..

..

däst fungerar allt som är farligt för människor.
ogräs-ättika kan du ju alltid prova, men det gör ju att du inte kan odla där sedan.

..

Round-Up Bio klass 2L är det bästa.

Round-Up är ett systemiskt medel som tar både frö- och rotogräs.

Det fungerar genom att slå ut växtens metabolism, och har brutits ner tillsammans med plantan till ofarliga substanser mycket fort.

saxat i från MarknadsEtiska Rådet. Monsanto Sverige AB

UTTALANDE 5/98 - Dnr 19/97
22 april 1998 angående reklam för bekämpningsmedlet Roundup med ifrågasatt ovederhäftig utformning


Anmälare
Privatperson


Svarande
Monsanto Sverige AB, Malmö


Bakgrund till anmälan
Monsanto marknadsför bekämpningsmedlet Roundup. Roundup förekommer i flera olika former - bl a som spray - och har glyfosfat som verksam beståndsdel. I ett flersidigt annonsblad med titeln ”Mer Fritid” avseende Roundup spray förekom en rad olika påståenden om produktens inverkan på miljön. I särskilda textrutor satta på tonplattor på annonsbladets första sida sades bl a följande

Det som är giftigt för växter behöver inte alls vara giftigt för djur och människor. Se sidan 2.
Roundup förintas när det kommit i kontakt med jorden.
Den snabba nedbrytningen av Roundup betyder, att det inte finns kvar i det ekologiska kretsloppet.

Hänvisningen till sidan två avsåg en artikel med rubriken ”Låg giftighet för djur och människor”. I denna förekommer bl a en argumentering om Roundups giftighet mätt i s k LD50-värden jämfört med ett antal vanliga livsmedel och läkemedelssubstanser. Resonemanget om LD50-värden avslutas med ett påpekande att sådana värden inte berättar hela sanningen om ett medels farlighet och att man även måste ta hänsyn till långsiktiga verkningar, risken för allergier mm och att det därför är viktigt att alltid följa de skyddsregler som finns på förpackningen. Därefter avslutas artikeln med ett stycke som lyder:

Många människor har svårt att förstå att ett medel som dödar ogräs så effektivt som Roundup inte alls är särskilt giftigt för människor och djur. Skillnaden mellan växter och djur (vad gäller fysiologi) är dock avsevärd. Det som är giftigt för växter behöver sålunda inte alls vara särskilt giftigt för djur och människor.

På s 7 fanns bl a formuleringen ”Svenskarna är miljömedvetna. Undersökning visar att fler och fler svenskar börjar känna till att ett ogräsmedel kan vara ofarligt. I Sverige rensar 8 av 10 trädgårdsägare sitt ogräs för hand eller med hjälp av trädgårdsredskap…Man är rädd för att skada miljön. Men det är en gammal rädsla som sitter i folk – och som man inte behöver ha idag….1993 blev det säkert…”

Annonsbladet bifogas som bilaga 1.


Anmälan
Anmälaren har ifrågasatt vederhäftigheten av annonsbladets påståendena om säkerheten med Roundup samt påståendena om att medlet ”förintas” samt uppgifterna om snabb nedbrytning vid kontakt med jord och hävdat att marknadsföringen i dessa delar strider mot artiklarna 1, 3, 4 och 7 i ICCs Regler för miljöreklam. Till utveckling härav har anmälaren i huvudsak anfört följande.
Påståendena om att Roundup inte behöver vara skadligt för djur och människor ingjuter hos läsaren känslan att medlet är helt ofarligt. Det är emellertid vetenskapligt omöjligt att visa att något är ofarligt. Det är betydligt enklare att visa att något är farligt. Det är således orimligt att såsom sker i annonsbladet påstå att ett bekämpningsmedel är ofarligt eller utan risker. Roundup är inte ofarligt. Vid spill på huden ger Roundup hudirritation och är således inte helt riskfritt. De olika varianter av Roundup som är registrerade som bekämpningsmedel är klassificerade som måttligt hälsoskadliga. Resonemanget i artikeln på s 2 i annonsbladet där jämförelser görs i LD50-värden för Roundup och ett antal andra vardagliga produkter är inte relevant i sammanhanget. Dessa värden anger endast en typ av giftighet och är ett ganska grovt mått på ett ämnes skadlighet. Således kan nämnas att vissa som miljöfarliga klassificerade ämnen har förmånligare LD50-värden än glyfosfat och de i jämförelsen nämnda livsmedlen och läkemedelssubstanserna. Att använda LD50-värden och jämföra dessa med vardagliga substanser är ett sätt att vilseleda. Annonsbladets påståenden om Roundups ofarlighet innebär ett missbruk av konsumenternas brist på kunskap i miljöfrågor. Påståendena strider mot artiklarna 1 och 3 i ICCs Regler för miljöreklam.

