköterskan har nog rätt,men min erfarenhet är att det kan vara svårt att hitta nån.Mitt förslag är att du ska börja göra något över huvud taget.Nåt som du tycker är kul! Kanske en buggkurs vore nåt,det är uppskattat med män som kan dansa och man känner närhet utan krav.Nu vet jag inte om du kan dansa men en uppdatering skadar inte. Nya turer kommer och man blir säkrare. Nu vet jag inte så mycket om dej men vet ju att du slutat med alkohol en man som är nykter och kan dansa står högt i kurs!
Kanske det inte passar dej alls,men försök komma på nåt socialt som du gillar att komma ut och bara träffa folk oavsett kön tror jag är den bästa början.

Helt rätt!


Man kan träffa någon att vara kompis med och ha roligt tillsammans med. Det behöver man för att må bra. Det är nog rätt ände att börja i. Sedan kan det ju kanske bli något mer med tiden.
Man ska inte hänga upp ett vacklande välmående på "den stora kärleken". Det är ju inte meningen att kärleken ska vara vårdare/frälsare.

Håller med där.

Goda vänner och kompisar av motsatta könet ska man inte förakta.

Det kan utvecklas till mycket mer och en relation innebär inte bara att hoppa runt i sänghalmen.

Börja med att stärka dig själv och ditt självförtroende/självbild, så ska du se att resten ger sig.

Kärlek skall man ha livet ut hur den ser ut och yttrar sig ger sig när man ser ngn man tycker om. Jag såg ett par på TV häromdagen som var nittiofem som nyss hade gift sig, de var jättekära. Malcolm du har allt som behövs håll ögonen öppna bara.

Kärlek behöver inte innebära sex då kärlek och omtanke kommer i många former. Har själv umgåtts väldigt mycket med kvinnor på ett väldigt nära sätt och sex har aldrig en del av det, det har inte ens dykt upp utan det har mer handlat om något som klickat på ett själsfrändesätt. Att möta någon som får en att må bra, att känna sig bra och som får en att leva ut behöver inte vara en partner man är intim med utan bara en bästa vän. För trodde jag att kvinnor mest ville vara med andra kvinnor när det gäller vänner men nu för tiden har jag upptäckt att man som man får en helt annan respekt och förtroende av en kvinnlig vän, sånt de ogärna pratar med sina väninnor om hamnar man i diskussioner om. Sex är givetvis något som man inte ska förminska eller förneka då det hos båda könen utgör en väldigt stark drivkraft och givetvis kan det kännas frustrerande när man inte får utlopp för det(handlar inte bara om män...)men ibland måste man få vänta.
Vi män har sådan extrem prestationsångest när det gäller sex och hur vi tror att kvinnor vill ha oss, vi ska orka med att hålla på i tre timmar. kunna femtioelva ställningar, när vi har gjort vårt så ska vi kunna köra på igen minst fem gånger till osv men av erfarenhet kan du vara lugn för kvinnor vill sällan ha dessa porrfilmskillar med enorma...gurkor och som pluggar plantor en timme i sträck så att säga. Kvinnor överlag vill känna sig avslappnade och jämlika när det kommer till sex, att man är två människor som känner varandra och respekterar varandra. Det samma gäller oss män även om ni kvinnor har en bild av att vi män vill ha blonda tjejer som är 25 år, 180 långa, pinnsmala med all utfyllnad i kuporna plus gärna i snygga fodral men de män man pratat med och känt genom åren(det blir ju mycket ombytesrumsnack) föredrar den naturliga tjejen som är sig själv och inte försöker vara en levande sex-docka så slappna av kvinnor och sluta spruta in substanser i era bröst o läppar och låt er vara så vackra ni är.
Gå ut o umgås utan villkor och krav på dig själv, var social och mitt tips är enkelt....ta det lugnt och var alltid dig själv.

Ps
Laga mat med en kvinna och äta gott, dricka gott och bara prata hela kvällen är grymt underskattat.

Jösses Hur snedvriden fantasi kan man ha?

För övrigt håller jag med Klint och Solstormig!

Jag hängde inte riktigt med i alla gurk och plantjämförelser riktigt Förmodligen kommer det sig av sig själv om allt klickar. Den bästa sexuella upplevelsen sker i hjärnan så män borde inte vara så prestationsinriktade o tänka på centimeter hit och dit hur många timmar man kan rulla runt i sänghalmen.

