Halaj!

Tog ett kort på min hemmarunda i skogen. Alltså, jag vet att det där i mitten heter kärnved, men sen tar kunskaperna slut.
Min fråga: vad är det egentligen som händer i skarven mellan kärnved och splintved (heter det väl?)? det är lite som att trädet kommer i puberteten eller nåt. Men det sker ju i ett diskret steg på ett år och inte gradvis över flera år. Och vad är det som bestämmer när det sker?
Eller är det förändringar som sker inne i trädet långt efter de årsringar där skarven är, bildades?

//T

Bra fråga! Inget jag direkt funderat på någon gång. Enda levande delen av trädet är kambiet som är tillväxtzonen som ligger ganska långt ut i stammen mot ytan och skyddas av bark. Inåt så är det mer eller mindre döda förbrukade celler som bildar ved och jag tror att kärnveden bildas genom att den kompakteras allt mer när trädet växer.

Veden används för att transportera vätska upp i trädet, men det behövs vanligen inte så mycket som hela stammen kan ge så därför tas denna funktion ur bruk allt eftersom den blir överflödig hos vissa träd. Kärnan används alltså inte längre för att transportera vatten, utan enbart för att stödja trädet. Jag vet inte om kärnan räknas som levande längre, kanske den egentligen är död? Som våra hårstrån, de finns i kontakt med levande celler men är döda. I sådana fall kan det vara för att förhindra röta som kärnveden blir så mycket hårdare på exempelvis ek och tall.

På en riktigt gammal ek är ju ofta stammen enormt grov medan kronan kan vara relativt liten efter många års tillbakagång. Då är behovet av vatten litet och näst intill hela stammen består av kärnved. Jag vet inte om man kan tvinga trädet att göra om splinten till kärna genom att kapa grenar?

Halaj!

Ni har säkert rätt, det betvivlar jag inte, men det förklarar ju ändå inte den knivskarpa gränsen mellan kärn-och splintved. Hur och varför uppkommer den?

//T

Det följer väll årsringarna helt enkelt?

Från Wikipedia

Kärnved eller kärnvirke är den inre delen av en trädstam, och består av celler vars förmåga att transportera vatten på olika sätt hämmats. Splintved ombildas till kärnved antingen genom att trakeiderna fyllts med harts eller andra extraktivämnen (barrträd) och dels genom tyllbildning (bandkärliga lövträd).
Kärnveden i till exempel ek och tall har mycket goda egenskap att motstå röta och brinner bra till följd av den höga halten extraktivämnen. Ask och gran är exempel på träslag som har relativt dålig rötbeständighet i kärnan. Bok, björk och asp saknar i princip helt kärnvedsbildning, men kan få en viss missfärgning kring märgen beroende på mikroorganismer, så kallad rödkärna.
I vissa träslag, till exempel gran, är det mycket svårt att se skillnad mellan splintved och kärnved när virket är torkat och inte angripet. Eventuellt kan kärnveden urskiljas genom att vattendroppar placeras på ett transversellt snitt. Ligger droppen kvar är veden under den kärnved, sjunker den in är det splintved.
Felaktigt kallas ibland märgen i en trädstam för "kärna".

Det var intressant, jag visste inte att gran hade kärnved över huvud taget

Halaj!

Jag tar nya tag, med en ny bild, fast på samma objekt. Vad händer vid min röda pil?

//T

Splintveden har ju börjat ruttna medan kärnan står emot. Jag tror att det är vad den mörka ringen beror på. Den syns ju inte på färsk tall, bara rutten

Det är gränsen mellan kärn- och splintved men varför den är så markerad är svårt att veta. Kanske är det rötan som medverkat till detta. Trädet är helt klart en torrfura man kapat ner och den har varit död en längre tid eftersom splinten är rutten. Furor ruttnar oftast utifrån så kärnveden blir sist, det kan dock gå in röta under trädets levnad och då i kärnan. Furustubbar kan man oftast artbestämma eftersom kärnan återstår, granar ruttnar innifrån.

Mörka oregelbundna ringar i ved kan vara svampmycel. Finns ett fint ord för detta som jag inte minns just nu.