| |
abborrmaster
15-01-2003, 22:26
Ska jag sätta ut det redan i år eller ska jag vänta lite? Det är sått med ett svensk äppelkärna om jag inte minns fel...
/Simon
Gunvor Nilsson
15-01-2003, 22:34
Tänk om det var ett importerat äpple - från Frankrike! Då måste du ju ta in trädet varje vinter! Och så skall det stå svalt så du får sova med öppet fönster - hela vintern! 
abborrmaster
15-01-2003, 22:40
man tacka för det svaret, blir inte kul om nåra år kanske haha.... Men låt säja att det ÄR ett svenskt äpple vilket jag kan satsa pengar på... Nej just det jag e pank... Men jag tror att det är ett svenskt äpple som jag plockade tjärnorna ur!
/Simon
Anders zon III
15-01-2003, 23:21
Visst kan du sätta ut det i sommar. Äppelträd växer förresten väldigt mycket redan första året, jag har prövat.
Även en frösådd från nyzeeländskt äpple växer fint ute i skogsbacken och har klarat fem år utan att ens frysa i topparna. Men inga äpplen än...
Ibland kan man ha tur också med en kärna från ett äpple från en helt annan världsdel, men oftare blir det ett träd med lägre härdighet.
I övrigt blir det ofta detsamma som med äppelsådden från svenska äpplen - en blandsort som ofta smakar lite som vildäpple. Inte sällan torra, små eller sura äpplen.
Både utländska och svenska äppelträd är ju ympade eller ockulerade. Består av en rot (grundstam) med en egenskap, och en sort (stam med krona) som man främst valt pga frukternas egenskaper.
Om man vill ha garanterat goda äpplen på en frösådd så kan man ympa på de grenar eller på den stam som kommer upp. Ympris från andra äppelträd kan man samla nu.
Jo och förresten Simon - precis som Anders svarade kan du sätta ut ditt träd, men avhärda först (låt vara ute i dagsljus en liten stund varje dag och undvik sol första veckan - tio dagarna).
Anders zon III
15-01-2003, 23:43
Om det finns vildapel i närheten av det äppelträd man fick frukten från är risken stor att avkomman får små sura frukter. De vilda är effektiva pollinerare.
Ett självsått träd hos mig verkar vara en riktig fullträff. För första året fick det frukt. MYCKET stora, saftiga OCH aromatiska. Har tagit ympris nu - ska ympa för första gången, så vet inte om det går så bra...
Kul Anders, din kärnsådd kanske blir en ny sort i Sverige! Tag med frukten till en pomolog i höst och be denne artbestämma! (Det är inte ovanligt att nya sorter kommer till på det här sättet - Rydboäpplet från Sundbyberg t ex, som nu ympas friskt på alla möjliga träd av äppelälskare). Se till att du tar ympar från ditt träd och sprider väl! (Det lustiga är att soter kan förändra smak beroende på vilket underlag de sitter på också.)
Torra, sura, små eller inte så lyckade äpplen kan komma också med en kärnsådd som har föräldrar av förädlade sorter (ej vildapel). Men just för att vildapeln är en så bra pollinerare, kan man gärna ha ett par buskar här och var så att man drar till sin bin till de träd man tycker om frukten på. Bara att stoppa ned kärnor så kommer de.
Anders zon III
16-01-2003, 00:03
Så underlaget kan förändra smaken på äpplet?
Det visste jag inte...Mycket?
Bäst att ympa på flera så att jag kan jämföra.
Det finns exempel på äppleympar vars frukt som blivit mycket annorlunda när den ympats än på dess urspungliga underlag. Men det är vanligare att de behåller karaktären.
Däremot är träd man ympar på mycket olika i hur man lyckas få ymparna att överleva på dem. Jag har ett träd som är mycket svårt, och ett som jag närapå alltid lyckas med.
När man startar tycker jag detta verkar viktigast:
- Ha tid och stressa inte när du ska ympa, och lägg inte ymparna att torka i vårsolen medan du ympar.
- Använd en kniv med i första hand tunt, rakt blad och i andra hand en som har egg bara på ena sidan.
- Träna att lägga snitten på rönnkvistar, som liknar äpple, eller i andra hand sälg, vide, asp.
- Träna handlagen; att lägga snittet på underlaget, att korta ympen, lägga snittet på ympen och ha gummisnodden/basten förberedd, t e x i munnen. Inget får bli jordigt eller smutsigt när du väl lyckats med snitten och ska lägga samman dem, och när snitten lagts ska bitarna ihop så snart som möjligt.
- Ympa på flera olika ställen i träden. Prova att sätta ympar på grövre stamskott (lyckas närapå alltid även om placeringen kanske inte är optimal för frukten) och högt i kronan. Välj underlagsgrenar som växer uppåt - de har stark vegetativ kraft och vill läka snabbt. Välj öst- och västlägen i trädet att ympa på (norr växer sämre och söder torkar lättare).