I annonsbladet anges att Roundup förintas när det kommer i kontakt med jorden. Vad som egentligen sker är dock att Roundup inaktiveras vid kontakt med jorden på grund av glyfosfats höga benägenhet att bindas till jord. Förintas och inaktiveras är inte samma sak. När glyfosfat bryts ned i jorden bildas ämnet AMPA. Enligt artikel 7 i ICCs Regler för miljöreklam skall det vid påståenden om minskad halt av ett miljöskadligt ämne tydligt framgå vad som reduceras. Ingenstans i annonsbladet står att nedbrytningen gäller den aktiva ingrediensen glyfosfat och att denna först bryts ned till AMPA. Annonsbladet är i dessa avseenden vilseledande och ej i överensstämmelse med artiklarna 3 och 7 i ICCs Regler för miljöreklam.

I annonsbladet påstås att Roundup bryts ned snabbt och att det därför inte längre finns kvar i det ekologiska kretsloppet. I Kemikalieinspektionens godkännande av produkten står emellertid att ”Halveringstiden varierar från ett par dagar till flera år, beroende bl a på den mikrobiologiska aktiviteten i jorden”. Den långa halveringstiden som lämnar kvar Roundup i marken kan jämställas med kvarblivande i det ekologiska kretsloppet. Vid provtagning i sex provtagningspunkter i Saxån – Braån med biflöden i oktober 1997 kunde Roundup analyseras i samtliga prov. Påståendena om Roundups snabba nedbrytning är inte korrekta och vilseleder läsaren.

På sid 7 i annonsbladet anges att fler och fler svenskar börjar känna till att ett ogräsmedel kan vara ofarligt samt att rädslan att skada miljön är en gammal rädsla som inte behöver ha idag – ”1993 blev det säkert”. I det vetenskapliga underlaget anges emellertid att glyfosfat har måttlig till akut giftighet för fisk och att det på grund av att glyfosfatmedlen är totalbekämpningsmedel mot växtlighet med breda användningsområden finns en uppenbar risk för skador på andra och skyddsvärda växter i miljön. Även här missbrukar Monsanto konsumenternas brist på kunskaper i miljöfrågor genom att ge intrycket av att man kan vara miljömedveten och ändå använda bekämpningsmedel.


Svaromål
Monsanto har bestridit att annonsbilagan strider mot ICCs Regler för miljöreklam och till utveckling härav i huvudsak anfört följande.
Roundup innehåller glyfosfat som motverkar bildningen av vissa aminosyror i växterna. Medlet skall appliceras på växtens gröna delar. Substansen tas upp genom bladen och efter några veckor vissnar växten och dör. Utöver verkan genom upptag via bladen kan substansen även tas upp i växten via roten vid en direkt kontakt med en behandlad växt. Rottrådarna under jorden måste beröra varandra, med aldrig så lite jord emellan sker ingen överföring. Glyfosfat som kommer i kontakt med jord binds hårt och kan därför inte tas upp av några växter. Det som råkar hamna på marken binds snabbt till organiskt material, ler, järn- och alumuniumhydroxider i jorden och bryts sedan ned. Om det hamnar i vatten binds det till organiskt material i vattnet. Inte heller i vatten har glyfosfat några verkningar.

Annonsbladets påstående om att vad som är giftigt för växter inte behöver vara giftigt för djur och människor är en vederhäftig jämförelse mellan preparatets verkningar på växter å ena sidan och djur och människor å den andra. De små mängder av substansen som finns i besprutade växtdelar utgör ingen fara för djur. Medlets giftverkan är låg. Roundup avser ogräs och anbringas inte på växande gröda som konsumeras av människor. Vad som kan ske är att medlets spills på huden vid anbringandet. Giftigheten mäts i LD50-värden och detta värde för glyfosfat är förmånligare än för t ex bordssalt, acetylsalicylsyra och nikotin.

