I maj satte jag en ny häck, valet blev häggmispel. Jag lade dit en bevattningsslang och har vattnat hela sommaren och gör fortfarande.

Men, nån gång i slutet av juli upptäckte jag att bladen såg luriga ut. "Dammiga" och en del var prickiga. Åkte till inköpsstället som sa att det är mjöldagg och ohyra. Fick rekommendationen om att blanda en del T-röd med tre delar vatten och spraya på. Vänta en vecka och gjorde det igen. Deras teori är att växlingen i temperatur i sommar, med mycket torrt och varmt och sen kallt i juli var anledningen till angreppet.

Jag har också testat att bara skölja bladverket med slang på nära håll för att försöka få bort mjöldaggen. Tyckte det hjälpte också, men höll inte i, vilket jag kanske skulle gjort?

Nu ser iallafall bladverket åter lika illa ut.

Så vad göra nu? Ska jag fortsätta med behandlingen T-röd/vatten eller är det s a s kört för i år, ska jag hoppas på att nästa vår blir bättre? Det är nästan 50 meter häck så man skulle ju bli bra ledsen om den inte trivs..

Man vill ju helst inte strö salt i såren. Men sedan snart tio år tillbaks har det varit stark mjöldaggsvarrning för häggmispel. Tidigare ansågs den frisk och väldigt odlingsvärd, men numera avråder experterna från plantering. Möjligen är det bästa rådet att byta ut häcken mot något annat friskare. En halvdan häck gör ingen glad.

Om jag förstått rätt kräver häggmispeln väldigt mycket vatten för att inte utveckla mjöldagg. Kanske blir det lite bättre kommande år när rötterna växt ut mer och bättre kan suga vatten. Men generellt är det nog för torrt för den med klippt gräsmatta på båda sidor om en häck, som det ofta är. Det blir ett stäppliknande klimat med mycket avdunstning och torka.

Hej! För att kunna svara korrekt på Dina frågor, så bör Du beskriva hur Du skapade planteringsytan, vilken typ av jordar har man använt- jorden på platsen eller köpejord- eller en blandning, har jorden blivit grundgödslad före planteringen och med vad, brädden/djupet på planteringsytan, hur ofta har Du vattnat sedan planteringen och när började man vattningen och hur mycket i liter per meter häck och vad har Du för slangtyp, plant kvalitén- dvs vad det barrotsplantor eller krukodlade, blev plantorna nedklippta på våren, vilket företag köptes växterna av.

Hälsningar Eskil43

Oj, det var många frågor.

Häcken klipptes ner efter midsommar.
Jag har under sommaren vattnat morron och kväll, med slang som ligger utmed häcken, hur mycket vatten det ger vet jag inte, men tycker jag har vattnat och vattnat. Har fortsatt vattna både aug och september, men mest kväll.
Jorden var grundgödslad planteringsjord. Sen har jag gödslat en gång efter det, ska göra det igen nu med hönsgödsel.
Marken är knepig, bor på en stenig tomt så djupet på det grundaste lägena har nog inte varit mer än 30 cm, upp till 50. Har väg/cykelväg på andra sidan häcken, och mot cykelvägen har jag en stödmur så häcken där kan jag förstå har det rätt tufft, rötterna måste leta sig långt - men de ser egentligen inte värre ut än plantorna som står mot vägen.
Var barrotsodlade plantor köpta på Växjö garden center.

Nej, ingen gödsel mera, växterna går in i vintervila och skall inte stimuleras att börja växa. Hönsgödsel är snabbverkande kvävegödsel och ges på våren när tillväxten tar fart.

Plantering av barrotsplantor i maj är inte optimalt.

