Gjorde en sökning och hittade mycket matnyttigt om liguster, men inget om mitt problem...

Ska plantera ligusterhäck (40 m) och de plantor vi har fått tag på är 80 cm höga... ska de klippas ner till 15 cm nästa vår? typ mars 2005? Man ska inte röra dem nu innan vintern? Den andra grannen vill klippa ner dem nu direkt efter planteringen Det motsätter jag mig...

Hur klipper man på bästa sätt ner dem så mycket? Bara att köra med den elektriska häcksaxen rakt av eller?

MV¨H
Henriik

Jag klipper aldrig nyplanterat, utan ger rötterna något år att etablera sej.
(Jag gödslar inte heller, förrän växten har kommit i gång.)
Ge ingen kvävegödsel efter midsommar, då har plantorna svårt att gå i vintervila.

Vid vårplantering:
Under första sommaren efter planteringen låter man bli att beskära. Under sommaren utvecklas nya blad och rötter, så att plantorna kan motstå första vinterns strapatser. Första beskärning av din liguster kan du göra februari-april 2006, och skär ner till 15 cm höjd över marken. Då tvingar man fram en tät förgrening.

Under 2:a sommaren får häcken växa fritt. Andra beskärning gör du februari-april 2007, lämna kvar ca 15-20 cm över första vinterns beskärning.

Tredje beskärningen sker februari-april 2008, öka höjden 15-20 cm och klipp nu även på sidorna, så att häcken blir smalare upptill.
När häcken har uppnåt önskad höjd på 1 m, kan man övergå till sommarklippning i juni-augusti.

Man kan släppa upp häcken dubbelt så mycket varje år, och få önskad höjd på halva tiden, men då blir den inte lika tät.


Tja, orkar man med 'nagelsaxmetoden - en liten häck - kan man styra den så att grenarna växer innåt,
det blir inte så spretigt, man kan klippa mer sällan.
Klipper bort utåtgående knoppar - blir de inåtgående grenar kvar... Precis som det ska vara.
Kanske lite överkurs?

Du gör rätt i att motsätta dig klippning nu, ge dem lite tid att rota sig först. Åtminstone till vårvintern. Många rekommenderar t o m att man låter dem stå en hel växtsäsong innan man börjar klippa dem. Jag och grannen testade det på en bit häck som vi planterade för två år sen och den har satt fart väldigt bra efter första klippningen i våras.

Klipp helst så att häcken är pyramidformad i genomsnitt, d v s klipp de grenar som pekar ut åt sidorna lägre än de som pekar rätt upp. Då blir det lättare att få häcken tät ända nerifrån.

På frågan om häcksaxen vet jag inte...vår häck klippte jag med sekatör (bara sju meter och det var ju inte så många grenar än) för jag tyckte att det verkade lite brutalt att slita sönder så små plantor med elsax - men det var bara en känsla, vet inte om det spelar nån roll egentligen.

Ja, man ska nog låta ligusterhäcken etablera sina rötter innan första klippningen,
oavsett vad plantskolorna säger.

Satte min ligusterhäck april 2001. Strax efter midsommar såg man att den började komma igång.
I slutet av september samma år skar jag ner häcken till ca 50 cm höjd. Denna höjden höll jag under 2002, med klippning veckan efter midsommar och i slutet av augusti. 2003 Släppte jag iväg häcken och formklippte i augusti. Hädanefter kommer häcken att klippas veckan efter midsommar (Formning) och månadsskiftet augusti/september (För att hålla formen).
Resultatet har blivit en tät häck som inte släpper igenom någonting.

MariaS

Höstplanterad liguster klipps ned påföjande vår. Allt annat är bortkastad tillväxttid å gynnar inte buskarna på nått sätt.
Vårplanterad liguster kan klippas ned efter ett par veckor, lite beroende på temperatur.

Jag håller inte med. Klippning av ovanjordiska delar gynnar mest tillväxten av ovanjordiska delar och sker på bekostnad av rottillväxt. Huruvida etableringen av en planta blir snabb och lyckosam beror just på hur snabbt roten får möjlighet att växa till.

Men hur snabbt en nedklippning kan ske är helt och hållet en avvägningsfråga om plantornas kondition vid planteringstillfället, tillgången på vatten samt hur bra jorden är. När det gäller barrotade, mindre plantor i magrare jord kan det ta längre tid för plantan att etableras och då kan en tidig nedklippning fördröja etableringen.

Låter rimligt.

Ska alla buskar etableringsbeskäras? Om man inte har gjort det då, är det OK om man gör det flera år senare? Tänker på syren och schersmin.

Vad lägger du in i begreppet etableringsbeskärning? För att minska bladmassan eller för att bygga på formen för framtiden? Anledningen till att jag frågar är att det är ett uttryck som används i olika sammanhang.

Om du menar att det är en beskärning för att främja etableringen skulle jag säga att sådan sällan är nödvändig, förutsatt att etableringsbevattningen sköts, och i vissa fall direkt olämplig.

Om du menar att bygga på formen inför framtiden kan just liguster beskäras mycket hårt efter etableringen och många år framöver. Jag har inte själv någon erfarenhet av att kapa ned äldre liguster till marken, men en kollega har gjort det med lyckat resultat.

Jag har några schersminer som jag planterade för 5 år sedan (krukodlat). De har knappast vuxit någonting. Men så har jag inte heller gjort någon etableringsbeskärning. (eller så är det p.g.a. rotkonkurrens från äppeträdet...)

