Hej, jag planterade två klättrande rosor: Coral dawn (juli) och Mme Alfred Carriere (aug) som nu båda är ganska hårt ansatta av rosenstrit, allra mest dock Coral dawn. Till saken hör att jag bor på en äppelgård med hundratalet träd och många vilt växande rosor som också de har rosenstrit men inte i samma grad som klätterroserna. Därför känns det ganska lönlöst att t. ex. spruta klätterroserna med såpvatten. Min fråga är om det finns något annat jag kan göra? Kan samplantering av växter som drar till sig insekter som äter rosenstriten vara en lösning? Eller finns det andra klätterrosor som tål angrepp av rosenstrit bättre? Ofta finns ju info om rosens motståndskraft mot sjukdomar men jag har ännu inte hittat info om rosor som inte lika lätt blir offer för skadedjur.
Jag hoppas att jag kan få hjälp med denna inte helt okomplicerade fråga!
Vänliga hälsningar, Björn

Rabattrosor får sällan stritar för man skär oftast ner rosorna på våren, så äggen som övervintrar klipps bort. Klippa ner hela klätterrosor vill man ju inte, spruta i alla fall på våren med något pyretrum medel. Ev gör du en räd och skär ner dina vildrosor tidig vår, då kommer dom bort och så sprutar du bara klätterrosorna.
Tror inte några rosor klarar stritar bättre än andra, finns dom i buskarna så hoppar dom runt.
Dom är ett elände. Att spruta hela buskage av rosor går knappast.


Rosenstrit

Jag får nog säga att jag tycker att det är skillnad på hur mycket rosorna blir angripna av rosenstrit.
Just klätterrosor är det tunnsått gällande sorter hos mig, men en som inte verkar få det i nämnvärd utsträckning är Climbing Iceberg. New Dawn, Lichtkönigin Lucia, Flammentanz(tror jag) har blivit ordentligt angripna denna säsong av rosenstrit. Alla 3 plantor av climbing Iceberg ser fina ut.
Utöver det så hade inte Louis Odier nämnvärda angrepp (ingen klätterros, men knakar iväg ganska bra den också).

Jag tog en antal sticklingar denna sommar och nu huseras ett gäng på fönsterbrädet inomhus. Vissa plantor får jag döda små stritar på hela tiden, medans t.ex rugosorna knappt fått varken bladlöss eller rosenstrit.

Ingen annan som tyckt sig se sorter som klarar sig bättre/får mindre angrepp av rosenstrit?

Ge dem vad de (inte) tål bara...
http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/vaxtsky...UP/VSN89SUP.HTM
Gulsåpa 5% fungerade riktigt bra med. Blanda i ordning i en ryggspruta, så tar det inte så lång tid att spruta rosorna.

Ja, jag tror verkligen också att vissa sorter drabbas mindre. Det kan jag bara se på de vilt växande rosorna på gården som är mindre drabbade. Tycker mig ha läst eller hört att det kan ha att göra med bladens beskaffenhet. Kan det stämma? Alltså om de är blanka, matta, tjocka, osv. Frågan är förstås var sådan information finns...allt man läser om rosenstrit går ju annars ut på att spruta eländet och det vill jag verkligen inte.

Rugosa rosorna är sällan sjuka det är min erfarenhet, har många av dom. Vildrosor har jag inga.
Hade en stor buskros Nevada som alltid fick stritar, svårt spruta under bladen där stritarna satt, stritarna spred sig till rosorna intill. Grävde senare bort den då vi behövde måla där och jag var missnöjd med all ohyra.

Man får väl göra sina egna iaktagelser om vilka rosor som drabbas, det kan var många orsaker, menar bara att skära ner hela rosen är en möjlighet få bort stritarna helt just där.

Ja, hursomhelst kommer de att skäras ner till våren, inte minst för att stimulera tillväxten. Ändå avhjälper det inte stritarna eftersom de ruvar i de färska skotten på alla vildrosorna på gården. Men jag får ta ett titt på rugosorna! Men tänker att spåret med hur bladen ser ut kan vara värt att följa. Det borde finnas expertis på området. Har ni något tips till vem eller vart man skulle kunna vända sig?

Klippan av rosböcker för oss som älskar rosor är

"Rosor för nordiska trädgårdar " av Lars-Åke Gustavsson, det finns en bok av dom som är en praktisk del, rosval, användning och skötsel. Där finns kapitel om allt, rosor som kan betraktas som friska, sjukdomar, förökning, beskärning, doft mm
Dom bör finnas på bibliotek, böckerna har kommit ut i två upplagor 1998 och 2008, beskriver över 900 rosor, Buskrosor, Klätterrosor och Rabattrosor och Användning och skötsel, tre olika böcker.

Bladens utseende skulle vara en vägledning läste jag också. På de få rosor som jag har hemma så stämde det dock inte så bra. Någon Rugosa borde vara ett säkert kort, även om de kan drabbas av sjukdomar de också.
Therese Bugnet hade stora angrepp av mjöldagg i år t.ex, vilket knappt någon annan ros hade hos mig.

Min rosenhäck av Hansa har sett fin ut i många år nu, utan några angrepp i nämnvärd mängd. Går jag runt i trädgården och tittar på de andra rosorna så är ett flertal kalätna av fjärilslarver, rosrost på en del och spår av rosenstritar på många. Sea foam (som dock är raka motsatsen till klätterros) ser helt ok ut utan några angrepp heller vad jag kunde se, annars är det bara Rugosorna som klarat säsongen utan angrepp, med Therese Bugnet som undantaget.

Jag får väl rådfråga Gustavsson även om jag är något skeptisk då det verkar vara ett rätt specifikt problem med rosenstrit i en miljö som i övrigt erbjuder perfekta förutsättningar för striten. Därför skulle jag hellre fråga någon kunnig person. Vad finns det för spalter som man skulle kunna skriva in till där en expert tittar på frågan?

Svenska Rosensällskapet kanske, är själv medlem där, fråga där om någon kan hjälpa dig
www.svenskros.se

Har själv inga problem med stritar nu, men jag har problem med barkfläcksjuka som är nog så trist, med rosor kommer det ofta något problem. Man får sätta många perenner emellan och ta det hela med en klackspark jag sprutar endast mina stamrosor numera, jag har för många rosor för att jaga runt, blir det för mycket av något klipper jag ner dom radikalt, det dör dom inte av.

Ja, jag hoppas perennerna jag satte kan va ngn hjälp. Även om jag inte riktigt ännu tror på samplanteringens under. Planterade hursom renfana, näva, lök, rölleka och mynta (i plastflaska) runt rosorna. Finns tydligen många andra växter som kan hjälpa rosen men man får väl experimentera o se vad som faktiskt hjälper.