Det här sista om han och hon kan jag känna igen. Egentligen så tror jag mycket av manliga och kvinnliga beteenden beror på skillnaden i manligt och kvinnligt språk. Orden betyder olika helt enkelt.

Det kan illustreras av följande sanna historia från min ungdom angående ett par goda vänner till mig.

Efter fyra barn så tyckte mannen i fråga att äktenskapet skulle behöva en liten injektion. Han hade fått ett tips av en kompis att köpa lite snygga sexiga underkläder till sin fru. Det hade gjort susen för kompisen i alla fall.

Jag avrådde honom på det bestämdaste. Köper du precis rätt grejor så har du pluspoäng så det viner om det, men köper du fel vilket jag bedömde chansen till 95% så ligger du risigt till sa jag.

Han undrade hur jag menade och han fick en väldigt ingående förklaring och den behövde han gudbevars. Underkläder är väldigt intimt för tjejer/damer/kvinnor. Köper du något du uppfattar som sexigt och hon tycker det är slampigt så ligger du risigt till. Köper du något som hon uppfattar som tantigt så kommer hon att sitta och gråta över att du inte uppfattar henne som sexig då ligger du änuu sämre till. Alltså har du stora chanser att göra bort dig, köp parfym i stället.

Inte kunde min gode vän ta ett råd inte, så han knallar iväg till en affär för att köpa något snyggt under till sin fru. Någon liten draksådd hade jag lyckats lägga i hans öra för han ringer till mig från affären och frågar lite på modeller. Jag ber att få prata med expediten och förklarar för henne ungefär vad jag tror skulle falla mottagaren på läppen.

Det var tur det. Men ändå, nästa gång jag besöker mina goda vänner så är mannen ute och frun sitter vid köksbordet och gråter. Upprörd och arg över sin present från sin man. Jag kände mig lite medskyldig och talade inte om att jag på något sätt kände till det hela. Bad henne visa vad han hade köpt. Det var en alldeles jättesnyggg BH och trosa. Det var inte modellen som var felet. Det var storleken. Trosan var storlek 36 och behån var ungefär 75D. Efter att för ett par månader sedan ha fött sitt fjärde barn så behöver jag kanske inte nämna att det absolut inte var hennes storlek. Hon grät så tårarna sprutade och sa: han tycker jag är fet och behöver banta, varför skulle han annars köpa den här storleken osv.

Det var ju en utveckling jag inte hade tänkt mig. Nog sjutton trodde jag att karlen hade koll på vilken storlek hans hustru hade på kläder( något jag lärt mig senare i livet att äkta män sällan har).

Nåväl hustrun slängde sina underkläder och jag fiskade i smyg upp dem ur papperkorgen. Tog mannen i upptuktelse och svor lite över att han inte tagit reda på sin hustrus storlek. Ro hit kvittot sa jag så skall vi försöka rädda situationen.

Så ringer jag till affären som sålt grejorna och gör upp med en äldre expedit precis vad hon skall säga när vi kommer för att byta underkläderna.

Jag lurar iväg frun på shoppingrunda och så släpar jag iväg henne till underklädesaffären och säger att nu skall vi byta, punkt slut.

Motvilligt låter frun sig släpas med in i affären jag letar rätt på den expedit jag kontaktat i förväg. Efter vår överensskomna signal så säger expediten:

Jaha, behöver du byta storlek. Ja din man visste inte riktigt vad du hade för storlek så jag bad honom beskriva hur du så ut. Han såg alldelels lyrisk ut och måttade med händerna så jag trodde absolut att storleken var den rätta.

underkläderna byttes till samma modell men rätt storlek och hustrun spann som en katt på vägen hem. Husfriden återställdes. Men mannen fick en lapp av mig att lgga i plånboken om hustruns storlek. Dessutom ett besked om att ifall han ställde till det på det här sättet en gång till så fick han banne mig reda upp det själv.

Nog är det skillnad på kvinnor och män alltid, inte enbart på ritningen

Jag har nyligen fått veta att flickbebisar i alla fall har bättre känsla i fingertopparna än pojkbebisar.

Snygg räddning, Bettsson!!

Bettson,

Caprice

Utan kvinnors simultanförmåga skulle vi män nog stå oss slätt, att alltid hänga dom där klädbyltena som väller ur den där maskinen i tvättstugan samtidigt som hon håller rätt på alla tider och annat smått o gott i hemmet.
Helt utan baktanke så tycker jag att alla kvinnor gör ett jättejobb, ofta sånt som vi män, som bara kan utföra endast en sak i taget står helt förundrade till.
Här är toorna mitt mitt jobb och min son och jag ser det som en självklarhet att sitta på toan (då kan man läsa 1 tidning)


*Håkan

Två frågar till alla beivrare av uppfattningen att det finns manliga och kvinnliga egenskaper:

Hur är det med oss som det inte alltid stämmer in på? Är vi "mindre" män resp. kvinnor?

Är dessa egenskaper universella, eller finns det kulturella skillnander? (Tex. att det som är "manligt" i Sverige också betraktas som "manligt" i Japan, Chile, Kenya..) Om egenskaperna INTE är universella, hur ska man då hålla reda på vad som är kulturellt/socialt inlärt och vad som är biologiskt?

jag tror att det är stor skillnad beroende på kultur
I början på maj, skulle jag och min dotter åka upp till södertälje från göteborg för att hämta min nyköpte valp.
visste när vi åkte att jag hade ett däck som inte höll riktigt tätt.
när vi kom till huskvarna hade vi kollat och fyllt på luft så många gånger, att vi bestämde att byta däck.
sagt och gjort. vi körde in på ett rastställe och jag började med jobbet, samtidigt som det kom en turistbuss med troligtvis afrikanska män. (kan ha varit affärsmän)
dom klev av bussen och ställde sig att blåstirra på mej med gapande munnar. efter en stund sa dom något till sin guide och pekade på mej som höll på att dra fast muttrarne.
guiden flinade och sa på engelska, att sånt gör kvinnor själva i Sverige.
så visst är det skillnad

Jag brukar inte dra upp gamla trådar men jag hittade den här roliga tråden när jag letade efter en annan tråd där vi ganska nyligen bl.a. talade om varför så många karlar inte vill sitta ner på toa.

Svaret kom till mej i ett mail igår.
[attachment=16610:sitt_på_toa.jpg]