Ville inte gå för långt i sex o samlevnadsbiten utan använde lite metaforer bara;) summan av kardemumman var att både som män o kvinnor finns det mycket prestationsångest inför sin partner och ad de tror förväntas av dem som tyvärr förstör så mycket. Att kunna vara naturlig och ärlig med sig själv är det viktigaste både i vänskap och i intima förhållanden för var finns annars tilltron.


Fantasi och fantasi, det var ju mer det ned de snedvridna föreställningar som vi har om varandra jag tog upp och som även enligt sexologer är ett allt större problem i dagens skönhetssamhälle och dör specifik allt mer kvinnor opererar sig enbart för att passa in i en felaktig bild av vad mön vill ha.

Du kan väl ändå bara prata för dig själv. Vet inte vad du lever i för värld men jag känner inte en enda kvinna som opererat sig. Sen tror jag inte att de unga kvinnor som opererar sig gör det av den anledning du tror och det är väl knappast någon 20-åring som malcolm är ute efter får vi hoppas.

Vad bra theseraphim att du även är expert i sex och samlevnad.....

För vi andra som har levt största delen av vårt liv, gick helt ovetande genom livet

Ja
Det är ju inget problem alls dom diskuterat flitigt de senaste åren dvs den besatthet av skönhet och perfektion... Det ökar mer och ner för varje år att kvinnor i allt från 18 till 50+ fixar till sina kroppar men även män har blivit allt vanligare att de lägger sig under kniven. De flesta opererar sig för att må bättre men som psykologerna säger, varför mår de inte bra från början med sina kroppar? Vi lever i ett väldigt skönhetsfixerat samhälle där allt mer handlar om att se bra ut, vara smal osv men det viktigaste att må bra verkar komma i andra hand tyvärr. Vet ju själv med två döttrar att skönhetsfixeringen bland tjejer som man själv märkte av först i högstadiet nu börjar när de är 7-8 år gamla.
Har ju aldrig sagt att Malcom skulle dejta en 20 åring och vet inte riktigt var du får det ifrån om du nu verkligen läst det jag skrev. Som jag skrev i min första förklaring så handlar det mer om just det problem Malcom själv tog upp dvs känslan av att inte räcka till. Det var därför jag skrev så mycket om just den sexuella prestationsångest som finns och som just sexologer tar upp väldigt ofta. Så frågan är varför mitt svar är så mycket sämre än någon annans bara för att jag faktiskt diskuterar sex?

Och vad fick du ut av den här kommentaren??? Varför måste du alltid hacka och förminska andras inlägg?
Jag skrev ett sakligt inlägg till Malcom och inte ett till dig så förstår inte varför du vigt ditt liv här på odlas forum att hacka? Skriv något positivt för någon gång istället för att konstant hacka för en gång skull.

Ligger otroligt mycket i det du skriver, både i detta och ditt förra inlägg.

Även Malcoms första inlägg, andas "prestationsångest" över "hur ska jag kunna/orka"....

Tyvärr ser man detta hos kvinnor också...'

"Jag är för gammal och plufsig ingen vill ha en så´n som jag längre" varken i en ny relation eller i ett nytt förhållande.

Det är kanske inte helt lätt att förstå denna tankegången om man levt i en relation dom senaste 25 åren.

Men nu handlar väl inte tråden om tjejers (och en del killars) snedvridna skönhetsideal. Det kan du väl ta i en annan tråd!
Träffar man rätt person så behöver man inte bevisa att man räcker till, men att ta upp sex det första man gör är nog att börja i fel ände, om man är ute efter att hitta någon att bygga en eventuell relation med och inte bara en sexpartner.

Det är väl definitivt att börja i fel ände, om man vill träffa en partner för att må bättre?

Man ska väl må bättre först, innan man ens funderar på, att träffa en ny partner?

Vem vill ha ansvaret för att bära upp någons psykiska hälsa.

Jag tog upp just den prestationsångest som nämndes av trådskaparen och att just att det är inte den biten man ska tänka på i första hand när man träffar någon. Sen var det några som hängde upp sig på sexbiten utan att läsa hela min text om att kärlek och ömhet handlar inte alltid om intim gemenskap utan tex en nära vänskap där man öppet kan dela av glädje som sorg. Sen jan jag tycka att det låter dumt av en sjuksköterska att föreslå sådana saker, en sak är att föreslå att man kan försöka vara mer social rent allmänt för att föreslå en relation låter lite som det är en självklarhet att bara fixa.
Skönhetsbiten tog jag upp som en del i ett modernt problem när det gäller det intima(förvisso har vi alltid velat göra oss vackra...) som lett till en ångest hos väldigt många att man inte ska vara tillräckligt bra eller vacker. Att jag sedan fick upprepa detta var att vissa uppenbarligen tyckte att sådant inte existerar eller är en bagatell.

