Är det bara jag som är helt novis på de latinska namnen på blommor. Är heller inte speciellt intresserad av att lära mig de latinska namnen.

Jag vet inte om det är för mycket begärt att man kunde skriva det svenska namnet också.
Tänker inte bara på mig själv utan alla som är nya med trädgård och inte fattar vad det är för blommor.
Sedan är det ju upp till var och en att lära sig de latinska namnen.

Mvh

Jag tycker också att det underlättar - och känns roligare - att ha ett svenskt namn att använda.

Sedan tycker jag att de latinska namnen är urkul, men som sagt, det är ju upp till viket intresse man har, om man vill lära sig dem.

Att man över huvud taget använder latinska namn, ja det vet du säkerligen. Att svenska namn ofta är "lokala" och samma namn används om flera olika växter, eller tvärtom, att samma växt har olika namn beroende på var och vem man frågar.

Med ett latinskt namn som är detsamma över hela världen, pratar man liksom samma språk - i alla fall samma blomma .

Förutom det, så är de latinska namnen ofta logiska! De berättar hur blomman ser ut, eller var den växer.

Arvenis i det latinska namnet, talar om att växten växer på åkermark.

Album - ja, det betyder "vit".
Rubri - röd.

Folium - blad.

Rubrifolium betyder alltså att växten är rödbladig, osv.

/amaira, som gillar både svenska och latinska namn.

Detta är något som brukar diskuteras då och då på alla trädgårdsforum. Ingen kan de vetenskapliga namnen från början utan det lär man sig med tiden.du kommer också att märka att det faktiskt fastnar vare sig man vill eller ej Fördelen är att man alltid enkelt kan identifiera en växt oavsett språk Oumbärligt när man söker info på nätet. Jag vill gärna att man anger det vetenskapliga namnet men om det finns ett svenskt namn (vilket inte alltid är fallet) så är det väl jättebra att även skriva det.
(Namnen är oftast en blandning av latin och grekiska och därför är det mer korrekt att kalla det för vetenskapligt namn )

Kan inte alls latinska namn, men om jag inte vet det svenska namnet heller så får jag gå efter fotot som i bästa fall finns.
I boken 350 krukväxter finns i registret bara latinska namn. saknar register för svenska namn också paralellt. För att hitta.

Kan jag det svenska försöker jag skriva det , men de är ofta provinsiella -heter olika beroende på var man bor -bäddat för förvirring .
Ska man söka fröer på andra ställen i världen hjälper det inte att ha det svenska namnet
Därav skriver jag det vetenskapliga namnet och försöker tillägga det svenska -

När du hållit på ett tag fastnar de av sig själv -det är inget som man sitter o pluggar in precis

Alla blommor har ju inte svenska namn. Sedan är det som flera här säger, av praktiska skäl man använder sig av växernas vetenskapliga namn. Kan nog av nybörjaren uppfattas som snobberi ibland men efter ett tag förstår man nyttan av det.
Är man intresserad av blommor/växer så lär man sig med tiden utan att anstränga sig, även de vetenskapliga namnen.

Ibland kan man fundera på hur namnen uttalas, men man kan ha sitt egna lilla uttal i huvudet till att börja med tills man har hört av någon kunnig hur det ska låta för då lär man sig iallafall.

Detta tyckte jag var jättebra att veta! Tack!

Är det någon som känner till en bra länk så att jag kan plugga in lite mer?

mvh Eva

Ingen länk men en bra bok som finns på biblioteket här:
"Vad betyder växtens latinska namn?" av Ivar Anell.


titta här

kram/amaira.

Den virtuella floran

Hmm, jag skulle nog föreslå att man gör tvärtom...

Alltså, lär det latinska namnet först... Och sedan kommer det svenska automatiskt efter en tid..

Däremot tycker jag att det är självklart att handelsträdgårdar mm skriver BÅDE det latinska och svenska namnet...

Caprice

Men ... i början känns ju de latinska namnen som rena grekiskan...
(ja, ibland är det ju grekiska också, försökte vara rolig )

Själv tycker jag det är lättare att ta det lite på om pö liksom, så det kommer av sig självt mera.

Att lära sig, och komma, ihåg en radda med konstiga bokstäver i mystisk följd, som inte säger en någonting, det fastnar liksom inte. Då blir det mera av ett jobb, än av nöje.

Vissa ord fastnar lättare än andra. Som "alba", som också finns i "albino" och har en egen svensk betydelse.
Eller "folia" (blad), som i svenska folie (bladtunt tänker jag på då, eller hur människor förr i tiden lagat mat inlindade i blad, nu använder man folie.)

Har man mött samma vetenskapliga namn tillräckligt många gånger, så börjar man komma in i det. Och som med allting som man börjar förstå, så börjar det bli roligt. Bara man kommer över den där första tröskeln liksom.

Det är ju olika vad man tycker, om man alls ens vill. Då behöver man ju inte, växter och trädgård ska ju vara ett NÖJE och en avkoppling.

/amaira.

Japp! Men, sen inser man dess värde, som du säger!

Hmmm.... Mina växter blir svårt att kalla något på svenska...
För de flest HAR inte fått något svenskt namn...

Alla kan ju inte heta "flugfångare"....(?)

Detta tyckte jag var jättebra att veta! Tack!

Är det någon som känner till en bra länk så att jag kan plugga in lite mer?

mvh Eva