Har velat ha hund länge, men det finns ju så många olika. Hur sjutton ska jag veta vilken som passar mig. Nån som vet nåt bra test där man får svara på vettiga frågor, eller nån som har tips..???? Vill sondera terrängen

små hundar är skäller värst.
det beror på vad du söker, en liten eller en stor eller en lugn?

det är stor skillnad mellan raser. vissa är bra för nybörjare, andra är mer jakthundar och kan bli farliga i den oerfarnes händer...

Ta kontakt med någon kenellklubb så kan de nog hjälpa dig...

Svenska Kennelklubben har en bra hemsida. Läs t.ex Hundköp-kapetlet där. Dessutom kan man ställa frågor och få telnr till lämpliga uppfödare etc.
Här finns sidan: SKK

Ett tips är att låna en bok om hundar på biblioteket och läsa om olika raser, temperament ody. Eller kolla på nätet efter samma sak. Att fråga människor i sin omgivning brukar bara ge mer "huvudvärk". De flesta har ju sin personliga favorit. Kanske är det någon hund utställning i närheten av där du bor. Där kan du ju se jyckarna live samt även prata med kunniga människor.

Lycka till med den eventuella vofsingen!

Eftersom du inte haft hund tidigare så tycker jag att du bör
besöka uppfödare och träffa hundar så kan du få en uppfattning om
hur olika raser är och vad de kräver av matte/husse i form av motion
pälsvård mm. mm.

Felix är min första hund och jag/vi valde Bichon Frisé efter att ha träffat och fått lära känna flera Bichoner.... Min uppfattning är att det är svårt att bestämma sig för en speciell ras bara genom att läsa info.

Här kan du läsa om småhundar
Lycka till i letandet!

En gammal myt
Skäller hunden i tid och otid så har man som matte/husse misslyckats i
uppfostran

Absolut en STOR myt. Jag tror det beror på att man tror att man inte behöver fostra små hundar.

jag rek Kelpie men du ska välja en du gillar

Det är nog lättare att tolerera en skällig liten spets som hänger i kopplet än en skällig stor rottweiler som hänger i kopplet!

Jag kan inte låta bli att göra lite reklam för min 'egen' ras, Spriger Spaniel. Jag har en 5 år gammal tik, och hon är fullkomligt ljuvlig; livlig men naturlydig, uppmärksam och - trots att det egentligen är en jaktras - absolut totalsäker på vilt. Hon är tränad sen hon var valp att inte förfölja vilt, och kan se rådjur och hare gå upp mitt framför näsan på sig utan att röra en fena.

På minuskontot kan föras att Springer inte är idealiska barnhundar, eftersom de är väl livliga, samt att de som alla pälshundar hårar ner och drar in en massa jord och skräp - plus att de med stor förtjusning badar i varenda lerpöl de ser.

Att gå på hundutställning är nog en rätt bra idé, man får inte riktigt samma uppfattning om hundarna genom att titta på bilder och läsa rasbeskrivningar. Har man väl hittat en ras man tycker om, kan man prata med ägare på utställningen och fråga om karaktär och sånt. De flesta hundägare gillar att prata om sina hundar, och även om de flesta också är lite överdrivet positiva om den egna rasen får man en rätt bra uppfattning genom att prata med många.

Själv valde jag hund efter att ha sett och gillat andra av samma ras hos bekanta, och faktiskt delvis efter utseende och typ. Jag gillar apporterande hundar och har bl.a. haft Golden Retriever tidigare, men detta är min absolut bästa hund hittills.

Framförallt blir jag glad åt att du tänker efter innan och inte faller i trans inför en gullig hundvalp, utan att ha en aning om vad rasen innebär.

Själv resonerar jag bort vad jag inte vill ha: Inte jakt. Inte vall. etc.
Sedan storlek; Stor, mellan eller liten. Få plats i bilen ex.vis.
Behov av motion; Men även sådana som inte kräver ett par timmars motion per dag uppskattar rejäla promenader! Bara det inte är ett krav för att hunden skall vara lugn.
Pälsvård; Hur mycket tid har jag att lägga? Hur mycket lust? Trimraser tar tid!

Sedan har varje hund sin personlighet!! Inte ens 2 ur samma kull är lika, lika lite som 2 syskon är det.

