Min stapelföda över nyår är antibiotika. I tisdags började jag få ont i höger pekfinger som dessutom svullnade upp. Jag hade tidigare lyft in en tung och otymplig kompressor i bilen och fick lite törnar av den så jag misstänkte att jag klämt mig utan att lägga märke till det. På kvällen gjorde det riktigt ont så jag kunde inte böja fingret eller använda det. Onsdagen likadant och ingen förändring på torsdagen , möjligen att svullnaden ökade. Förrän på kvällen när jag kände mig varm och tog tempen, strax över 48 grader. Började ana att det inte var en klämmig skada och googlade lite. Det slutade med att jag ringde 1177. Fick svar på 2 minuter, ingen vidare kö där. Ordinationen var att åka till jourcentralen, nu var klockan över 8 på kvällen. Kom in på 10 minuter.

Han klämde och kände på fingret, som var ganska varmt, och frågade lite. Sen skrev han ut antibiotika, maxdos, och sa att jag måste köpa direkt och börja medicinera. Så det blev till att fortsätta till Nordstan och det nattöppna apoteket där. Hem och tog första dosen. Det var bättre på fredagen, jag kunde börja använda fingret igen. Lite bättre idag, inga problem att knappa på datorn, även om fingret och en del av handen fortfarande är svullet. Än är inte kampen över. Även utan febern så hade jag börjat fundera på att gå till vårdcentralen på fredagen, fingret var för svullet.

Småsåret då? Jo, för någon vecka sen hade jag ett litet sår på knogen där perfingret sitter fast. Det är dock läkt nu men det måste ha varit där som bakterierna kom in och som sen långsamt har förökat sig, några andra sår har jag inte. Så det kan gå.

Usch, vad otäckt. Skönt att du tog det på allvar så tidigt, man vet aldrig vad det kunde ha blivit. Sköt om dig nu och fira in det nya året i lugn och ro.

48 grader i feber låter väldigt mycket?

Ja då skulle han inte vara med längre

Överdrev lite för att få lite mer sympati. Fast det var nog mer FFE, Fat Finger Error.

Det låter oskönt att höra. För någon månad sedan, så fick jag frossa, och dagen efter hög feber, över 40, så det blev ambulans in till lasarettet. Efter ett par dagar så var mitt vänstra underben och fot "dubbelt" så stora. Dessutom plommonfärgat. Det var något som kallades rosfeber, och berodde på en infektion, förmodligen av ett litet sår någonstans, som aldrig hittades, men möjligen av djupa hälsprickor. 1 vecka på infektionsavdelningen blev resultatet. Efter hemkomst började all hud att spricka och ramla av, och det liknade bensår...Nu är det nästan läkt, men jag har lite sårskorpor kvar, och vänstra foten ännu lite svullen.

Det låter etter värre. Min bror låg ett halvår på sjukhus efter en blodförgiftning. Inte heller där var inkörsporten känd. Nu är han hemma igen men i rullstol. Fötterna strejkar.

Usch så det kan bli.

Krya på dig!

Ja, det är precis så med mig. Rosfeber är början till sepsis, d.v.s. allmän blodförgiftning. Jag har polyneuropati i båda fötterna - nästan total okänsla, vilket också påverkar balansen. Jag har inte kommit så långt som din bror, men kan gå med käpp, dock inga sträckor att tala om...