Jag tror inte att någon tänker så. Det är ett friskhetstecken att vilja älska och tycka om någon.

Tillfrisknande via läkemedel OK!
Tillfrisknande via motion på läkares ordination OK!
Förhållande på läkares ordination.... Inte OK!

Nä tycker att sköterskorna utryckt dig klantigt, säkert välmenande men ändå klantigt för det sättet ju bara mer press när någon som sysslar med ens välbefinnande pushar att man ska date'a också. Det måste ju bli kontraproduktivt om man nu har svårt att träffa någon eller inte vill träffa någon?

Nja nog kan man må väldigt dåligt psykiskt ändå. Att vilja men inte kunna/få kan man nog bli sjuk av. Här lät det ju som att sjuksköterskan tyckte att en kvinna skulle vara medicinen. Mycket märkligt kan jag tycka för vem vill bygga en relation på dom premisserna.

Precis. Vem vill vara någons medicin? "han mår bra på grund av mig, går jag mår han dåligt. Ingen dålig press att få på sig i en relation.



Det håller jag med om.

Men nu var det inte TS som tyckte så.

Det var en sköterska som tyckte det.

Bättre hon föreslagit honom att skaffa en hund.

Då kommer han ut och har stor chans att träffa en partner, antingen på hundkurs eller på samlingsplatser under rastning/träning.

Nu tycker jag ni glömmer att kärlek/vänskap kan vara undergörande. Att känna sig bekräftad och omtyckt lyfter otroligt mycket.
Det känns som ni säger att är man i psykisk obalans ska man inte satsa på ett förhållande. Visst ska man det! Det har hjälpt många.
Det är en vän och inte en skötare Malcolm ska ha.

Risken är stor, att han får en skötare och inte en vän.

Nu skulle det vara intressant att höra vad TS själv tycker, tänker och känner.

Just nu, känns det som "vi" pratar över huvudet på honom.

Precis! jag tycker också hon uttryckte sig lite generaliserande och dumt. skaffa dig en kvinna så blir allting bra. Hon kunde sagt istället börja umgås mer med folk istället så kanske närhet och förhållande kommer på köpet... Man vet aldrig var det slutar men som du säger man kan inte vara ihop med någon bara för att må bra då blir ju partnern någon form av terapiobjekt.

DET håller jag med dig om. Risken finns att han just nu ångrar att han alls startade tråden........

Sant men det är ju helt upp till Malcolm vad det blir av det. Men varken vänner eller "sköterskor" kommer ju flygande som stekta sparvar så det vill ju till att lyfta på häcken och ge sig ut och vara lite social om man vill träffa nån.



Fast detta har han ju uppe förut några gånger att han saknar en kvinna.

Tycker inte att vi pratar "över" han då vi mer diskuterar själva biten att träffa någon och de orosmoment som kan dyka upp som uppenbarligen TS tycker känns jobbigt. Sen har ju även TS faktiskt valt att lägga det som ett offentlig inlägg på ett öppet forum för att han förmodar jag vill höra vad andra tycker plus att få moraliskt stöd som det brukar kallas.
Tycker inte heller dock att kan ska underskatta ett förhållande men som jag skrev tidigare behöver det absolut inte innebära ett intimt förhållande eller djup kärlek utan även en djup vänskap kan jag personligen tycka är guld värt.

Jag får lite taskiga associationer av den här tråden. Kanske går jag lite för långt och det blir OT.

Föreställ er att vara den partner som den andres psykiska hälsa beror på. Om man inte är tillräckligt uppoffrande så mår den andre inte tillräckligt bra. Den andres hälsa beror på att man älskar tillräckligt mycket. Om den andre inte mår bra så har man inte älskat tillräckligt mycket.

Så fungerar det ofta i förhållanden där en partner blir misshandlad. Den misshandlade ser misshandlaren som ett offer, det är synd om honom, han slår eftersom han inte känner sig tillräckligt älskad. Kan den misshandlade älska mer och visa sin kärlek mer så mår misshandlaren bättre och slutar slå (tror de).

Likadant gäller om partnerns psykiska eller fysiska hälsa beror på motparten. Om han/hon mår dåligt så har man inte älskat tillräckligt.

Läskiga associationer kanske och jag ber om ursäkt om jag har gått för långt.

Du är klok som alltid Eva - ett mycket bra OCH alldeles riktigt inlägg ..... vet jag.

