Ska plantera en ca 30 m lång häck åt sydväst, dvs åt blåshållet och även utsiktshållet. Den ska vara friväxande och ändå tät. Sydkrafts bestämmelser gör att den inte får bli högre än 2-3 meter. Jag har fastnat för bärhäggmispel ur E-plantsortimentet, Amelanchier alnifolia fk Alvdal E. Är det någon som har erfarenhet av denna växt?

Eftersom jag vill ha något riktigt tätt, som också utgör skydd för harar och fasaner, funderar jag på att plantera en dubbel eller tredubbel häck. Tänker mig en inre häck av liten svartaronia, Aronia melanocarpa 'Hugin' E. Tanken är att den ska komplettera bärhäggmispeln i blommingen, dvs. inte blomma samtidigt. Är det någon som vet om det kommer att funka? '

Dessutom tänkte jag att höstfärgerna kompletterar varandra, häggmispeln blir gul och aronian röd.

Om inte detta räcker för att skapa ett tätt buskage kanske jag sätter en rad med friväxande måbär utanför häggmispeln, dvs ut mot åkrarna. Är det någon som har erfarenhet av friväxande måbär?

Hur brett måste ett sådant arrangemang bli?
Jag undrar detta, därför att jag tänkte plantera alltihop i markduk. Jorden är bra, lätt lera, men mycket full av svåra ogräs! Inte en chans att jag kan gräva bort det och sedan hålla ogräsfritt! Därför, även om jag detta år bara planterar en rad med bärhäggmispel (jobbigt nog för en helg!) så ska markduken vara tillräckligt bred för alla de tre (eller två) häckraderna (om jag nu bestämmer mig för en dubbel- eller trippelhäck).

Sedan en fråga om det estetiska:
Gubben är skeptisk till min idé om rad med bärhäggmispel och en lägre rad med liten svartaronia innanför. Menar att det kommer att se ut som två raka streck mitt i vår utsikt. Vad tror ni? Bör jag göra det hela lite mera oordnat? Kanske jag behöver tips om hur jag placerar ut buskar så att dom växer i en naturlig oordning?

Istället för att plantera i 2 rader så kan man plantera i "sicksack" något förskjutna i föråhållande till varandra. Sedan kan man ju använda olika arter, kanske mer än 2 arter också. Kommunerna har iband mycket fina grönområden, som kan fungera som inspiration. Om harar och fasaner skall få skydd så bör de inte vara alltför glesa nertill, då blir det mindre problem med ogräs också.

Tack för ditt svar!
Det är definitivt svårare att tänka ut hur man planterar naturligt oordnat, än i raka linjer. Brukar vara snygga planteringar invid motorvägar, men där kan man ju inte stanna och titta.
Men någonstans borde man väl kunna läsa sig till sådana tips?

Hur som helst, för att inte hela projektet ska avstanna p.g.a. beslutsvånda, så planterar jag min häggmispelhäck i höst. Så kan man ju alltid senare sätta något oordnat framför. Framför allt har jag ingen aning om hur tät denna häggmispel blir, varken i nedan eller ovandelen. Det sägs att den ska vara mera bred än den vanliga häggmispeln, men betyder det att den är tät?

Och hur bred markduk ska jag ta till om jag i framtiden vill kunna peta ned andra buskar i samma duk?

Hej!
Jag tror att du ska ha en plan för buskaget innan du planterar häggmispeln!
Personligen tycker jag att det ser bättre ut med ett böljande buskage med olika sorter -varierande strukturer, storlekar och färger, än att plantera två raka häcklinjer.
Jag skulle ta in några fler sorter i buskaget, i ruggar om ungefär 5-7 buskar av samma sort planterat i förband. En buske t ex häggmispeln kan vara själva ryggraden, att den återkommer ofta, men inte planterad i en rak rad! Beroende på hur buskaget ansluter till den övriga trädgården böhöver mötet mellan buskage och trädgård inte bilda en rak linje.
Några fler buskar som skulle passa in i ditt buskage: Daggros, som har ett blåaktigt bladverk, Björkspirea och Druvfläder. Måbär och korneller av olika slag brukar också vara vanliga i sådana här planteringar.