Glyfosfat binds i jord och har där ingen verkan såsom nyss beskrivits. Utgångspunkten för bedömningen av annonsbladets påstående om att Roundup förintas vid kontakt med jorden skall vara hur detta uppfattas bland dem till vilka marknadsföringen riktas. Det avgörande för konsumenterna torde vara att produktens verkningar upphör och att de nedbrytbara resterna i jorden är utan skadlig verkan. Ordet förintas används i annonsbladet i betydelsen att produkten blir inaktiv. Detta är inte vilseledande för konsumenterna.
Det är ett faktum att det går snabbt att binda den verksamma beståndsdelen glyfosfat till ler, organiskt material samt järn- och alumuniumhydroxider i jorden som ovan redovisats. Processen inleds redan första timmen och leder till att den verksamma beståndsdelen inaktiveras. Den bryts ned och finns under nedbrytningstiden kvar i det ekologiska systemet men utan verkan på omgivningen. Konsumenten ges i annonsbladet en från miljösynpunkt alltigenom korrekt uppfattning om produktens egenskaper. Något vilseledande föreligger ej. Vad gäller de uppmätta resterna i Saxån – Braån kommer dessa delvis med dagvattnet från Svalövs samhälle. Orsaken är sannolikt att Roundup vid sprutning i planteringar och trädgårdar i samhället hamnat på hårt underlag och spolats ned i rännstenen. Med Roundup-rester i vattnet förhåller det sig på samma sätt som i jord. Dessa binds till organiskt material och inaktiveras. Bindning och nedbrytning går fortare ju mer organiskt material som finns i vattnet.


MER:s bedömning
Den påtalade marknadsföringen skall bedömas mot bakgrund av ICCs Regler för miljöreklam. Enligt artikel 1 i dessa skall reklam vara utformad så att konsumenternas oro och känsla för miljön inte missbrukas och att deras eventuella brister på kunskaper i miljöfrågor inte utnyttjas. Enligt artikel 3 får reklam inte innehålla bl a påståenden eller framställningar som är ägnade att på något sätt vilseleda konsumenterna om produkters miljöegenskaper eller –fördelar. Miljöfrågor är av stort intresse för många konsumenter samtidigt som miljöargumentering är komplicerad och i många fall tämligen svårförståelig för den genomsnittlige konsumenten. Vederhäftighetskravet skall därför enligt MERs mening ställas högt i dessa sammanhang.

Det på första sidan i annonsbladet förekommande påståendet att det som är giftigt för växter inte behöver vara giftigt för djur och människor följs på andra sidan upp med en artikel med rubriken ”Låg giftighet för djur och människor”. Dessa formuleringar liksom underrubriken ”Relativt låg giftighet för människor och djur” som förekommer i artikeln är inte absoluta och utesluter således inte att Roundup i viss mån kan vara giftig för såväl människor som djur. Tillsammans med texten i artikeln samt inte minst artikelns diskussion om LD50-värden med jämförelser av sådana värden för vissa vardagliga substanser, där Roundups värde anges vara förmånligare än dessa substansers, förmedlar de till läsaren föreställningen att Roundups giftighet är mycket låg och i praktiken negligerbar. Denna föreställning förstärks av de påtalade påståendena på s 7 i annonsbladet där svenskarnas miljömedvetenhet och säkerheten med nya ogräsmedel diskuteras. Utredningen i ärendet visar dock att Roundup kan förorsaka hudirritation samt att produkten av Kemikalieinspektionen klassificerats som måttligt hälsoskadligt. I anslutning till annonsbladets påståendena om giftighet och säkerhet samt artikeln på sidan 2 sägs ingenting om dessa risker eller denna klassificering. Med hänsyn till de höga vederhäftighetskrav som måste ställas i dessa sammanhang är därför de påtalade påståendena inte förenliga med artikel 3 i Regler för miljöreklam.
Särskilt diskussionen om LD50-värden i artikeln på sidan 2 är ett exempel på en för många konsumenter svårtillgänglig argumentering. I artikeln sägs visserligen att LD50-värden inte berättar hela sanningen om ett medels farlighet och att långsiktiga verkningar t ex risken för allergier måste beaktas samt skyddsregler på förpackningen alltid måste följas. Vilka sådana risker samt försiktighetsregler som gäller för Roundup framgår dock inte. Istället avslutas artikeln efter dessa argument med en upprepning av att produkten inte alls är särskilt giftig för djur och människor. Särskilt dessa delar av den påtalade marknadsföringen innebär enligt MERs bedömning ett missbruk av konsumenternas brist på kunskaper i miljöfrågor. Den påtalade annonsbilagan strider därför i dessa delar även mot artikel 1 i Regler för miljöreklam.

