Lycka till Cilla, vad hemskt - jobba inte ihjäl dig nu...

Nu är det något jag missat,,
Är det om utsläppet?
Hur går det för dig i så fall, Cilla?
Brukar ju kolla nätbilagan men kom inte in där idag.

Det är oljeutsläppet från Loudden förra veckan som drabbat Tranholmen, det står i pappersdelen av SVD (man kan registera sig fritt för att få tillgång till den).

Artikeln finns också i nätversionen...ingen registrering krävs.
Här kan du läsa om oljeutsläppet

Det är så sorgligt att sådant här händer gång på gång med allt det onödiga lidande som drabbar fåglar och andra djur. (Och självklart människorna)
Man kan bara fundera över de lagar och regelverk som finns, de verkar ju vara helt tandlösa!

Håller tummarna att det blir så lite skadeverkningar som möjligt, och att ni orkar kämpa på!!

Man blir arg!
Cilla, du får berätta vidare hur det går. Jag har läst dina och andras inlägg kring detta i den andra tråden, och det måste vara ett enormt arbete som ni lägger ner.
Lycka till

Hej vänner och tack för ert engagemang! Jag kommer att kunna vara på forumet lite mindre en tid framöver. Oljan kladdar sig in också i ens tid. Vi lever i oljeklickar och har dem numera överallt; på bryggor, bptar, linor, kläder, inomhus och utomhus, där vi går och där vi står. På ön har satts upp röda skyltar där barn och hundar varnas för att gå på stränderna, och på stigarna klickas olja av oss alla och saneringspersonal.

Ön ligger i anslutning till Stockholms ekologiska park. Vi har ett 500 m långt vassparti som sticker ut i vattnet, och ca 300 meter brett som har landfäste i ett vilt skogsparti med mycket död ved (= rikt insekts- och fågelliv). I denna vassrugge slaktar havsörnen och fiskgjusen sina byten om vintern varje dag, och här häckar otaliga arter och mängder av sjöfåglar. Området är ornitologiskt intressant och är det mest artrika nära stan, förutom att det är till stor glädje för oss som bor här.

Denna vassrugge tog emot värsta smällen när oljeutsläppet kom. Idag är vassen oljeindränkt i ett 4-5 meter brett bälte runt om (=över 1 km sträcka). Genom detta bälte vadar fågel när de ska in till sina bon längre in i vassmarken.

Vi har oljeskadad fågel överallt och hittar död skäggdopping, knipa, gräsand flytande vid stränderna, och svanarna ägnar all sin tid åt att försöka få bort oljefläckar. De har övergivit sina bon och måsar dyker ned och attackerar äggen. Området som brukar vara vid fullt häckningsliv, full av fågelröster av allehanda slag och omöjlig att närma sig på grund av alla fågelruvande par, är idag helt tyst och öde.

Längs vassruggen jobbar personal med maskinklippning och manuell sanering. det är ett mycket mödosamt arbete och olja sprids under saneringsarbetet också. Stora länsar försöker spänna av för att inte oljan ska spridas.

Men olja är lömsk. den letar sig in överallt och lägger sig också som skimmer över vattenytan om morgnarna.

Svandammen där våra 3-4 grodarter och 2 paddarter lägger sin rom är som förtvinad. Rommen är 10% av vad den brukar vara och många döda yngel syns i ytan. Döda vuxna grodor vid strandkanterna längs ön ligger kvar sedan flera dagar - i vanliga fall äts döda grodor snabbt upp av andra djur.

Vi jobbar frenetiskt med att få snabb sanering utförd, detta jobb är alldeles för stor för att vi ska klara den själva. Och vi jobbar med att få hjälp av biologisk expertis för att få hjälp att tolka det vi ser och få råd om hur vi i övrigt kan begränsa skadorna på djurlivet och stötta det som efter sanering kan komma tillbaka i år.

Det går framåt, men det är många möten och många oändliga timmar i oljiga miljöer som annars är så vackra.

Naturen är stark och den är tålmodig, vill reparera sig. Men den här gången måste vi hjälpa till, för området är redan utsatt och sårbart i sin närhet till huvudstaden och tål inte hur mycket påfrestning osm helst.

Själva tål vi öbor illa att se oljeskadade djur plågas. Så vi kämpar vidare och kommer att göra allt vi kan för att hjälpa fågel- och grodliv att komma tillbaka.

Men det blir mindre tid över för odla.nu...

Stackars er allihop!!!

Ush så bedrövligt. Sänder en tanke till dig och allt liv på din ö...och till ställen i resten av världen med, som drabbats av samma.
Våra små vardagsbekymmer känns verkligen triviala i det sammanhanget!

Unn

Ja, usch, vad mycket jobb och ledsamhet det måste innebära att se sin hemtrakt drabbas av oljan! Hoppas att alla hjälpsamma krafter strömmar till er och djurlivet i området nu!
Kramar!

Tänker på er alla men oxå alla djuren , , det gör mig mycket ont.
Cilla hopas att ni får all hjälp ni kan få och att det är många frivilliga.

Håller med dig Unn . . . .
"våra små vardagsbekymmer känns trivala"

Kram Exotic

Idag är jag hoppfull. I allt oljeklafs har jag kommit på en idé som skulle kunna göra att oljekatastrofen på ön gör att fler samarbetar för att variationsrikedomen här ska öka, och på sikt till och med bli större än den varit innan alla fåglarna försvann. Idén vann tilll och med gehör, och om den förverkligas blir det riktigt skoj att leva på ön igen.

Så det finns hopp. Man behöver inte bara se framtiden som att man lappar och lagar och att det ändå inte blir lika bra som förut. Man kan ibland satsa högre, så att det efter en naturförstörelse till och med på sikt blir bättre.

Heja Cilla! Snälla, berätta hur allt går sedan när du har tid!Trevligt att höra lite jävlaranamma-glöd i allt det elände det tycks vara...



Unn