Jag kan tipsa om Nya beskärningsboken som inte bara behandlar beskärning, utan också ger uppgifter om planteringsavstånd för ett stort antal buskar, beroende på om det ska bli en häck eller ett buskage. Sen finns också uppgifter om bladfärger och blomningstider mm.

Om någon annan vet någon bra litteratur i detta ämne så skulle det vara intressant att ta del av!


Att plantera i markduk tror jag är mycket klokt. Kontrollera bara så att det är en duk som verkligen håller -en del på marknaden är av sämre kvalitet.

Hälsningar Maria R

Tack Maria för dina synpunkter!

Blir en sådan plantering lika tät som när man planterar "i rad"? Jag tänker på vindskyddet på vintern när buskarna är avlövade.

Vad betyder "planterat i förband"?

Den tänkta häcken ansluter i hörnen till en relativt ny syrenhäck i ena hörnet och i andra hörnet en gles rad av hamlade pilar. I båda hörnen (innanför häcken) hade jag tänkt mig ett yvigt buskage av fläder och kanske rönn. Dessa lite högre buskar skulle då "rama in" utsikten.

(Det kan tyckas konstigt att jag sätter de högre buskarna innanför de lägre, men det beror på en elledning och att Sydkraft egentligen inte vill ha några buskar alls på en 4 meter bred remsa från tomtgräsen:( ) Men jag har fått muntligt löfte att sätta sånt som inte blir högre än 2-3 meter......)

PS. Den normala för detta blåsiga läge vore annars klippt bok eller oxel runt hela tomten som skydd och bakgrund åt blommande buskar. Men jag vill inte dra på mig ett återkommande klippningsarbete! Med andra ord, det är många faktorer att tänka på........

hej igen!
Det är svårt att beskriva enbart med ord... vad jag menar är att det blir ett tätt "häck-buskage", men att häck-buskaget består av grupper av olika buskar, så att det blir en variation med avseende på storlek, färg, blomningstid, bladstruktur osv. Grupperna går i varandra så att de flyter ihop, istället för raka rader av en eller två växter.

När man planterar i förband planterar man omlott - första raden t ex 1 meter mellan plantorna, andra raden också en meter mellan plantorna men förskjutet 0.5 meter i förhållande till den första raden. osv.

Tänkte att lägre buskar (exempelvis björkspirea) skulle kunna planteras i grupper inåt mot tomten på ett par-tre ställen, och det är det jag menar med att häcken inte behöver bilda en rak linje, den kan snarare bölja fram.
Fast det kanske tar för mycket utrymme i anspråk, 30 meter är inte en så lång sträcka.

Hälsningar Maria R (med risk för att jag har trasslat in mig ytterligare i något som är svårt att beskriva enbart med ord!)

Tack för dina synpunkter!
Håller med om att det låter snyggt. Men att med penna och papper planera för något som ska se naturligt oordnat ut är svårare än man kan tro. Hade kanske varit lättare om man med busk-atrapper kunde prova ut det hela på plats.....
Så det blir en rak häck i alla fall i första omgången. 80 plantor är beställda. Ska petas ned i jorden under en förlängd novemberhelg. Hoppas jag inte tar mig vatten över huvudet med grävandet.......

Jag återupplivar min gamla tråd.
Jag planterade en häck av bärhäggmispel 2004. Den tog sig bra, är vacker när den blommar och har goda bär, MEN den tappar bladen väldigt tidigt, redan i september. Lite trist med en häck som står helt kal så här års. Frågan är:är det bara mina buskar som gör så här? Kanske för att de står för torrt (ovanpå ett övertäckt dike). Någon annan som har bärhäggmispel som kan bekräfta att den släpper bladen tidigt?

Funderar på att byta ut hela häcken eller plantera någon innanför. Förslag?