I ärendet är ostridigt att den verksamma substansen vid kontakt med jord omvandlas till AMPA och därigenom inaktiveras. Även om det med stor sannolikhet är såsom Monsanto gör gällande att det centrala i dessa hänseenden för de flesta konsumenter är huruvida en produkt som Roundup är kemiskt aktiv eller ej, ger inte det i marknadsföringen använda ordet ”förintas” en korrekt bild av vad som sker vid glyfosfatens kontakt med jord. Redan på grund denna förenklade och felaktiga beskrivning, men också på grund av vad anmälaren anfört om att det finns tecken på att glyfosfatens aktivitet i vissa fall kan fortsätta eller åter sätta igång, måste annonsbladets reservationslösa påstående att ”Roundup förintas när det kommer i kontakt med jorden” anses vilseledande och stridande mot artikel 3 Regler för miljöreklam.

Av samma skäl som det nyss bedömda påståendet är vilseledande, måste påståendena om att Roundup snabbt bryts ned och att det inte längre finns kvar i det ekologiska systemet anses ge en felaktig bild av vad som händer vid Roundups kontakt med jorden och hur länge det finns kvar i det ekologiska systemet. I artikel 7 i Regler för miljöreklam anges särskilt att reklamen vid påståenden om minskad halt av ett miljöskadligt ämne tydligt skall ge upplysning om vad som reduceras. Påståendena om Roundups snabba nedbrytning strider mot såväl artikel 3 som artikel 7 i Regler för miljöreklam.


MER:s uttalande
MER finner, under hänvisning till artiklarna 1, 3 och 7 i ICCs Regler för miljöreklam, att Monsanto Sverige AB handlat i strid med god affärssed genom att i reklam för bekämpningsmedlet Roundup använda felaktiga och vilseledande påståenden om medlets giftighet för djur och människor samt på ett förenklat och felaktig sätt beskriva vad som händer vid medlets kontakt med jord och om medlets nedbrytning i jorden.

..

Copycat Du vet vad jag tycker och det är gräv och åter gräv!

Då kommer du att vinna över kirskålen, eller som flera som säjer ät upp kirskålen.

..

Täck- det borde ta allt -har inga såna uslingar själv , som kirskål , men täcker du efter sprutning har sputet 0 effekt ...
Jag har ledproblem själv så här sysslas med täckodling till höger o vänster -och gräva bort gräsmatta -det har jag helt slutat med

..

Copycat.Jag respekterar dej åxå och vill dej inget illa. Ja täcka är en annan möjlighet att bli av med kirskålen, du kan köpa billiga presseningar på tex Clas olsson som är gröna det fungerar alldeles utmärkt med dom.

..

Har jag inte sett denna diskussion någon mer gång tidigare? Alltid samma sak från samma person. Beträffande medel så använder jag bara Roundup. Rambo lär innehålla samma sak men jag har inte provat. Kirskål är ibland svår att spruta bort, man måste upprepa nån gång. Beträffande farligheten så är den överdriven av motståndarna men det visste du nog tidigare.

Att täcka jorden med väv eller liknande fungerar säkert men jag skulle inte täcka för stora områden. Jag tänker framför allt på alla djur som behöver röra sig lodrätt i marken, daggmaskar t.ex. Deras jordförbättrande arbete spolieras helt av väven. Dom klarar sig en bit under väven men frågan är hur långt in? Kanske är boten värre än soten.

Observera att kirskålsrötterna fortfarande lever under väven. Hittar dom ett litet hål är det kört.

Borde förstå att du Åke kommer med din reklam för gift! för det gör du ju alltid, men kan du inte parkera traktor släpet med gift en gång för alla!


Bara för att jag inte tycker om giftandvändningen i odlingar så kan det inte vara så att jag inte har rätt att skriva och tala om vad jag tycker.

Men det är åxå viktigt att du får tala om vad du tycker, och jag läser att du värnar om daggmaskar om man andvänder metoden att täcka!
märkligt för om du sprutar ut gift vad händer då? det finns danska studier som visar att framför allt grod djuren lider stor skada!
ROUNDUP är ett totalbekämpningsmedel!