Och så har jag ett gäng syrener som jag planterade för ungefär lika länge sedan men då var de pyttesmå rotskott. Med tanke på utgångsläget så har syrenerna vuxit om schersminerna, dom är i dag ungefär lika höga, dryga halvmetern. Inte heller dom har beskurits (förutom av hararna).

Min fråga är helt enkelt om jag kan få fart på dom genom att skära ned dom?

(det där med etableringsbevattning..... jag har helt enkelt sagt till mina växter att dom inte kan räkna med vattning annat än i juli och det har dom funnit sig i....)

PS
dessutom planterade jag i höstas en lång rad häggmispel (barrotade). Denna gång direkt i hål i markduk utan markberedning eller någonting. Tyvärr var rötterna lite för långa så jag fick trycka ner dom på diagonalen. Någon vidare bevattning annat än i samband med planteringen får dom inte heller. Alltså inte ideala förhållanden på något sätt. Enligt plantskolan ska jag nu i vår besäkra dom till 15 cm. Det känns inte rätt att göra det redan nu, utan jag tänte vänta till nästa vår.

Har de stått i fem år utan att röra på sig nämnvärt så visst kan du försöka beskära dem för att få igång dem. Men jag skulle nog pröva att se till att de först och främst står i öppen jord utan någon konkurrens från gräs eller ogräs för att säkra vattentillgången. Inte sagt att dina gör det...

Som ett experiment föreslår jag att du ser till att en av dina nyplanterade plantor en gång varje vecka från juni till september får motsvarande 15-20 mm vatten, för att se skillnaden. Det gör enorm skillnad för etableringen i de flesta fall. Näringsämnen finns redan i jorden och det enda som behövs för att de ska bli tillgängliga för plantan är vatten. Dålig etablering kan hämma plantan i många år framöver.

När du planterar barrot med väldigt långa rötter så bör du klippa in rötterna. Vikta rötter är inte att rekommendera eftersom dessa då riskerar att brytas och hamna i fel läge. Har du klippt in dem stimulerar du vidare rottillväxt och därmed får du bättre etablering.

Synd att jag inte visste det i höstas! Hade bara en helg på mig att göra jobbet så när jag blev varse häggmisplarnas långa pålrot så var det försent att ändra strategi. I värsta fall får jag väl gräva upp rubbet om det inte tar sig. När vet man att det är läge för att göra det?

Tänker i alla fall vänta med etableringsbeskärningen till nästa vår. Kommer däremot att ge mig på schersminerna i hopp om att dom börjar växa.

Vattning...... jag vattnar när jag är där, men när jag inte är där så kan jag inte vattna. Samma gäller att hålla fritt från vegetation runt buskarna. Det händer mycket innan jag kommer dit i juli. Och även om jag rensar då så händer mycket efter jag har åkt därifrån.....


Så jag vet inte riktigt hur jag ska lösa detta.
Nu vet jag: DU kanske kan hjälpa mig att vattna när du ändå är ute och kör i trakterna!

Anledningen att en nyplanterade växter behöver mycket vatten är ju just för att rotsystemet är så pass litet och inte har hunnit utvecklas ordentligt för att försörja sig själv. Det optimala är ju naturligtvis att vattna regelbundet och ofta, men att hålla öppen jord kring rotsystemet är ett mycket enkelt och bra sätt. Det går ju naturligtvis ändå, men allt man gör förstärker ju etableringen och helhetsresultatet blir därefter.

Tycker inte att du ska gräva upp och göra om. Det gör förmodligen mer skada än nytta. Låt det vara som det är nu så tror jag det löser sig ändå.

Ska jag vattna menar du? Mmm, vi kan kanske komma överens...Men jag är ju inte billig att hyra in precis.

Betalningen utgörs av tillfredsställelsen av att ha gjort en god gärning!

...och så är det ganska trevligt att stå där med slangen och blicka ut över landskapet.

Näe Sommartorparn, alla buskar behöver inte beskäras vid eller strax efter plantering. Det gäller bara om växterna ska bli till klippt häck.

Som friväxande klarar sig buskarna alldeles utmärkt på egen hand.

Om du skulle klippa ned dom buskar du nämnde nu så skulle dom bara bli stressade, och dessutom inte så vackra med en "stubbåker" i botten.
All form av beskärning är ett stressmoment för växter, en del växter klarar den stressen bra, andra mindre bra, några inte alls.

Att buskar inte kommer igång normalt kan bero på flera saker. Vattenbrist har nämnts, allt för hård eller lös packning av jorden i planteringsgropen, kyla vid planteringen befrämjar inte heller tillväxt mm.

Så ta det du lugnt och avvakta resultat efter nästa växtsäsong...............

Uppfattat,
klippt häck - etableringsbeskärning
friväxande häck - ingen etableringsbeskärning

Är det kanske så plantskolornas råd om beskärning på våren efter höstplantering ges rutinmässigt, utan tanke på om busken är tänkt växa fritt eller inte?

Växter tänkta som solitärer eller planterade i mindre grupp sköter sin tillväxt bäst själva, så om en plantskola ger rådet att klippa ned tex. en schersmin är det enl. min mening ett felaktigt råd.

Detsamma gäller i princip även växter tänkta som friväxande häck. Här kan man dock tänka sig en första nedklippning vid planteringstillfället.
Peronligen tycker jag det blir himla fult och ökar risken för brytskador efterhand som växten ökar i storlek.

Näe, låt friväxande vara just friväxande.