Så här års står nästan alla misplar kala,, i september kan det kanske vara för tidigt. Står den för torrt så beteer den sig annorlunda. Mer jord och mer vatten är mitt recept. Och tålamod

Tack för ditt svar. Så du menar att det ligger i häggmisplarnas natur att släppa bladen tidigt? Ja, om det är på det viset så måste jag komplettera med någon annan växt. Syrenen står fortfarande gul och frodig.

Vad menar du med mera jord? Jag försöker vattna, men jag börjar befara att vattnet rinner rakt ner i dräneringsrören och försvinne. Fast i o för sig, det är lerjord, så den borde hålla fukten något.....

Kanske inte så smart att ha dränrör under förstås, där är väl en del av skadan misstänker jag. Används diket till något eller kan du på något vis göra dig av med det och fylla på med jord? Då tror jag med nsätan 100% att din häck kommer ta sig.

Mina planterade misplar tar god tid på sig, men de som självsått sig växer så de knakar vilket visar att de ställen man väljer att plantera inte alltid är de bästa.

Täckdikningen kan jag inte göra något åt. Den är en del av jordbrukslandskapet. Otur för mig att den går i min tomtgräns. Läste att häggmispel funkar i väldränerad lerjord, så jag tyckte det passade bra just där....... Men, kanske alltför väldränerat? Den står nog för torrt, eftersom de goda bären torkar på busken. Inte ens fåglarna vill ha dom

Ett alternativ hade varit att sätta häcken längre in på tomten, men då förlorar jag ju en del av min tomt.

Om det nu ligger i häggmisplarnas natur att släppa bladen tidigt så lutar jag åt att sätta en häck innanför,och då ska det vara något som håller bladen länge och/eller ha snygga bär samt att den ska klara av att stå "väldränerat". Får inte heller bli för hög eftersom jag har elledningarna ovanför att ta hänsyn till...

Om häggmisplars natur:
Vi har en liten rad av häggmisplar som växer i närheten av en medelstor hästkastanj. De buskar som är närmast kastanjen tappade sina blad tidigt i september, medan andra ändan av mispelraden stod röd och vacker. Dålig miljö - stora otrevliga grannar -kan alltså få häggmisplar att tappa bladen tidigare.
Björkar och syrener lär också räknas som otrevliga grannar i växtvärlden.
Sommartorparn, du har syrener i ena ändan av den planerade häcken?

Om du står ut med fler synpunkter: Jag tycker OCKSÅ att grupper av buskar skulle bli vackrare än rader. Sätter du udda antal i varje grupp, minst 5 i varje, så blir de "naturligt oordnade" utan att du behöver rita upp det på förhand. Det kommer att bli jättefint!

PS efter att ha varit ute och kollat: Häggmisplarna längre bort från hästkastanjen har fortfarande sina granna blad kvar idag, 24 okt. i zon 2-3.

Tack, Fågelvägen för dina synpunkter.
Jo, tanken är att jag ska sätte diverse blandade buskar innanför häcken, vartefter jag får tid och hittar gratis buskar att gräva upp. Nu t.ex. har jag just planterat 4 plantor av fläder. Så måningom ska det fyllas på med annat. Häggmispeln var tänkt som en fond bakom diverse blandade buskar, men med tanke på hur den ser ut på sensommaren, så är det inte mycket till fond........

Vad jag än sätter innanför så kanske det är för torrt p.g.a. dräneringsdiket? Jag avskyr Ölandstok, men det kanske är det enda som funkar..... Jag är förbjuden att sätta pil och liknande vars rötter går ner i dikningsrören.

Att dina häggmisplar har bladen kvar i oktober låter ju uppmuntrande! Ska försöka nästa sommar att vara mera idog med vattnandet så kanske dom behåller bladen längre.

