Finns det någon tabell för hur stor giva som skall ges för att höja jordens ph t ex 1 enhet från t ex 6 till ph 7? Hur stor mängd är lagom per m2?

Vid sådd av t ex vitlök är det då klokt att lägga givan redan vid sådd på hösten?

Vet Du att Du har pH 6? Om man ger rikligt med stallgdösel och kompost behöver man aldrig kalka mer än nång gång ge en giva Algomin som är kombinerad gödning kalkning. Kalkning skall man vara försiktig med och dess goda egenskaper har betydligt överdrivits av hävd, modern forskning visar på att växterna trivs utmärkt i andra pH än angivna i alla dessa böcker.

Ett undantag har jag funnit och det är cikoria....jag fick inte pjutt på min cikoria förrän jag använde Havsmineraler och algomin. Jag har havsmineralat mitt sparrisland också....

Det som vitlök och lök älskar mest utav allt är benmjöl och benmjöl har den fördelen att det tar minst ett år för å brytas ner.

Läste på¨Gardenweb om en av de duktiga lökodlarna där som också jagar. Han hade samlat en hel bunke med hjortben i en hög och anlagt sin lökbädd ovanpå denna löken frodades som bara den! Och han behövde 'aldrig' benmjöla ;-)

Så kör Du på - benmjöl och en genomsläpplig jord med mkt fin mull i är kanon även till vitlök! Ju kompaktare ju sämre.....


Hälsar Ingrid

Tack, men det jag efterfrågade var en tabell för kalkmängd. Någon som har sett en sådan!

Står på varje kalkpåse väl....

Halaj!

Tyvärr har inte jag heller något svar på din fråga, men vill ändå ge lite av mina reflektioner kring ämnet. Kanske kan det ha allmänt intresse.

Jo, jag var på apoteket och köpte en sats sådana där mätstickor för att mäta Ph på min jord. Var nånstans mellan 6 och 7.
I alla fall:
Så handlade jag en påse kalk för att det skall ju vara så bra för gräsmattan. Och då åkte ju stickorna fram så klart. Jag tog ett glas kommunalt kranvatten (Göteborg) och försökte lösa så mycket kalk i det som möjligt. Vad blidde det? Jo, 7!

Nu är ju kanske kalk inte särskilt lösligt i vatten så det jag mätte kanske mest var kranvattnets Ph, men något pinnhål tycker jag ändå att det borde ha ökat??

Som jag ser det så finns det två förklaringar:
1. Jag är blåst (inte första gången i så fall). Det jag strödde ut var bara något bôôs som gjorde varken till el. från.
2. Det jag strödde ut ökade inte Ph:t utan jordens buffrande förmåga.

Nu kommer det sura. buffrande förmåga? Vaedet? F-n vet. Jag har något diffust minne från kemilektionerna att om man har en buffertlösning med ett givet Ph och häller på ett givet antal vätejoner så minskar inte Ph så mycket som det borde göra.
Buffertlösningen ”äter upp” vätejonerna och Ph ökar inte ett smack förrän lösningens buffrande förmåga är noll. Efter det ökar den så som den borde.

Ööhh... jag har också för mig att den buffrande förmågan kallas alkalinitet, fast här är jag osäker.

Hade varit kul ifall någon här med kunskaper i kemi hade kunnat reda ut det här för mig. Har gjort sökningar på nätet, letat i Nationalencyklopedin, men jag får lixom inte ihop det.

//T

Japp det står på påsen och det finns olika sorters kalk (dolomitkalk, släckt kalk mm.) och de har olika snabb verkan. Exempelvis dolomitkalk som nog är den som är vanligast i vanliga trädgårdsbutiken tar tid på sig innan den löser ut det kan ta upp till ett år innan det löser ut sig i marken.

f´låt en okunnig... men vad är en giva???

????

och kan jag få hjälp med att dechiffrera Taipos , säkert helt riktiga påståenden om joner buffertlösningar etc...

jag har inte bara diffusa minnen från Kemilektionerna.... jag vet inte om jag var närvarande öht....


så var kan jag lära mig mer om "hushållskemi"????

