Hej, long time no c :-)

Vi har ganska nyligen blivit med hus, och då tillhörande trädgård där samtliga vinbärsbuskar var angripna av något som vi identifierade som vinbärsgallkvalster. Maken grävde upp alla åtta buskarna med rotsystem och allt, och körde dem till återvinningen. Tanken är att vi låter platsen vara till nästa år, så att en (förhoppningsvis) kall vinter gör processen kort med eventuella kvalster som är kvar, för visst kunde de väl inte övervintra utan buskarna? Inga grannar har vinbärsbuskar, så de har ingenstans att gömma sig om de inte gräver ner sig!

Så visst är de väl utrotade sen? Jag vill inte gärna sätta buskar nästa år och upptäcka att vi fortfarande har eländet kvar!

Kvalstren övervintrar i de angripna knopparna så egentligen räcker det med att klippa bort grenarna på våren när man ser vilka som är svulna och angripna. Ett år utan buskar är fullt tillräckligt.

Kanon, då bör vi vara befriade från den där pesten sen. Tänkte plantera en eller ett par lite mer resistenta buskar av någon sort på den platsen sedan, den är synnerligen lämpad för vinbärsbuskar så det vore synd att inte utnyttja läget.

För två år sedan drabbades hela vår koloniträdgård av vinbärsgallkvalster på svarta vinbär. En rådig styrelse bestämde att alla buskar skulle grävas upp och forslas till bränning. Och så blev det.
Jag tog kontakt med radions Odla i P1 och fick tips på en sort svarta vinbär som sägs ska vara resistent mot gallkvalster, Ben Gairn, planterade dem förra året och de ser fina ut i år. Men, man ska trots allt vara uppmärksam på sina vinbär, man vet ju aldrig...

Ja så var det de hette ja, jag visste det var något skotskt

Det låter ju lovande att det ser bra ut än så länge, håller tummarna för att de verkligen är resistenta. Rådigt av kolonistyrelsen att ta kvalsterna på allvar, det är inte alla som gör det och då blir man ju aldrig av med eländet.