Jag har just varit ute och lagt 3 st dumtristiga blåmesungar tillbaka i holken. De hade av ngn anledning hoppat ut fast ingen av dom kan flyga!! Råkade få syn på dom där de sprattlade på marken nedanför, som lätta byten för skator, måsar och smygande katter!!
Nu sitten de i holken och föräldrarna matar dom, men hur länge stannar de där??
Om jag skulle spänna ett nät under holken skulle de väl sitta på det då och vara en ännu lättare byten för skatorna, gör jag inget hoppar de ur och hamnar i klorna på traktens katter... VAD ska jag göööra???

Gör ingenting! Om de blir matade och är i holken är ju allt som det ska!

Ja men HUR LÄNGE är de i holken, de hoppar säkert ut snart igen!! Och vad gör jag då, jag kan ju inte passa dem hela dan...

Håller med Malin - gör ingenting!

Just nu är den tid då ungarna börjar lämna boet för att lära sig flyga.

Har själv en drös med talgoxe-ungar som är ute för första gången idag. De sitter på gräsmattan och "skakar" sina vingar. Föräldrarna flyger från unge till unge och har ett fasligt schå (stavas det så?). På bara ett par timmar har de börjat bli hyfsat snitsiga på att flyga.

Själv sitter jag och passar så att inte katterna ska få sig en fjädrig leksak.

Hmm...
Undrar vad arbetsgivarna (och försäkringskassan) säger om vi lägger in ansökan om föräldraledigt för att lära ungarna flyga.

/Mimmi

Hmm...
Undrar vad arbetsgivarna (och försäkringskassan) säger om vi lägger in ansökan om föräldraledigt för att lära ungarna flyga.

/Mimmi[/QUOTE]
Ujujuj!! Det var kul sagt!! Men det skulel verkligen behövas, "mina" ungar har inte en chans om jag inte vaktar dom för skator och katter!

Sylvia....ser ingen annan råd än att du får släppa
allt annat o vakta
Det är ju kommande generation fåglar vi pratar om här

Skatornas ungar behöver också få mat.

Med risk för att få hela forumet på mig, säger jag ... katter är ett otyg.

I naturen, och i de mängder som katterna finns idag, är de ett otyg, inte bara för oika fågelarter, utan även många andra smådjur. (och då menar jag varken sorkarna eller mössen, som ändå behövs för ugglornas matsedel!))


Är det dina katter? Håll dem inomhus nån dag. (det brukar jag göra)
Det här stadiet i fågelungarnas liv, är över på en eller ett par dagars tid.

Vad gäller skatorna ... så är det "naturens gång" om de upptäcker ungarna. Det är inte säkert. Kanske lyckas också föräldrarna försvara ungarna. Vakta så gott du kan, det är ett övergående stadium som sagt.


Jag har också katt, en femtonårig fin kastrerad hane. När han går bort, är det slut med katter här. Egna alltså, grannarnas "tusen" katter kan jag inte göra nåt åt...

Jag bor så nära stockholm, och här bebyggs i rask takt, ut flyttar "nya människor" i "radhus" och tättbebyggda villor. Nästan varje familj har i snitt tre katter ...

Är man naturvän, som jag, är det en sorg att se framfarten ...

kramisar/amaira

Vet inte om det är helt unikt, men en bekant hade en katt som skulle vara fenomenal på att ta råttor/möss, men aldrig fåglar! En sådan katt vill jag ha! Tyvärr kommer det inte in några ugglor i min krypgrund & källare.....

Vi har haft katter från och till, många många år.
Jag har inte haft mer ont av att katten släpat hem möss eller fåglar.
Inte så stor skillnad...?

Även om det är naturens gång, så kan man väl inte bara stå där och se på!!

Jag håller med dig till 100 procent Amaira.

Nej, inte om fågelungarna har trillat ner.

Nu tar föräldrarna hand om sina ungar,när jag ser att de har flugit ur boet håller jag ett vaktsamt öga på dem,fast föräldrana är duktiga att beskydda sina små.Jag försöker håller mina två kattherrarna inne så gott det går,efter någon timme kan de små flyga upp i träden,föräldrarna är i närheten.När "mina" fågelungar lämnar boet är jag alltid lite nervöst,klara de sig?de hopper ja på gräsmatta de första timmarna.
Fågelmamma Renate