Jag har tagit mig an ett frösått körsbärsträd och planterat med bästa förutsättningar. Är numera nästan 3 meter högt och aldrig beskuret och ganska glest. Bären är små och gulröda, men jag har aldrig haft tillfälle att smaka dom. Diskussionen hemma är om detta träd är meningsfullt att ha eller om man bör ympa på någon sort. Kan man göra det som amatör?

Man kan ympa som amatör, men körsbär är inte lika lätt att ympa som tex äpple och man brukar inte ympa in enskillda grenar på körsbär utan göra stamympar (för att tex få lägre träd). Och det göra man på mindre träd, inte 3 m höga träd! Har trädet skönhetsvärde eller bra frukt så bör man behålla det, annars finns det många andra sorters körsbär.

Men jag tycker att de flesta surkörbär är mycket användbara, bara trädet ger tillräckligt med frukt.

Kan ett sådant här träd göra nytta som pollinerare? Till vilka andra körsbärssorter? Jag antar att trädet skulle kunna vara fågelbär. Bären är verkligen inget goda, så jag måste nu ha en god anledning till att inte ta bort det.

Vad kul med en kärnsådd!

Ja, det kan vara prunus avium,. fågelbär, och det fungerar vad jag vet som pollinerare åt ganska många andra sorter. Dessutom är det ett mycket vackert träd. Blir ca 12 meter högt om det står bra.

Det ska växa glest och det växer bäst utan beskärning.

Du kan testa att ympa men jag har liksom Kurt erfarenheten av att det är svårare på körsbär, också svårare än plommon.

Om du har plats för ett mycket vackert träd kan du ha det som prydnad, pollinerare och för att locka fåglar till att äta mer där än av dina andra körsbär...

Ja, det är detta med plats.....
Eftersom jag hellre vill ge den platsen åt ett körsbärsträd med goda körsbär så funderar jag på att flytta detta träd till ett hörn där det ska trängas tillsammans med fläder, rönn och syrén och bilda ett vindskyddande dekorativt buskage. Trädet är redan högre än jag kan nå och jag vet inte hur det fungerar att flytta det. Visst borde det klara att trängas i ett buskage ? Detta ser man ju ofta i naturen.

Jajamen, fågelbär tål att växa i och bland andra växter! Vacker blomning blir det på grenar som sticker upp ur övriga snår också.

Hur hade du tänkt göra när du ska flytta trädet?
Körsbär är ju så känsliga av sig...
Maria R

Gräva upp. bära bort och gräva ned. :-)

Denna gång inte med en massa kompost och gödning i botten utan endast den vanliga jorden.....(har lärt mig sen sist )

Hurså känslig? Vilda sorter brukar väl inte vara speciellt kinkiga?

Har fått för mig att så fort det rör körsbär så måste man vara så förskräckligt taktfull. Men som du säger: vilda sorter brukar inte vara så kinkiga, så det kanske går alldeles utmärkt.
Men det skulle ändå vara intressant att höra hur man på bästa sätt flyttar ett så pass stort träd, och om Prunus, även när det bara är avium, bör behandlas med silkesvantar!
Hälsningar Maria R

Jag har bara flyttat två prunus avium, den ena med stamtjocklek 5 cm och den andra var nog lite grövre. Jag gjorde som med flytt av andra träd (finns många beskrivningar här om vad som är viktigt vid flytt) och de klarade sig bra.

Inga träd gillar ju att flyttas men om det kommer till ett ställe som har bättre förutsättningar än det förra kan det vara till trädets fördel.

Om jag får föreslå en ändring i din plan Sommartorparn så gräv och förbered nya gropen/växtbädden innan du gräver upp trädet.

Hmmm...
Jag hade just lär mig att träd inte vill ha kompost och andra gottigheter i botten av gropen utan ovanpå. Och eftersom det är bra jord i övrigt (f.d. åker lätt lera , med stråk av grov sand i botten), tänkte jag faktiskt inte gräva mer än ett minimum. Fel tänkt?

Nä just det, inget näringsrikt djupare än 20 cm ned och inte så mycket mull heller - hellre befintliga jorden, utblandad med t ex sand och grus om det behövs.

För att åstadkomma så naturliga jordskikt som möjligt är det bra att lägga första spadtagen (ca 10 cm djupt) i en hög. Den lägger man på sist sedan. Sedan tar man matjorden ned till alven (liknar hård blålera) och lägger i en annan hög. Alven brukar jag inte använda alls, jag har inte fått den att vilja blanda sig med något annat och den har åtminstone för mig hittills endast skapat problem. Den hamnar i en hög som läggs åt sidan helt, om jag gräver så djupt.

Sedan petar du ned lagren i den ordning du kom. Allt kan blandas ut med grov sand och grus om du har kompakt ler, och matjordslagret med löv. Översta lagret med kogödsel, kompost mm och allra höst uppepå gröna växtdelar om du vill.

Även om jorden är bra som du har så skulle jag nog gräva ändå, de nysatta träden behöver hjälp med lucker jord de första åren. Gräv nya växtbädden så djup som du får med rötterna, och brett 30 cm djupt (ett spadtag) runt om. Ju bredare desto bättre skjuts på trädet - 1-2 meter i diameter är inte fel.

Har du lätt sandjord behöver du inte gräva så brett, men bredare än rotsystemet bör det nog vara. På hösten lägger du på mängder av löv över rötterna och på våren en halv säck kogödsel och lite gräsklipp om du har.

Skär in fnasiga rötter med skarp sekatör/såg och håll vattnat om hösten blir torr, samt hjälp till med vattning på vårkanten. GFågelbär är tärstiga träd.

Stödstolpe i hålet innan du fyller på med jorden också, och fästanordning runt stammen som inte skaver. Fästanordningen ska sitta strax under halva stammen upp till första krongrenarna. Trädet ska vaja men inte rötterna.

Tack för alla dom tipsen!

Alven (snarare skikt av omväxlande sand och lera) är så långt ner, så jag har faktiskt aldrig grävt i den vid plantering. Kanske det är dags denna gång eftersom trädet är så pass stort.

Du ska tacka någon, den som en gång grävde eller den däruppe, för att alven inte "sitter högt upp" som vi skojar om här. Den är helt klart jobbig att spänta i, och man måste dessutom dränera för träd om man gräver bädd i den. För att inte tala om rosplantering (som är djup)... Hualigen. Jag har späntat alv hela sommaren för mina ca 30 eller är det 40 nya rosor och jag har 12 späntjobb för rosor kvar.