Lustigt det här med vädret.
Lite sol, lite regn, varje dag. Värme, i "lagom" dos, varje dag. Fuktigt i luften.
Det har nog blivit rena rama växthuset! Lite engelskt, eller irländskt, klimat kanske?

Mina sådär hundraåriga luktpioner, de som alltid varit fluffigt ljusrosa, som ljuva skira moln - flera av buskarna bär starkt chockrosa blommor.
Har aldrig sett på maken!

Min gamla buskros, också den säkerligen hundra år, har aldrig någonsin haft så vackra blommor! Och den som blommar så vackert redan i vanliga fall!
Den är fylld, scharlakansröd (eller nåt) och varje blomblad har ljus undersida. Men i år har den riktigt svartröda chatteringar, som ger den en lyster jag aldrig sett.

Min gamla vita, som ibland kan få en del blommor med svagt rosa ton, har blivit ljust ljust rosa.

Jag var ute och tittade på min Salet (mossros). För två år sedan regnade blomknopparna ihop, de orkade aldrig öppna sig utan ruttnade i regnet. I år sväller de mer än någonsin!!!

Det här vädret stormtrivs mina trädgårdsväxter med, den saken är säker!

Bladlössen tycks också trivas... hmmm.


I går hade Rupert tagit sig in i min inhägnade trädgård.
Jag såg honom inte, såg bara spåren efter hans framfart.

För er som inte vet, så är Rupert min års-råbock. Född av Molly förra våren.

Min och min ... De har i alla fall bosatt sig här, så jag döpte dem och gav dem benämningen "mina".

Att det är Rupert, tror jag, för att han fick smak på min trädgård i våras, och föredrog att vara därinne, framför utanför med de andra. Han smet in så fort jag lämnade en glipa öppen.


Gröna jordgubbskart ligger kringkastade runt jordgubbsplantorna. De röda var uppätna. (finns en hel del kvar tack och lov). Rosorna har alla fått några knoppar bortnorpade. Annars är det inte så stor skada skedd.

Så, det var bara att börja förhöja staketet ännu en bit, och se till att det står stadigt.


Jag sliter mitt hår! Det verkar som om "staket" är mitt livs öde.

Den första halvan av mitt liv, har gått åt till att bygga staket, renovera, underhålla, laga.
Varje "miss" kunde resultera i att hästarna rymde, och i värsta fall plöjde igenom grannars rabatter, åt upp deras rosenknoppar, galopperade fram över nysådda gräsmattor och gjorde djupa hål.

Så är jag då djurfri, och trodde jag skulle slippa ifrån staketbekymmer.

Då är det föstås de vilda djuren, som ska in istället, för att äta upp rosenknoppar, plöja rakt igenom rabatter, göra djupa hål i gräsmattan, osv...

Först ska dom ut, sen ska dom in, jag tror jag blir tokig!

Vad ska dom IN och göra!!! ???

/amaira

en sak är då säkert och det är att djur och trädgård inte går i hop.