En jorddjup på 30 cm räcker oftast alldeles utmärkt om man har en bredd på planteringsytan på minst 60-70 cm. Jorden skall vara grundligt genom arbetat mineraljord med eventuellt lite organiskt material som läggs på utan och blandas ned med en bra trädgårdsgrep, grundgödsla samtidigt, ingen mer gödsling behövs första året. Se alltid efter att den genomgrävda utan komprimeras med kroppstyngden, men jorden får inte vara blöt då, den ska vara 'tjänlig' som man säjer på fackspråk, lagom fuktig.
Att plantera barotsplantor i majmånaden är alldeles förträffligt om växterna är fackmannamässigt hanterade, dvs dom har varit korrekt kyllagrade, och har transporterats väl inpackade. Det är nästan alltid bäst att klippa plantorna ned direkt på våren före planteringen.
Vattning med dropp slang kan vara bra, men då ska man veta hur mycket slangen ger vatten. Att vattna på måfå är inte bra, det är den vanligaste orsaken för misslyckandena med nyplanteringarna, 8 av 10 växter som dör, dör på grund av syrebrist i rotsystemet. Att vattna varje dag är definitivt fel (vem har givit en sådan råd), en vattning var 7-10 dag med motsvarande c. 25-30 liter/kvm är lagom och då naturligtvis inklusive den naturliga nederbörden som faller, fram till sista veckan i augusti, sedan helst inte mer, annat en vid extrem torka.
Dom första veckorna efter planteringen skall man vattna ytterst försiktigt, jorden bör hållas fuktig men absolut inte blöt, rotutvecklingen stannar temporärt varje gång när man vattnar, man tömmer all syre från jorden, och rötterna kan INTE växa utan syre, så överdriven vattning är mycket farligt. Kolla alltid med fingret i jorden om vatten behövs, precis likadant som man gör med krukväxterna, om jorden känns fuktig så vattnar man inte och kollar igen dagen efter.
Mjöldaggen på växterna är säkerligen en effekt av ständig syrebrist i rotsystemet, inte ovanligt på Amelanchier canadensis, om jorden innehåller väldigt mycket organiskt material, torv kompost mm, så förvärras problemen ytterligare.

Hälsningar Eskil43

Det här är jag lite skeptisk till. Varför skall man ha mineraljord med gödsel, och bara eventuellt lite organiskt material? I naturen växer buskar normalt sett i matjordsskiktet, möjligen kan de hämta upp lite mineraler från mineraljorden men i övrigt har de inget att hämta från den. En vettig matjord, kanske välbrunnen kompost, är vad jag skulle satsa på. Eller menar du att den håller för mycket vatten så rötterna inte får syre?

För övrigt tycker jag inte maj är någon bra månad för barrotade plantor. Då får de i princip full sommarvärme på en gång, utan att ha några rötter som de kan suga vatten med. Mars är en bättre månad för barrotat om det inte är tjäle, krukodlat kan man däremot plantera hela sommaren.

Tack för alla kommentarer! Hm, jaha, vattna varje dag verkar inte så bra då.. Jag ska undersöka jorden lite närmare och se hur mycket fukt där är.

Har Du verkligen någon riktig kunskap och/eller en professionell bakgrund om odling av vedartade växter?

Frågar Eskil43

Jag har skaffat mig en del erfarenhet genom åren och ser fram emot din förklaring till varför man skall odla buskar i mineraljord istället för matjord. Och vilken sorts mineraljord syftar du på, lera, morän, sand eller vad?

Huggorm är mycket duktig på vedartade växter. Inom trädgårdsvärlden kommer ständigt nya kunskaper och det som var sant i går kanske inte längre gäller idag. Ibland är det svårt att bli av med gamla sanningar, de lever sitt eget liv i det snabba informationsflödet.

Nästa gång Du åker ut på landet med odlad åkermark, stannar Du vid en plöjd stycke jord så ser Du den jorden som går alldeles utmärkt att använda som planteringsjord till 90% av våra vanligaste förekommande prydnadsväxter i våra trädgårdar. All åkerjord har skapats av den jorden som har funnits på den platsen som Du ser framför Dig, detta skulle gälla även vanliga villa tomter i dom flesta fallen.
All plantskole produktion på friland sker på vanlig åkermark, visserligen väljer man helst sandjordar, men detta har mest med produktions tekniken att göra. Dessa åkrar besås efter odlingen, som kan ta 2 till 5 år ( ibland mer), med vanlig spannmål några år innan nästa odling och grund gödslas efter behov innan man planterar en ny produktion av växter. Till mark bearbetning använder man för det mesta samma maskiner som i jordbruket.
Det finns väldigt få växter som klarar organiskt material under rotsystemet som nyplanterade och framför alt om det är syrebrist på grundav för riklig vattning.
Att riklig vattning skulle hjälpa växterna vid etableringen är ett av värsta 'skrönorna' som förekommer i dag på nästan alla trädgårds sidor i dag, det dödar eller skadar allvarligt hundratusentals växter varje år i trädgårdarna.