..

När jag frågade efter Round up så sa de i affären att det ej får säljas längre, stämmer det?

Stämmer inte. Kemikalieinspektionen förbjöd det för vanliga konsumenter men beslutet överklagades och till dess denna överklagan är avgjord får det säljas. Det finns många instanser att överklaga till, EG-domstolen t.ex och där tror jag Kemi får ge sig.

Nej Copycat, vi är nog inte grannar. Jag bor i Göteborg. Mentala grannar kanske.

Andersen, du fattar lite fel som vanligt. Jag går och sprutar BEKÄMPNINGMEDEL för hand. Beträffande dina inhopp, har du nån gång hört uttrycket: One Trick Pony? Beträffande grodor så har jag grodor som fortplantar sig i min damm på tomten. Dessutom kryllar det av paddor hos mig. Sen fattar jag inte vad du vill komma med daggmaskar och grodor? Det är inte samma djur.

Alla sätt är bra utom de dåliga.

Vad är DINA erfarenheter av RoundUp?

I övrigt så kan jag rekommendera en hel harang av olika metoder, men jag tycker personligen att kem är det bästa.

De rigorösa tester som utförs på bekämpningsmedlens primära, sekundära och efterföljande beståndsdelar har då mitt fulla förtroende.

Jag har själv cert. 1L utan betmedel med många års erfarenhet av ogräsbekämpning, mekaniskt, kemisk och biologisk i såväl prydnadsodlingar som kommersiellt lantbruk och tätbebyggelse.

Fråga: Denna privatperson, är han/ hon biokemist med expertis inom området?

terraformer Jag vet inte hur gammal du är, är inte själv last gammal men jag kommer i håg debatten om hormoslyr på mitten av 70talet, det skulle åxå vara ofarligt det fanns fenoxysyror i det ämnet.

DDT och PCB ansåg man heller inte vara så farlig.
listan kan göras lång.

Mina egna erfarenheter med RoundUp? har inga pga jag odlar utan gifter!

Personen som står bakom anmälaren, vet jag inte vilket yrke eller utbildning personen har känner ej personen.

..

Tyvärr tränger detta inte in hos vissa personer, Copycat. Dom lever kvar i förreställningen att allt människan skapar är av ondo och vägrar se nyanser.

Copycat. Ja jag vet att forskningen går framåt.

Men det hjälper inte det kommer fram giftiga ämnen endå ett exempel är aspartam sötnings medel som förövrigt tillvärkas av samma bolag som gör giftet vi talar om.

Då man kan fråga sig varför kommer sådana ämnen ut på marknaden, jo pga att marknads krafterna är stora.

En länk om ämnet http://hem.passagen.se/mission.possible.sw.../artikel02.html

..

Copycat Det är min åsikt. när jag klipper och klistrar är det som stöd för den åsikten.

För övrikt så tycker jag att är det någon som klankar så är det väll du som propagerar för gift andvändning både på grönsakslandet och på uteplatser.

Ang vilken affär man ska handla i så har du inte ensamrätt på det!


Jag har sakt till dej flera gånger att jag respekterar dej! men du bryr dej inte om att respektera mej.

Hur ska vi ta oss ut ur det här?

..

Nu tror jag bestämt att det är dags för Andersen att skärpa sig en skvätt! Alla får ha och bör respekteras för sin åsikt, däremot blir det ganska otrevligt när någon börjar anklaga och tillskriva andra åsikter, påståenden och epitet som inte hör hit. Att respektera din åsikt Andersen är INTE lika med att ansluta sig till den!! Som vuxna människor borde vi kunna ha förståelse för att andra tycker annat än man själv gör och att det inte nödvändigtvis gör de andra till fiender, miljöbrottslingar eller idioter.
Copycat, ta du och Round Up:a din kirskål all världens väg med gott samvete!
Mvh
Fenja

..

Copycat, jag har använt Round-up till ett envist rotogräs vi hade i hallonlandet och även om det tog ett par omgångar så verkar vi nu helt blivit av med det (peppar, peppar ). Tror inte det var kirskål (har ännu inte "lärt känna" alla önskade/oönskade vänner i trädgården), men det var det mest envisa vi stött på (hittills ) och efter oräkneliga gångers rensande för hand så tog vi till mer rejäla vapen. Vill som du inte täcka allt i trädgården eller gräva om hela perennrabatten för att få gräva bort några oönskade växter och har inställningen att göra det mesta som går innan "grövre metoder" (typ Round-up då) tas till, men användande i restrikterad omfattning ser jag ändå som OK.