- Sätt pappkokong över ympen och behåll denna ända till dess bladen utvecklats en god bit. Vattna ympen genom att väta kokongen vid blåst och sol. Att vattna ymparna har jag funnit lika viktigt som något annat, men så ympar jag ofta på solbelysta och lite blåsiga ställen också. Kokongerna hindrar också fåglar från att sätta sig på ymparna.
CITAT (Cilla @ 15-01-2003, 23:31) I övrigt blir det ofta detsamma som med äppelsådden från svenska äpplen - en blandsort som ofta smakar lite som vildäpple. Inte sällan torra, små eller sura äpplen. Men naturligtvis kan det också bli ett mycket välsmakande äpple, för alla olika sorter har ju en gång uppstått efter frösådd. Men skall man vara säker på att få något välsmakande så bör man ju så ganska många träd.
så spännade att ha fixat ett träd av en kärna
jag har ett familjeträd som jag köpte för några år sedan o fick
ljuvligt goda äpplen iförra året
de e så härligt med egna äpplen
men än så länge ar trädet litet så så blir ett tiotal äpplen ,men till i höst kanske det blir fler
men dom blir extra välsmakande då
daggiga på morgonen i hamoken mmmmmmmmmmmmmm
CITAT (Anders zon III @ 16-01-2003, 00:03) Så underlaget kan förändra smaken på äpplet?
Det visste jag inte...Mycket?
Bäst att ympa på flera så att jag kan jämföra. Jag har ympat en del på förvildade äppelträd och har inte märkt att dessa äpplen smakar nämnvärt annorlunda. Då tror jag läget (hur mycket sol) spelar större roll för smaken. Har man tur(?) kan det ske en genetisk förändring vid ympning men det tror jag är mycket ovanligt. Det är så den röda formen av t.ex. Sävstaholm, Ingrid Marie och Aroma har uppkommit.
abborrmaster
16-01-2003, 14:28
WOW!!! Tack för ALLA svaren! Jag blir aldeles lyrisk! Och de GER altså FRUKT oxå? Morsan påstod att de inte ger någon frukt för att det måste vara en stympningsblabla ifrån vildapel tjohejsan... Okej, det kanske tar en massa år, men jag har hela livet framför mej  Men det ger altså frukt så småningom? härligt... Och ut på gräsmattan i år oxå! UNDERBART! /Simon
Anders zon III
16-01-2003, 16:10
Tack Cilla för alla tips om ympning. Ska verkligen se till att lära mig det där!
Har flera intressanta självsådda sorter i skogen som jag vill ympa på träd i bättre lägen. När de bär god frukt i skuggig, mager skog kan det väl bara bli bättre i sol och god jord hoppas jag.
Anders zon III
16-01-2003, 16:30
CITAT (KURT @ 16-01-2003, 07:29) Men naturligtvis kan det också bli ett mycket välsmakande äpple, för alla olika sorter har ju en gång uppstått efter frösådd. Men skall man vara säker på att få något välsmakande så bör man ju så ganska många träd. Ja, tycker nog att de självsådda räknas bort för tidigt, innan man bedömt frukten, kanske för att det står i en del böcker att frukterna blir dåliga. Ofta sågas träden ner, man kan ju i alla fall ha dem att ympa på. Har sett päron-och äppelträd runt Stockholm som röjts utefter gångvägar helt i onödan, man tror väl att det är sly. Men de blommar ju åtminstone vackert. Ett fint persikoträd sågades ner invid spåren vid Alvik T-station, jag hann inte se det själv, men det blommade vackert och hade tydligen fina frukter. Förstår att det inte fick plats där, men det hade varit kul att ha hunnit med att ta ympar innan det mejades ner.
Håller absolut med, Anders. Vilda fruktträd och fruktbuskar tas ned helt i onödan!
Just längs tunnelbanespåren i Stockholm växer en hel del vildapel. Antagligen kommer de från skrott som folk slängt från perrongerna eller från tågen. I Ropstens fula tunnelbestation finns en ca 30-årig stor frösådd som dignar av blom och äpplen. Fåglarna samlas i det och överröstar till och med motorvägen som går nedanför.
Jag sköter en självsådd här på ön som ger mängder av helt oätbar, torr frukt. Fåglarna äter upp hela äpplena i detta träd, till skillnad från de andra som de pickar ett eller ett par hål i. Läkförmågan på det trädet är fantastisk - grenkragarna sträcker sig flera centimeter ut på varje liten avbruten gren. Dessutom blommar det rikt varje år till skillnad från många andra fruktträd i närheten. Vildaplar är ofta mycket starka träd!
Det finns en hel del vildaplar som ger sura äpplen också. Dessa är mycket godare att göra marmelad på än de söta frukterna. Jag brukar spetsa mitt äppelmos med några vildäpplen så att de får en lite syrlig smak trots allt socker man häller i moset.
Vildaplar och andra vilda fruktträd borde man plantera i stadsmiljöer i mycket högre grad än man gör idag!
Anders zon III
22-01-2003, 23:18
Nu ska jag vara petig...igen...vildaplar är ju inte rätt benämning på alla träd som är självsådda...brukar själv kalla självsådda från ätäpplen för vildäpple men kulturapel kallas de ofta.