(Den lilla hunden i min signaturbild — Pixie — har personlighet så det räcker för 3 hundar! Jag tycker egentligen inte ens om små hundar, men hon är så speciell. Jåttan allmänt kallad!! )

Hej!
Om du inte vill ha jakt så är det dumt att köpa en hund som är framavlad för sånt. Visst går det nog att skola om dom, men varför skaffa sig mer jobb än nödvändigt? Dessutom så är ju en jakt hund avlad just för att jaga. ( har en själv )

Ett tips på vägen är just SKK som sylvia skrev. Annars har sveland.se ett test, där man kan testa vilka hundar som passar en.
Fast det få r man ju ta med en nya salt.. Precis som allt annat.

Gå ner till din lokala hundklubb, där kan du säkert få svar på många frågor.

mvh G

[QUOTE]Om du inte vill ha jakt så är det dumt att köpa en hund som är framavlad för sånt. Visst går det nog att skola om dom, men varför skaffa sig mer jobb än nödvändigt? Dessutom så är ju en jakt hund avlad just för att jaga. ( har en själv )
[QUOTE]

Jag håller inte helt med, allt beror på vilken typ av jaktras det är. Drivande och ställande hundar bör man undvika om man inte jagar, och förmodligen även fågelhundar, som är alltför speciella. Men det finns jaktraser som kan kan bli utomordentliga sällskapshundar, just på grund av sina nedärvda egenskaper

De framavlade beteendena hos olika raser är intressanta, eftersom de faktiskt existerar naturligt hos en mycket hög procent av individerna inom samma ras, och lätt kan förstärkas genom uppfostran/dressyr. Det är betydligt lättare att lära en retriever apportera än en älghund eller stövare t.ex. men jag tror det skulle vara mycket stora problem att få retrievern att ställa en älg.

De stötande och apporterande raserna är faktiskt lite speciella när det gäller dresserbarhet. Retrievers t.ex är framavlade för att inte visa intresse för oskadat vilt, bara döda eller skadade djur. De retrievers jag haft har fungerat just så; de har aldrig visat något som helst intresse för levande vilt, men ofta spontanapporterat döda djur - vilket kan vara lite äckligt, men ändå intressant. Deras absolut främsta drift är att apportera, en retriever som är glad springer nästan alltid och hämtar någon sak att ha i munnen.

Spaniels är främst framavlade för att vara uppmärksamma och lättdresserade, eftersom jakt med stötande hund kräver en lydig hund som arbetar i nära kontakt med föraren. En väldresserad jaktspaniel går aldrig mer än 30 meter från föraren vid sök, den sätter sig utan kommando vid uppflog och skott, och den apporterar inte utan kommando. Jag skulle vilja se den som kan lära en stövare detta, men hos de flesta spaniels finns grunden inavlad från start, nämligen en vilja att vara nära föraren, att hålla ögonkontakt och att vilja vara till lags.

Det är därför som somliga rasgrupper faktiskt är lättare att dressera än andra; spaniels är ett exempel, vallhundar ett annat, eftersom även dessa förväntas utföra komplicerade uppgifter i nära kontakt med föraren. Det är ju inte någon slump att en majoritet av framgångsrika bruks- och agilityhundar numera är Bordercollies.

Problemet med alla de lättdresserade, livliga raserna, som egentligen är gjorda för arbete, är att de kräver mycket meningsfull sysselsättning för att må bra. Promenader är inte nog, de behöver sysselsättas med något som åtminstone liknar deras ursprungliga uppgift och tränar deras 'intelligens'. Kort sagt, de vill att ägaren ägnar sig åt dem så mycket som möjligt; dresserar, tränar eller bara leker med dem. En hund av denna typ bör inte lämnas ensam många timmar om dagen.

Alla hundar bör naturligtvis dresseras, åtminstone tillräckligt för att uppföra sig hyggligt ihop med människor och andra djur. Men somliga raser GILLAR verkligen att bli dresserade, och det gör allting mycket lättare.

Det är faktiskt inte särskilt svårt att lära en spaniel att inte jaga, om man bara börjar tidigt och är konsekvent. Försök samma sak med en katt någon gång...

Det finns viktiga saker som några tagit upp som man bör vara införstådd med innan hundköpet.