Har inte prövat Rambo eller Top gun så kan tyvärr inte göra någon jämförelse. Jag använder ogräsättika på ogräset i t.ex grusgångar och mellan stenplattor ibland men tycker inte det ger så bra effekt (speciellt då inte på rotogräs). Det är ju inte helt lätt att ta till "gräv/rensmetoden" när ogräset t.ex växer ibland perenner, men lite penslande med round-up på det oönskade ogräset ger då god/önskad effekt och jag tycker vi då begränsat användandet till en rimlig nivå.

PS! Kan någon definiera gift åt mig. Är t.ex Pyrex (pyrethrum) OK att använda men inte Round-up (Glyfosat)? Ättika? Salt? Koncentration och mängd kan ju göra många saker giftiga som i liten mängd/koncentration t.om kan vara nyttigt...

..

..jag köpte faktiskt en flaska Round up en gång för länge sen att ha till all kvickrot...men jag hade faktiskt inte samvete att använda den(bl.a för att jag hade småbarn...) men nu är problemet löst i det hörnet av trädgården som det var tänkt att användas..knölklockan har nästan kvävt kvickroten.......

....där skall jag täcka marken den dan jag tröttnar på knölklockorna....efter 2 år utan ljus skall även det värsta ogräs ha fått sitt.....

..

Knölklocka är väl vildväxande tror jag. En sorts blåklocka som har alla klockorna på ena sidan stjälken, den smalnar av upptill och slår ut nedifrån liksom. Blå, ganska söt, definitivt ett ogräs, får hemska rötter med knölar på. Jag har den lite här och var.
Mvh
Fenja

..

(En pytteparentes, helt off topic:



Talidomid, den aktiva substansen i Neurosedyn, används faktiskt igen i flera delar av världen. Läbbigt.

Mvh,
Lena)

Bl.a. används det i behandlingen av AIDS och Lepra (spetälska).
Läbbigt? Förmodligen tycker inte de AIDS-sjuka det.

/Mimmi

Givetvis inte, du har helt rätt. Talidomid har gynnsamma effekter i behandlingen av flera svåra sjukdomar, bland annat gör man kliniska prövningar på människa för att utvärdera dess egenskaper som angiogeneshämmare. I de fall där det under kontrollerade former ges till cancerpatienter och AIDS-sjuka m.fl. så är det ofta ett väl fungerande preparat. Men det var inte riktigt den användningen jag syftade på, var nog lite otydlig. I vissa delar av världen ges det fortfarande okontrollerat till gravida och det är ju faktiskt inte så bra.

Mvh,
Lena

Jag håller faktiskt med dig (fast jag var lite tyken ).

Har för mig att för något år sedan så visades ett TV-program om missbildade barn pga Talidomid i Brasilien(?).
Det kändes så fruktansvärt onödigt!

/Mimmi

Jo, Brasilien är väl mest omtalat har jag för mig. Håller verkligen med om att det är onödigt, man vet ju faktiskt bättre! Fast jag vet inte riktigt hur välinformerade de är där, kontrollen är ju minst sagt bristfällig. Har sett bilder där försäljare sitter vid stora bord fulla med lösa kartor av diverse olika läkemedel, man undrar om de själva har koll på vad de ger ut.

Anmärkningsvärt egentligen att en allvarlig biverkan för en patient kan vara en gynnsam verkan för en annan, fastän det handlar om samma effekter på en växande cellmassa.

Mvh,
Lena

Copycat, nackdelen med att hälla saltat vatten på ogräset är (tror jag) att även om det i sig nog tar död på ogräset så kommer inget annat att vilja växa där man hällt saltvatten heller under en mer eller mindre lång tid. Vet tyvärr inte hur lång tid, men har för mig att salt kan vara "växthämmande" rätt länge och det beror säkert t.ex på koncentrationen och tåligheten hos det man vill ska växa där.

Lycka till i kampen mot ogräset!!!

..

