Våren verkar ha kommit till SKåne och jag försökte flytta vår gamla pion idag. Den har stått jättedumt under en gigantisk vildrosbuske, och förra året blommade den inte ens. Men den var säkert 20 år gammal och vi har supertung lerjord = De supertjocka rötterna gick rakt ner i jorden som pålrötter, och gick naturligtvis i delar Jag delade den stora pionen i tre mindre delar, men tyvärr är det bara en av delarna som fick med sig några rötter.

Vad gör jag nu? Kan de sönderhackade rotdelarna skjuta nya skott om jag kanske torkar dem lite först och sedan planterar? Kan plantor utan tjocka rötter ens överleva? Jag tänkte sätta dem i ett stort kärl på uteplatsen för att se om de överlever - några särskilda tips?

Tacksam för alla svar!

Jag är inte jättekunnig på pioner, men när min farmor dog och huset skulle säljas så grävde jag upp vad jag kunde av hennes pioner. Det var vinter då, så grävandet gick så där. Det jag fick upp satte jag på olika platser hemma hos mig, för att "sprida risken". Men alla bitar klarade sig, både de som sattes i rabatten och de som sattes i krukor. Farmor var så stolt över sina vackra pioner, så jag ville spara dem, men när jag på måfå grävde runt och letade så blev det inte några "snygga" delningar. Plantan var stor och jag fick bara upp sönderhackade bitar, men uppenbarligen stora nog för att överleva.

Hur lång tid tog det innan de blommade ?

Det tog ett par år, fortare än jag trodde. Jag har lärt mig att pioner samlar kraft för att blomma till kommande sommar. Första våren här kom bara blad, även nästa sommar har jag för mig. Sen kom någon blomma. Jag hämtade dem vintern 2011 så den sommaren blev den första. Sommaren som var nu blev tredje året här så det känns som att de här sommaren som kommer blir deras chans att visa vad "de går för".

Det kan man ju leva med pionerna är vackra men kortblommande. Jag har inte haft några senaste åren men börjar bli sugen igen.