Hälsningar Eskil43

Den snabba informationsflödet är nog den värsta problemet i dag för våra nyplanterade växter, man kan sprida vilka felaktigheter som helst utan att dessa rättas till snabbt nog, eller oftast inte als. Jag kan nog inte riktigt förstå vad menas med 'gamla sanningar', för växterna har haft och har precis samma grundbehov i dag som för tusentals år sedan. Problemet är snarade det att moderna människor har tappat kontakten med både jord och växter i väldigt stor utsträckning, trots att det finns rikligt med kunskap att hämta idag.

Hälsningar Eskil43

Åkerjord är knappast mineraljord

Det sistnämnda håller jag definitivt med om, det är sorgligt att läsa ibland hur lite kunskap det finns om naturen och allt som lever av den, inklusive vi människor. Jord tillverkas inte av fabriken...

Exempel på "sanningar" som ständigt trumpetas ut av producenter och okritiska trädgårdsjournalister;

Rhododendron måste vattnas rejält på hösten för att klara vattenförsörjningen - fel!

Höstgödsla trädgården med PK gödsel - gagnar enbart gödselproducenterna

Vid plantering - fyll planteringsgropen med grus för god dränering - fel igen.

Skydda känsliga växter i kruka genom att bädda in krukan i frigolit eller annat skydd - fel, fel..

Köp vinterväv och och snurra runt buskar och träd som skydd mot kyla...

En bra åkerjord innehåller 4-6% organiskt material i form av mullämnen med olika förmultnings grader, resten, 94-96 % är mineraljordar av olika typer som lera, mjäla, sand mm, rena moränjordar är inte lämpliga för odling av trädgårdsväxter.
En riktigt mullrik åkerjord kan innehålla 10-12% mullämnen, men den typen av jordar är inte mera speciellt lämpliga för dom flesta arter av vedartade trädgårdsväxter.
En riktigt mullfattig åkerjord kan innehålla mindre än 2% av mullämnen och är inte lämplig för odling av vedartade trädgårdsväxter. En sådan jord kan alldeles utmärkt jordförbättras till brukbar trädgårdsjord genom att lägga en 10-12 cm tjock lager organiskt material på toppen ( kompost, torv, tång mm ), som sen blandas med trädgårdsgrep till 20-25 cm djup på sådant sätt att 20-25 cm nivån får bara 5-10 % av det organiska materialet och det mesta av jordförbättringen hamnar i den första 10-15 cm av jorden. Ytorna som bearbetas grundligt innan plantering och skall helst få sättas sig en 3-4 månader och komprimeras direkt efter grävandet med kroppstyngden.
Oförmultnat organiskt material får INTE hamna djupare 25 -35 cm, framför allt på jordar med dålig dränering (på lätta sandjordar kan 50 - 60 cm vara godtagbart, men då kommer jorden sjunka kraftigt senare och ställer till stora problem senare). Trädgårdsgrep är en utmärkt redskap till denna arbete (visserligen är trädgårdsgrep en gammal uppfinning, men ändå mycket lämplig).

Eskil43

Det är bra Gunilla, fast den där med frigolit opponerar jag mot, frigolit runt krukan kan i vissa fall vara riktigt bra, däremot inte under om man har möjlighet ha krukan direkt på jorden. Det dör massor av rodissar i trädgårdarna runtom på grund av syrebrist på senhösten i roten, men vattnas, det ska man, om det sen behövs eller inte. Växter som lider av ständig syrebrist på sensommaren/hösten har mycket svårt att vintra in på ett bra sätt, och har följaktligen även svårt, om inte omöjligt att klara vinterns påfrestningar.
Men det kan finnas vattnings behov under den extrema torkan som vi för stunden har i dom östra delarna av mellan o syd Sverige.

Eskil43