Frågan om salt klassas som miljöfarligt eller inte har tydligen varit uppe förut (jag ville också veta ), t.ex på tråden Gammal "salt-tråd" och vad jag förstår så ska salt vara rätt OK att använda (eller finns det någon som har några argument mot salt???). Har själv inte riktigt förstått hur mycket salt som bör hällas på, men man får väl testa med "lite lagom" i början och se hur det funkar. Är själv mest rädd för att saltet inte ska hålla sig riktigt där jag vill (p.g.a regn, vattning eller annat), men om man har en "säkerhets-zon" till saker man vill ska växa och inte "klampar omkring" i det område man saltat för att sedan gå med samma skor på områden med växtlighet så torde det vara en fungerande metod.

Rapportera gärna hur väl saltet biter på kirskål om du testar det, finns nog fler än jag som vill veta det .

En liten fundering bara: tänk igenom noga att de saker du odlar ovanpå den saltade jorden inte kan komma i kontakt med den ändå. Kanske kan rötterna från det man odlar i krukan alternativt pallkragarna leta sig ner till saltet (beroende på hur djupt rotsystem växterna har)...

..

Tesa! Knölklocka har, enligt vissa, väldigt goda rötter! Själv har jag bara litegrann knölklocka och de få rötter jag grävde upp i våras har jag slarvat bort, så jag hann inte smaka. Du kan väl testa och rapportera hur de smakade!

Absolut, Susanne.... detta ska testas...men ska dom tillagas?? eller kan jag käka råa???

Sen detta med salt..enligt min gube så kan man neutralisera saltet med kalk..bönder gör detta på åkrar intill större vägar (enligt honom alltså, så det ska man kanske ta med en "nypa salt" ha-ha-ha )

Alltså, ska man fatta det här som att Round up - och dess gelikar i kemhyllan - kan användas på ogräs fastän att andra växter finns runtom, i rabatten eller t ex gräsmattan?? Sprider sig inte giftet i jorden så att de andra växterna också dör, eller stannar det liksom kvar i den oönskade plantan?

Var rädd att ens fråga i affären efter Round up till våra vansinnigt envisa och mycket gamla (stooora djupa rötter här...) maskros- och tistelplantor, bl a.

Hittade ett annat, "biologiskt" medel på Granngården, "Top Gun", vilket sades ta död på skiten på 2 timmar! Och banne mig! De slokade betänkligt efter bara en liten stund! Dagen efter var de helt bruna och döda och när vi skar bort plantor som rotat sig mellan stenläggningen, så kunde man se att de morotstjocka rötterna var alldeles bruna och döda inuti.
Hoppas att det funkar i längden också - att verkligen HELA rotsystemet på varje planta har dött.


Ser nu att du frågade efter just Top Gun också i den ursprungliga frågan... Kan i a f säga att i ett första skede verkar det sagolikt effektivt!

Vågade prova det här i stenläggningen där inga andra plantor är i närheten av att drabbas av ev "läckage", men skulle det - eller starkare varor, om så skulle behövas - alltså kunna användas även i rabatterna?

Vissa perenner kan man ju gräva bort medan man gräver upp planteringen efter ogräs, men det är värre med buskar och stora plantor...

Hej!
Vi flyttade också in till en trädgård som stått orörd under många år och kämpar också med kriskålen. Vad vi noterade är att på den del i trädgården där vi körde gångar med röjsågen så kom inte kirskålen upp året därpå. Så i år blir det rörjsåg för hela slanten

Ett litet tips till alla som mer eller mindre håller med om användandet av kem.prep.

Man kan göra sig en väldigt enkel, men ack så effektiv punktbekämpningsapparat för ogräsmedel.

Om du har en rull eltejp, en kork, en tvättsvamp, en sax, och en bit elrör, så har du allt du behöver. Gör så här:

* Kapa elröret till lagom längd (c:a 120-130 cm)
* Frisera till tvättsvampen så att den går att med milt våld föra in c:a 3 cm i elrörets ena ändefixera svampen med eltejp, så att c:a 1 cm svamp sticker ut "otejpad"
* Fyll röret med brukslösning av önskat preparat, och sätt på korken.

Sedan är det bara att knalla omkring och "dutta" alla oönskade plantor med din ogräslans. Fördelarna med denna enkla kontraption är många:
* Ingen vinddrift
* Säker, droppfri förvaring
* UV säker
* Ergonomiskt riktig.....
; )

Kör hårt!

..