För några dagar sen var jag ute för att plåta lite tåg på banan ut till Skandiahamnen. Där finns ett sandigt ställe som har använts som banvall en gång i tiden. Nu fastnade min blick på flera tydliga rovstekelbon som det nedan.



Storleken gjorde mig nyfiken så jag undersökte saken närmare och plötsligt fick jag syn på en av innevånarna som givetvis fotades.



Efter koll i böcker och ett telefonsamtal senare på dagen blev det klart att det var en Bivarg, Philanthus triangulum. Här visar den upp dom trekantiga svarta fälten som den fått artnamnet efter.

Upptäckten gjorde mig glad för den är mycket sällsynt här på Västkusten. Den är extremt värmeälskande och gillar inte vårt lite fuktiga och svala klimat. På ostkusten går den längre norrut och den nordligaste kända lokalen finns i Borlänge. Tidigare var den bara känd upp till Halland men en god vän har sett den en gång i Änggårdsbergen. Nu har den kända nordgränsen i väster flyttats ett par km till.

Den gräver sina bon i sandig solexponerad mark men har även flyttat in i stan. Kan förekomma utmed husgrunder och mellan stenplattor. Här är en bild på ett grävande exemplar. Sandkorn sprätter den ut med benen men lite större gruskorn drar den ut med dom kraftiga käkarna.



Här visar ett annat ex upp ansiktet med den typiska vita ansiktsmarkeringen. Även käkarna syns. Och dom tre punktögonen, ocellerna, högst upp på huvudet.



Så till sist en bild på orsaken till att den fått sitt namn och varför biodlarna inte gillar den. Den föder nämligen upp ungarna med honungsbin. Till varje yngelcell går det åt 3-6 bin och sammanlagt tar varje hona över 100 bin. Då den ofta bor i kolonier kan det gå åt en hel del bin i närheten av dessa. I Sverige är den dock inte så talrik så biodlarna kan hålla sig lugna. Här kommer en hona med ett bi under sig och gräver undan sanden den lagt i boöppningen.

häftiga
hur stora är dom? eller är dom som vanliga bin i storleken?
inte lätt att skilja från vanliga. jag skulle nog springa istället för att kolla trekanter

Oj, oj, oj vilken bildsvit! Det kräver en duktig fotograf med dito kamera.

Så mycket man lär sig i detta forum.

Jag rodnar. Det är nog mest kamerans förtjänst. Fast sen behövs det givetvis kunskaper hos fotografen för att veta vad som är intressant. Och ett intresse som gör att man kan ligga på knä i solgasset och sikta på ett hål i marken i flera minuter i sträck.

Storleken är som en stor geting men lite smalare. Fast flykten är lite tyngre och långsammare. Men det är en kraftfull flygare som kan flyga med ett bi under kroppen i kanske ett par km.

okay då kanske jag ska kolla innan jag slår ihjäl alla som kommer in
har getingfobi och alla randiga är getingar även bin

Kan man säga att Du vidga våra vyer med Dina närbilder?
Tack för fina bilder och spännande information.
Du skriver att det går åt 3-5 bi till varje yngelcell.
Besöker honan cellen vi flera tillfällen och fyller på matförrådet, eller lagrar hon upp allt på en gång.
Vissa insekter har ju ett färskt skafferi, genom att endast bedöva födan.
M.v.h. Bernt

Tack. Vad jag kan få fram så fyller hon cellen på en gång med bedövade bin innan hon lägger ett ägg och försluter cellen. Det finns några arter som fyller på med färsk föda men bivargen tillhör inte dom. Nackdelen med den varianten är att om honan stryker med av någon anledning så gör larverna det också.

Har bivarg uppe i skogen här på sandmark.
Vi bor alltså 3 km väster om Hjo, tja--vilken zon? 3 eller 4?
Jag såg dem i juli. Ja--de är där fortfarande, men jag visste inte att de var "ovanliga" här?

dör bivargen också när den har stuckit någon?

fin svit o nu fick man veta lite till,,har aldrig sett en sådan det är jag säker på just för det vita ansiktet men nu får man väl kolla ordentligt
fachinerande att hon fyller varje cell me så många bin

mycket intressant

Några svar. Den har inga hullingar på gadden så den kan sticka många gånger.

Hur långt norrut den går i landet vet jag inte, det är här på Västkusten den har svårt att klara sig. Havet kyler. Den kanske finns längre norrut men tyvärr är stekelfaunan dåligt undersökt här. Den går som sagt längre norrut när man kommer längre österut men det beror nog på att somrarna är lite varmare i genomsnitt i inlandet. Är du bombis på att det är bivarg pejori? Tror inte att den är/var noterad från Västergötland.