1) Kanske nya vanor. Upp tidigt med en kissnödig hund.

2) Motion, långa prommenader. En del hundar får alldeles för lite motion.

3) Arbete, kan hunden vara ensam på dagarna.

Det är inte alltid att en mindre hund kräver mindre skötsel. Det finns hundar som kräver flera timmars motion och det finns hundar som hela tiden måste ha specialdiet. Många tror hundar kan äta vanlig mat och hunden blir sjuk.
En Chäfer ser kanske ut som en varg och ger kanske intrycket att den skall ha grishalsar och köttbullar. Visst - en och annan kan slinka ner men ge också hunden en skalad jättemorot, den slinker ner hur lätt som helst. Hundar skall äta mycket mera grönt än vad Husse/Matte ger dem för att må bra.

Kennelklubben är ett sorgligt kapitel. Uppfödare är säljare!

Få hunden veterinärbesiktigad, gör det på någon riktigt bra smådjursklinik som kan upptäcka höftfel och andra skavanker en del hundar dras med pga nitisk avel för att hundar skall se ut på ett speciellt sätt för att få många poäng.

Det finns gott om bra litteratur om hundar och om den ras man tror skulle vara bra på alla bibliotek.

Ja det är ju just det jag menar...
Hur många gånger har man inte sett en fet tax som rullar / drar / skäller / morrar fram med en tant ( gärna med lila hår ) hängandes i kopplet efter.
Visst går det att ha jakthundar som sällskap, OM man är beredd på att lägga ner den extra tiden det tar.
För förutom de vanliga hundkurserna ( som borde vara obligatoriska ) så får du även jobba lite extra hårt på att få bort ett jaktbeteende som kan dyka upp när som helst.

Tex en kompis mamma ( som har dagbarn ) köpte en vallhund.
Och eftersom den inte fick tillräckligt med motion så började den valla barnen.... Med mindre lyckat resultat.

Och en jakthund kräver mer motion för att kunna må bra och trivas.
Vet inte hur många gånger jag bara har haft lust att gå fram till den lila tanten. Ta taxen och släppa den på rådjurdrev, så den får arbeta!
Iofs så skulle väl säkert fet taxen dö av hjärtattack, men ni kanske förstår vad jag menar.

Summa sumarum: Vill du ha en jaktras, var beredd på att lägga ner mer energi på den. Alltså inte bara en timmes prommis om dan utan kanske två plus massor av hjärngympa.
Å andra sidan är det inget ( nästan ) som slår lyckan över att gå spår med hunden. Prova det!!

Tänk vad eniga vi är.

Arbetande hundraser kräver mer! (Tico vallar oss när han inte fått arbeta tillräckligt, innehåller Border Collie.)

Många hundar kan äta vanlig mat, vi försökte med div. hundmatsprodukter med förra hunden men hon blev sjuk av de flesta hundmatsprodukter hon tappade pälsen och fick stora blödande köttsår så hundmatsprodukter innebär inte alltid en frisk hund. De flesta hundmatsprodukter veterinärerna rekommenderade var hon inte heller intresserad av att äta och hon hade ändå en hel del labrador i sig och hade oftast inte dålig aptit. Så vi gick tillbaka till hur man gjorde innan det fanns torrfoder, burkmat mm. hon fick vanlig mat + älgkött + slaktrester från jakten och hon blev frisk.


Nuvarande hunden får också riktig mat, hon var vuxen när vi fick henne och hon var inte van vid torrfoder och liknande, hon var uppväxt på riktig mat. Hon ville bara ha fisk och potatis när vi fick henne men nu äter hon det mesta och hon är aldrig sjuk och hon har tjock, blank och fin päls.


(Hon har även lärt sig uppskatta vatten, förr vågade hon knappt doppa fötterna men nu gillar hon vatten.)

Har en schäfer det är inget bra val till första hund.
Jag tycker du skall fråga dej vad hunden skall vara till för, typ sällskap ,jakt
mm.
Sen hur mycket tid du har tänkt lägga ner.
För det tar mycket tid att ha hund,fast man inte tror det.
Raser ,ta sök upp en kennel som har bra rykte när du bestämt vilken du vill ha,för här finns mycket oseriösa hundförsäljare.
svenska brukhundsklubben är bra att fråga.
Lycka till med ditt hundköp.
bell

Åsa, hon är för underbar! Vilken skönhet!