Lite kemikunskaper finns fortfarande här. Ska försöka hjälpa till litegrann.

pH - den halt hydroxidjoner som finns i lösningen, uttryckt som negativa logaritmen ("tiopotensen"). På något vis. Vätejon (H+) och hydroxidjon (OH-) bildar vatten (H2O). (Jag kan inte göra upphöjt och nedsänkt, det ser lite konstigt ut, så jag ber om ursäkt för det.)
pH 7 är "neutralt", alltså varken alkaliskt eller surt, det finns ungefär lika många vätejoner som hydroxidjoner. Kranvatten har neutralt pH för det mesta.
pH 3 är surt, vilket betyder att det finns ett överskott av vätejoner i lösningen. Citronsyra, t.ex.
pH 9 är alkaliskt, vilket betyder att det finns ett överskott av hydroxidjoner i lösningen. Lut (natriumhydroxid) ger en alkalisk lösning.

Buffertlösning, buffrande förmåga: Ett ämne som kan ta upp mycket vätejoner utan att lösningen fördenskull blir alkalisk, alltså att pH inte ändras. Det kan vara andra negativa joner som kan ta emot vätejonerna, eller ett system med flera vätejoner som kan frigöras och tas emot.

Puh... ...orkar ni hänga med lite till?
Karbonatjoner (kan inte skriva formeln, för det är för mycket upphöjt och nersänkt tyvärr) är bra på att buffra. Kalk har ganska mycket karbonatjoner och därför är kalk bra att sätta till ifall man vill ha upp pH-värdet och få det lite mindre surt, även på lite sikt.

En giva? Hm... den mängd som står på paketet tror jag.

Någon tabell tror jag tyvärr är svår att få fram, såvida det inte finns på kalkpaketet. För det beror ju på vilken buffrande förmåga som redan finns i jorden, hur den är sammansatt och vilka växter som finns där. Några växter gör det surare, som ek eller tall. Sen skulle jag tippa att olika jordar håller pH olika bra, eftersom de har olika förmåga att hålla vatten, näring, och annat.

(redigerade lite, vimsade till definitionen av pH...)

tror jag hängde med HYFSAT...

och jag är tacksam för att jag slapp det där med potensen....

att pH 7 var neutralt och basiskt och surt... kommer jag nog ihåg... sov kanske bara lite på ytan i skolan??


men jag behöver nog lite tid för att "buffra" in all denna kunskap...

men fyll gärna på med mer... eller hänvisa till andra ENKLA sidor...


Man bugar och tackar så länge !!


björn

Hallon,

En giva = vad som står på paketen. Nu kör ju jag mest med Algomin och inte dolomit ( undantag cikoria och lavendel kom jag på nu också i brådrasket)

Vill man veta vilket pH ens vatten har så ring vattenverket. Vårt håller 8 ifrån VAverket ( Finnsjön i mitt fall) och det faller något på sin färd hit till mig.

PH stickor de billiga som man inte kalibrerar m h a referenslösningar är tyvärr ganska behäftade med ordentliga felmarginaler likadant för pH papirer, de ger en 'generell' ide om hur pH-t ligger.

Vill man veta just vilket pH man har på jorden så är det att lämna in för analys som gäller och då får man egentligen bara info om hur det är just där man tagit provet!

Ett bra 'mellantummenochpekfingrettrix' är att kika på sk visarväxter och då menar jag inte mossa ;-))

Mer om detta i litteratur etc. Jag har en del surjordsvisarväxter samt rhododentdron trivs rätt i backen hos mig....och cikoria vill itne riktigt. Allt annat frodas utav bara sjutton och det är stallgödseln fel jag menar förtjänst ;-)

Hälsar Ingrid

Hej! ja, det där med visarväxter är verkligen kul!

Lågt pH: blåbär och lingon, ljung och ängssyra bl a.
Högt pH: Åkervinda, brännässla, våtarv och hästhov bl a.

Jaa... i Uppland brottas vi med åkervinda och åkervinda samt åkervinda, priset man får betala för en kalkrik jord!

