Ibland tror man att inget mer kan gå fel men ack vad man bedrar sig...men nu måste det väl snart vara slut på eländet i allafall...

Det började med att att min mamma höll på att stryka med av ett bistick ( det gick bra i änden...puh...)...så går hennes hennes granne bort (dvs min f.d granne)....pappa får känningar av kärlkramp.... min gubbe har feber och värk i hela kroppen....då går "stora traktorn" sönder när vi ska skörda gräs som bäst...sen ryker kopplingen på bilen...en elkabelräls i lagårn ramlar plötsligt ner....bästa kossan kastar kalven 2 mån före beräknad kalvning(missfall)......dottern åker på en halsinflammation och ligger i 40 graders feber hela veckan.....så får "lilla traktorn" punktering så vi blir helt traktorlösa här.....och det här är det jag kommer ihåg på rakt arm bara...sen har vi alla andra "vardagliga" missöden också...som krossade glas och utspillda mjölkhinkar och vidbrända middagar och sånt....och över alltihopa vilar en tung, fuktig värme som nästan tar kål på en bara den.....

Är detta ett "rötmånadsfenomen" tro........?

Stackare!

En olycka kommer sällan ensam..

eller:
Murphys lag:

1. Om något kan gå fel så gör det det .

2. Om det finns en möjlighet för flera saker att gå fel, då kommer det som orsakar största skadan att gå fel först.

3. Om något bara inte kan gå fel, så gör det det ändå.

4. Om du märker att det finns fyra olika sätt på vilket något kan gå fel och förebygger dessa, då kommer ett femte sätt, som du inte alls är förberedd på, att ögonblickligen dyka upp.

5. Överlämnade åt sig själva, tenderar saker att gå från dåligt till värre.

6. Om något verkar att gå bra, så har du osvikligt missat något.

7. När naturen visar sig överlägsen, är det för att dess brister är dolda.

8. Moder natur är en hynda.

9. Om något som kunde ha gått fel ändå inte går fel, så visar det sig snart att det hade varit bäst om det trots allt hade gått fel direkt.

är det äns rent tekniskt möjligt med allt dett som ska drabba en person?
det är faktiskt lite skrattretande att allt detta kan hända på så kort tid.

Antagligen är det mitt fel alltihopa för jag har det så himla bra!

stackas dej!!!!!
trodde jag var ensam om att ha otur, men du var värre
skickar varma tröstekramar till dej

jo ibland kan de kännas som om nån sitter o jävlas me en o skickar de ena besväret efter det andra o sen tittar om den lille orkar resa sej efter detta o så reser man sej o då puttar den lede till en igen,o så kan det hålla på lääänge ,,men rätt va de e så har man visat sej tillräckligt stark o rest sej efter allt som den lede kunnat hitta på o så e de slut på olyckorna
så har jag kännt det ibland,som om man rest sej ur det djupa hålet bara för o trilla i igen gång på gång
men rätt va de e så är allt frid o fröjd igen
som idag så känner jag mej så fullständigt lyckligt lottad att jag ibland kan sitta o bara förundras över att just jag kan ha de så bra

så kämpa på o tappa inte sugen
de vänder jag lovar

kramis från en som skickar håll ut kramar

Hmm, en hel del av problemen verkar bero på en och samma huvudorsak, värmen! Det skall snart bli svalare, så det gäller att hålla ut.

Stackars dig!
Det kan väl bara bli bättre nu efter allt elände du/ni råkat ut för.

jag tar inte på mig skulden (som magiana) fastän jag är så otroligt lyckligt lottad som har det så bra som jag har nu

Jo, tack för er medkänsla..den behövs..
Vet inte om jag skall skratta eller gråta men när jag skrev detta igår kväll så var traktorn med punkteringen lagad men tror ni inte på f-n att gubben kommer hem sen och talar om att det blivit punktering igen...fast på det andra framdäcket.....

Ja oldwolfie..jag försöker också att ta sånt här som en "prövning"..att klarar man sånt här så klarar man av att hänga i... i "normala livet" också...

Du kan nog trösta dig med att du fått all otur för resten av året just nu, så får du tänka i allafall.

Trodde att oturen gett sig...men....nu har bilen fimpat ur..startar inte....den har gått som en klocka hittills förutom det där med kopplingen.....och gubben har fått feber...igen...
.....kan ju säga att han är på vippen att ge upp....
Når vi kulmen imorgon kanske...fredag den trettonde...och gubens födelsedag

Håller tummarna för er idag Tesa.
När ni haft en sån otur de andra dagarna, kanske fredagen den trettonde blir en turdag...??
Håller tummarna för det. I vilket fall som helst, ge inte upp. Du får väl fortsätta skriva av dig lite elände här. Så får vi "puscha på" lite, eller bara hjälpa till att beklaga eländet.

Varm kram/ amaira.

Ja, och vad är väl en bal på slottet ...

Var det inte i höstas du/ ni hade en massa "jävulskap" också? Allt på en gång, stackare .

Skickar en styrke- och tröstekram .

/amaira.

Amaira- kan inte låta bli att undra över att du öppnar denna tråd som är 4 månader gammal?? Har jag missat nåt?

Måste hänt något riktigt ödesdigert Fredagen den 13:e, eftersom att
Tesa aldrig svarade någe mer på den här tråden?

Ja det har jag också tydligen...

har JAG öppnat????? *fattar noll*

Jag undrar också varifrån denna tråd kom nu när jag vaknat och kikar här...

Jaha - det hade jag ...

Urdumt av mig , det var ju inte alls meningen!!!
Jag bara kollade att igår, att jag mindes rätt, och så svarade jag i den rätta tråden - trodde jag.

Klumpigt och okoncentrerat. Min "huvud" är sånt att det inte alltid kan hålla isär olika saker. Det har ni säkerligen märkt av förut, och lär märka igen. Kan bara säga att jag är ledsen.

/amaira.