Vildapeln, (Malus sylvestris), har bl.a. kala bladundersidor, tornigt växtsätt och väldigt små frukter.
Kulturapeln, (Malus domestica), kan se visserligen se ut nästan som vildapel fastän med håriga bladundersidor men ofta är de som vilket trädgårdsäppe som helst.
Jag tror att förekomst av vildapel snabbt tar ner kvaliteten på frukten vid äppelkärnesådd.
De vildpäronträd jag har hittat har vanliga frukter, de har inte haft chansen att korsa sig med något vilt eftersom det inte finns i vår natur...
Nu blir det lite semantik här. Huvudsaken är att vi vet vad vi menar.
Med frösådder menar vi väl alla äpple- och päronträd som kommer från frö och är oympade, oavsett resultat. Dessa kan få luddiga eller blanka blad. Frukterna kan bli goda eller mer lika vildaplarnas små, sura eller torra frukter. Inte sällan blir frukterna stora men smaklösa. Ibland blir frukterna fantastiskt goda och sorten härdig mot sjukdomar, och kan till och med bilda nya fruktsorter.
Vildaplar finns med en stor variation. Det gemensamma är att de såtts från frö och att bladens undersida saknar ludd. Frukterna är ofta många, små, sura eller torra - men det finns undantag. Träden är ofta buskar, men det finns undantag.
Kulturapeln (det begreppet använder jag sällan) är oftast ympad, men det finns frösådder också. Gemensamt är att det har luddiga blad på undersidan. Bland kulturaplarna har sedan länge frukternas smak och utseende prioriterats, medan många kulturaplar är mycket sjukdomsbenägna (kräfta, skorv mm).
Med päron är det lite annorlunda. Kulturpäron är ibland ympad på kvitten, men lika ofta på fröstam (rot, sådd grundstam). Oftare blir det goda frukter på frösådder som inte är ympade än med äpplen.
Är det så du menar Anders?
Anders zon III
23-01-2003, 11:23
´Huvudsaken är att vi vet vad vi menar´ Det är just det - jag vet inte alltid vad som menas! Jag är intresserad av äpplets genetik och spridningsförmåga, och det finns benämningar som används väldigt olika av olika personer. Det är kombinationen av specialintresse och petighet som resulterar i mitt behov av tydliga benämningar...  (Vad gäller päronträd syftade jag på självsådda träd i skogen, typ. De återgår inte till något minipäron med tornar, tror inte de har så många sådana gener kvar...)
Ja, det är intressant med fruktgenetik! Undrar om Åsa eller annan har något bra litteraturtips? Det är ju ett projekt på gång som syftar till att göra en genkarta över alla våra sorter. Jag minns inte vem som driver det och när det ska bli klart, men Pomologiska föreningen har ett finger med i spelet (www.svepom.com). Päron ser man sällan med tornar, sant. Päronträd är över huvud taget inte så villliga att sätta sig på vilken grundstam som helst. Vissa trivs på kvitten, andra på fröstam. När man talar med äppelproducenter som experimenterar lite så säger de att äpplesorterna är lite mer varierade än det verkar i handeln, där alla kronträd sitter på A2 grundstam. Vissa sorter låter sig inte så lätt ympas på denna och växer ojämnt på den också. Kanske är det något man märker när man håller på med fler sorter än de relativt få som finns i handeln. Generellt tycker jag att ju mer jag kommer i kontakt med päron (i samband med beskärning, sjukdomar, odling, ympning) desto mer helt olika äpple ter de sig. Den gamla devisen stämmer - man ska inte blanda ihop dem!  Esperens Herre - trivs på kvitten  Gråpäron - trivs inte på kvitten  Carola - trivs både på fröstam och kvitten
abborrmaster
07-02-2003, 11:12
CITAT (Cilla @ 23-01-2003, 14:10) Ja, det är intressant med fruktgenetik! Undrar om Åsa eller annan har något bra litteraturtips? Det är ju ett projekt på gång som syftar till att göra en genkarta över alla våra sorter. Jag minns inte vem som driver det och när det ska bli klart, men Pomologiska föreningen har ett finger med i spelet (www.svepom.com).
Päron ser man sällan med tornar, sant. Päronträd är över huvud taget inte så villliga att sätta sig på vilken grundstam som helst. Vissa trivs på kvitten, andra på fröstam.
När man talar med äppelproducenter som experimenterar lite så säger de att äpplesorterna är lite mer varierade än det verkar i handeln, där alla kronträd sitter på A2 grundstam. Vissa sorter låter sig inte så lätt ympas på denna och växer ojämnt på den också.
Kanske är det något man märker när man håller på med fler sorter än de relativt få som finns i handeln.
Generellt tycker jag att ju mer jag kommer i kontakt med päron (i samband med beskärning, sjukdomar, odling, ympning) desto mer helt olika äpple ter de sig. Den gamla devisen stämmer - man ska inte blanda ihop dem! det där var förvisso grekiska för mej men jag har sått päronkärnor oxå.... /Simon
Detta är en "enklare" version av forumet. För att se forumet med formatering och bilder kan du klicka här. |
|
 |
|
|