Angående att skaffa hund så håller jag med om det som sagts tidigare. Tänk efter hur mycket tid du har för vissa raser kräver mer än andra. Jag la 4-5 timmar per dag på min hund. Det kan också vara bra att kolla upp hälsorisker för raser etc. En del raser drabbas lättare av vissa sjukdomar än andra.

Måste hunden vara renrasig?
Finns massor av underbara blandraser, på djurhem o dyl., som är kloka o fina!

Åsa, vad är det för hund du har? Den är jättefin!

Zaaritha, precis vad jag tänkte! Men sedan slog det mig att det kanske inte är världens lättaste hund att börja med... Men om man har möjlighet att ta med någon hundkunnig när man tittar i ex. hundstallet så är det ingen dum idé!
Mvh
Fenja

Jag håller med! Blandras är inget dumt alternativ. Om det är vettiga korsningar vill säga. Jag har haft en blandras, det var bordercollie, springer spaniel o golden retriever i honom. Han var läraktig o smart som en border, lugn o snäll som golden o vattentokig som jag tror att springer är. Frisk som en nötkärna, förutom viss foderallergi. Han var den bästa hund man kunde tänka sig! *saknar* Jag kanske ska säga ÄR för jag tror han lever än!

Men nånting som är VIKTIGT i mitt tycke vid hundinköp: ha en bra kontakt med brukshundsklubben! Där kan man få mkt kloka råd o massa hjälp på vägen!

Efter vad vi fått veta är det troligtvis en korsning mellan Schäfer och Golden retriever, och det stämmer nog vi har träffat en hund som är likadan till utseendet (förutom könet) som är en sådan korsning som är ungefär lika gammal och kommer från ungefär samma område, och de vart tokiga när de såg varann så vi tror de är syskon.

Hennes förre ägare fick en stroke och han hade struntat i den där lagen om märkning men det hittades några papper som gav en ledtråd till hur gammal hon var.

Tack, det måste bli en lyckad korsning! Vad roligt med syskonet!
Mvh
Fenja

ja, vår Tessi är korsning mellan norsk buhund o svart schäfer, vi övertog
henne fr ett par som misshandlat henne. Ja--inte tjejen, det va´hennes sambo som slagit Tessi. Tessi var då 1,5 år o rädd o aggressiv.............
Vi trodde ej att det skulle "bli hund" av henne.
men, vi jobbade på o nu är hon en lugn, social o intelligent tik.

Förut har jag haft schäfer o shetland sheepdog.
Också intelligenta, lättlärda hundar, men Tessi är i en klass för sej!
Så--ge alla hundar en chans, de är som deras ägare "skapat" dem............
Det finns kamphundar som är hur snälla som helst!

Det beror lite på vad du vill ha, eftersom du är nybörjare ska du tänka lite på valet, en Kelpi som rekomenderades är en hund som vill jobba!den kan därför kräva lite extra schäfer tillhör gruppen brukshund och är också en ras som behöver jobba, alla hundar kräver en viss psykisk och fysisk stimulans, vissa mer andra mindre.det är enkelt beskrivet går inte att skriva allt här!!,men ge gärna förslag på ras du undrar över då blir det lättare att sen berätta om den rasen har själv varit väldigt aktiv inom Brukshundklubben,och har haft olika raser som jag tävlat lite med. kan nu tyvärr inte ha någon eftersom dottern är allergisk
lycka till

Det finns ett bra test på http://www.mypetstop.co.uk/UK/Dogs/default.htm (gå till select a dog) där man fyller i frågor (på engelska) och sedan tar den fram vilken hund som är lämplig. Pedigree.se är oxå en lätt sida för nybörjarna.
Besök gärna nån utställning så kan du titta på hundarna på riktigt.

Själv har jag haft en Fransk bulldog som lämnade oss för 2 år sedan.
En underbar liten krabat med mycket vilja och egenheter.

Vad fin din hund var Åsa....

/E - som längtar efter en vovvsing

Tänk först efter vad du ska ha hunden till. Gör en lista på vad som är bra, ok och absolut nej. Sök sedan efter hundraser som kan stämma in på dina val...Då borde det gå ganska bra. Fråga uppfödare och entusiaster.