Vill man sedan avsluta relationen, blir det inge bra.



Sant.

Kort och konsist kan man väl säga så här att "skapa" ett förhållande på någons annans vilja är aldrig bra. Att känna stress inför det sexuella är heller inget bra men samtidigt handlar inte allt om sex utan närhet och förståelse är det som är viktigast(tillit och respekt ska inte glömmas). En relation ska inte bygga på ett behov av att må bra och få bekräftelse utan jämlik kärlek.
Mitt råd är fortfarande att gå inte ut med mål att skaffa en flickvän utan gå ut för att träffa folk och ha det trevligt sen får man ta det allt eftersom.

Åh gudars skymning vilka jävla åsikter folk har om vad man "ska" göra. Fan låt folk bestämma själva. Så länge båda parter är med på det och båda är vuxna och inte skadar varandra skiter väl jag i hur de vill göra. Ger t.ex. fullkomligt fan i om malcolm dejtar 25 åringar eller 60 åringar. Det senare är kanske troligare dock.

Det är ju bättre att dejta 25åringar framför 60åringar.

En sund åsikt ryss

Lite off topic men tanken poppade upp....
Själv tycker jag att precis som Ryssen skriver att så länge båda är glada o nöjda så spelar åldersskillnad o dylikt ingen roll.
Det jag tänkte på är att det många gånger verkar ses med olika ögon mör en man träffar en ung tjej än när en kvinna träffar en ung man? Att ett man gör det uppfattas inte som konstigt och ger nästan bonuspoäng inom grabbkretsen medans om en kvinna tex 45 år börjar date'a med en 25årig kille så uppfattas det som lite konstigt och udda...själv förstår jag inte varför det skulle vara mer annorlunda än mannens val av ung partner.

Värst vad du engagerar dig theseraphim ...jobbar du aldrig?

Är inte okej, tänk på att du själv har gödslat forumet med nästan 20 tusen inlägg.

När blev du moderator?

Det är jag inte, men numera så säjer jag ifrån, när någon utövar härskarteknik!

Du föregår ju inte själv med gott exempel precis. Har du inget att tillföra tråden i sakfrågan istället?

Återgå till ämnet!
/Moderator

Ingen fara, jobbar väldigt mycket faktiskt men man har raster plus lediga dagar så jag gör mitt bästa att delta på forumet.

Bra de att nån är på alerten

Det här med psykisk hälsa....

Beror väl på vilket behov som styr.

Har man behov av att ha någon att visa sin kärlek till och mår dåligt av att inte kunna ge utlopp för att ösa kärlek till någon så är det väl rena dunderkuren att skaffa sig en partner. Inget fel i det.

Men mår man dåligt för att man har taskig självbild, behöver någon som fyller hålen i ens skäl, ja då är inte en partner svaret. Risken stor att man blir för krävande eller skadar eller utnyttjar den andre.

Malcolm, prova med att gå med i någon singelklubb och/eller gå någon studieförbunds-kurs. Eller varför inte själv vara cirkelledare? Du är ju duktig inom snickeri efter vad jag har förstått. Gör att bli cirkelledare så kan du ta kontakt med ett studieförbund och gå deras ledar-kurs. Det kan ju inbringa en liten slant som kan förgylla tillvaron en aning och dessutom träffar du ju andra människor - något som du säkert kan må bra av!
theseraphims första kommentar i tråden: hade inte kunnar skriva det bättre själv.

Värst vad mycket man lyckats klämma ur denna tråd trots att jag inte sagt något sedan jag startade den, det handlar först och främst att träffa någon att umgås med och det kan handla om så triviala saker som att handla mat inför helgen, ta en fika tillsammans och kanske åka på utflykter om vädret tillåter. Visserligen vill jag ha sex om det hela klickar men det viktigaste är ändå att slippa vara ensam om allt. Är inte ute efter en 25-åring och har inga krav vad det gäller utseende ålder eller figur men humor är en uppskattad egenskap som är ett "måste".

Har haft ett par äldre släktingar(inget illa menat Malcom, just de var äldre) som skaffade nytt umgänge eller bara mer umgänge via kurser på vuxenskolan tex italiensk matlagning, hemslöjd osv. Det var ett trevligt sätt att skapa sociala kontakter som även i regel delade en passion.

Framför allt, måste man orka ta sig ut.

Har ett svagt minne av, att du klagat på initiativlöshet och håglöshet Malkolm.

Mår man inte hundra, är allt tufft, till och med kliva ur sängen.