Ölandstok - visst är den gula tråkig! men det finns andra färger, sällan särskilt charmfulla.
Flädern, speciellt om det är den äkta du planterat, kommer ju snabbt att bli stor och vacker. Den tappar sina blad ganska tidigt, men bären är också fina.
Istället för ölandstok kanske du kunde plantera en grupp havtorn (Hippophae rhamnoides) eller den mycket snabbväxande silverbusken (Elaeagnus) som har gula doftande blommor på våren. Speciellt havtorn klarar sig på karga ställen, så täckdikningen kanske inte stör den. Den har ju granna hälsosamma bär också. Av bägge finns flera sorter, somliga blir ev. för höga.
Has det rådjur där du bor? I så fall vet jag inte om dehär förslagen är bra! Häggmispel och syrener smakar de på, men äter inte rubbet.

havtorn behåller bladen långt ut på hösten-vintern ( den är nästan vintergrön ! ) , växer snabbt och skickar rotskott .

vill man ha bladen kan man välja druvflädern som behåller bladen längre .

Jag har en rabatt mot gatan där jag har häggmispel i en rak linje närmast gatan, de har nyligen tappat löven. mot gräsmattan har jag sedan friväxande buskar som inte står i linje. De friväxande buskarna är rynkolvon, syrén, schersmin, korallkornell mm. Kombinationen av rak häck och buskar lite fritt framför tycker jag ser snyggt ut här. Tanken är att det alltid ska finnas något som ser snyggt ut stor del av tiden Runt fötterna på buskarna har jag krokusar och andra smålökar. Den här delen trädgården vill jag ska vara tålig och inte kräva så mycket arbete men ändå ser bra ut på håll.

Hej
Jag tycker att den vitbrokiga kornellen gör sig bra tillsammans med den mörkgröna flädern.
På bilden är det två fläderbuskar och till höger om har jag tre korneller med röda stammar.

[attachment=27032:Fl_der_o..._kornell.jpg]
Finns även en vit ölandstok. Till vänster i framkant är det aronior, men jag är lite besviken
på dessa, då de har en tendens till att bara växa på höjden och blir kala längst ner. Bakom
aroniorna syns en häggmispel.

Vackert, Lilla Sibirien! Jag tycker planteringen är ett fint exempel på friväxande buskar som bildar en vacker helhet.

Vilken jättefin bild!
Jag antar att hela partiet är ganska brett allt som allt. Hur brett, uppskattningsvis? Är det en enda fläderbuske som är så bred, eller har du satt flera? Hur hanterar du ogräs inne bland buskarna?

Jag tänker mig till en början att ha kvar stråk av gräsmatta mellan buskarna så man kan köra med gräsklippare. Annars blir det ohanterligt. Runt varje buske en rundel med markduk och täckbark. Sedan när buskarna vuxit ihop kommer gräset förhoppningsvis att självdö i skuggan.
Hur gjorde du?

Flädern är i sydvästra hörnet och bredden kan vara ca 4 m. Jag höll (försökte) hålla öppet mellan buskarna, täckte marken med gräsklipp och löv och annat "skräp". Jag har två fläderbuskar, den ena fläderbusken är känsligare än den andra och fryser ibland ner.

[attachment=27068:Fl_der_2005.jpg]
Bilden är från 2005, i följd från höger: vitbrokig kornell, fläder, ornäsbjörk, aronior, längst bakom aroniorna en häggmispel, tre schersminer, längst till vänster i bild finns brudspireor. Tyvärr är det alldeles för många brudspireor och de är planterade i dubbla rader i sicksack. I raden av spireor finns ett plommonträd och ett pärlhagtorn.
[attachment=27069:Aronia_o...udspirea.jpg] [attachment=27070:Aronia_h_stf_rg.jpg]

Aronior och brudspirea, häcken avslutas med bukettapel i dubbla rader och rönnsumak och ett rödbladigt apelträd. Men de buskarna är nu bara inne på andra året och har ännu inte blommat men är ca 1 m höga idag.
[attachment=27071:Bukettapel.jpg]

Visst kommer det ogräs och nässlorna trivs, på hösten krattar jag ihop kastanjelöven och lägger som täckning i landet. På våren kanske att jag hackar igenom, men inte allt.
Det här är inte riktigt rådjurens favoriter, så de har fått vara i fred. Visst kom de och smakade en gång av flädern när den var nyplanterad men den repade sig.