Funderar på det där med att din kalklösning fortfarande skulle ha pH 7. Kan det inte vara så att så länge du inte hade några fria vätejoner lösta i vattnet (pH 7) så löste sig inte kalken i vattnet. Det är först när du har fria vätejoner som kalken löser sig och höjer pH:t. Prova att pressa ner citron i ett vattenglas, mät pH, fyll på med kalk stegvis, mät pH till pH 7. Fortsätter du att hälla i kalk efter det, och det inte påverkar pH:t så borde det nog förhålla sig så som jag har föreslagit -att kalken helt enkelt inte löser sig när det inte finns något att neutralisera.

Hälsningar Maria R

Halaj!

Får tacka kattgräs och Maria R för era försök att bringa klarhet i detta.
Jag skall utveckla mina frågor.

Följande har jag klippt ut ur http://www.vattenspecialistenevk.se/:
ALKALINITET, HCO3: Alkalinitet är ett mått på vattnets buffrande förmåga och har tillsammans med pH och hårdhet betydelse för vattnets metallangripande egenskaper. Ju högre alkalinitet desto större är vattnets förmåga att stå emot försurning. Alkaliniteten bör överstiga 60 mg/l för att undvika korrosion på ledningar. För att höja en låg alkalinitet monteras ett avsyrningsfilter

Många gör som kattgräs: använder ordet Alkalinitet som en synonym för basiskhet. Jag tror att även kemiböckerna gör det. Enligt ovan så är inte basisk och alkalin alls samma sak! Kan tyckas vara petitesser, men om man skall diskutera något vad det än månde vara så måste man ju vara överens om terminologin!
Så hur ligger det till egentligen?

Ännu värre (saxat från Nationalencyklopedin):
buffert (eng. buffer 'stötdämpare', av buff 'stöta', 'slå'), inom kemi ämnen som upplösta ger lösningen egenskapen att dess surhetsgrad (protonkoncentration, pH-värde) är i det närmaste okänslig för utspädning och endast långsamt ändras vid tillsats av syror eller baser. Som buffert fungerar en blandning av en syra och dess korresponderande bas, t.ex. ättiksyra och acetatjon. För en given totalkoncentration uppnås största buffertverkan då halterna av syran och basen är lika. Protonkoncentrationen är då lika med ¤syrakonstanten. Buffertinnehållet i våra insjöar och därmed deras känslighet för surt nedfall är starkt varierande. Biologiska processer är normalt mycket känsliga för variationer i surhetsgraden. Blod och andra kroppsvätskor innehåller ett antal buffertämnen.

Put that in your pipe and smoke it!
Det är ungefär här som min hjärna går i baklås, och det var här mina undersökningar tog stopp sist när jag flöjtade runt med dom där mätstickorna.
Man har alltså både en syra och en bas i samma lösning.
Men varför reagerar dom inte med varandra och bildar vatten?
Och om man nu har t.ex. 10 enheter H+ och 10 enheter OH- och till detta tillsätter 1 enhet syra, H+ så måste ju 1 enhet OH- åtgå till att neutralisera syran. Kvar blir 10 enheter H+ och 9 enheter OH-. Visst borde blandningen bli sur då?

//T

Det är lustigt det där, vi har också högt pH i kranvattnet. Det fick mig att tänka till lite om varför jag haft så svårt att få mina krukväxter att trivas - och så slog det mig: eftersom det där med pH-värdet enligt SLU-studier är överdrivet (de flesta växter trivs bra med lite lägre pH) och jag har högt pH i vattnet - varför inte pröva med surjord (rhodo-barrväxtmylla) till krukväxterna? Det gjorde jag ifjol och jag är förvånad över att de mått märkbart bättre av det! Dessutom ser inte blomkrukorna ut som sandtag efter ett år, plus att det är betydligt billigare att köpa 50 liter surjord än 5x10 liter blomjord. Okej, det kan ju finnas andra saker som inverkar samtidigt - kanske jag har blivit bättre på krukväxter sedan jag läst ett och annat här på forumet? - men jag är ändå böjd att tro på det här med surjord till krukväxterna när man har högt pH i kranvattnet funkar ovanligt bra.

Micke