| |
Växters vetenskapliga namn består av två ord.
Det första är släktnamnet som är gemensamt för en släktgrupp.
Ex: Blåklocka tillhör släktet Campanula.
Blåklocka, toppklocka, ängsklocka, murklocka, karpaterklocka, m.fl. heter alltså alla Campanula, men med ett andra ord som skiljer dem åt.
Det andra ordet är artnamnet, och är det som pekar ut den speciella växten.
Men båda orden behövs samtidigt, eftersom det andra ordet pekar på en egenskap som just den växten har, inom sin grupp.
Ex: Campanula (blåklocks-släktet) latifolia(bredbladig) = hässleklocka.
Men det finns fler sorter/arter som har bredbladighet lite extra utmärkande även inom andra släkten.
Det finns t.ex:
Typha latifolia (bredbladig kaveldun)
Dactylorhiza latifolia (Adam och Eva, orkide)
m.fl.
Exempelvis kaveldun, har ju även en mindre sort, som vi ibland har i trädgårdsdammar.
Den heter smalkaveldun, Typha angustifolia.
Artnamnet angustifolia betyder smalbladig och kommer av latinets angustus (smal) och folium (blad).
Några vanliga vetenskapliga namn som används om särskilda växtgrupper är t.ex:
Rosa - rosor.
Papaver - vallmo.
Primula - gullviva.
Viola - viol.
Euphorbia - törelfamiljen. (Kan vara bra att veta, för de har stammar med mjölksaft som är giftig, och brukar vara irriterande på huden. Hit hör t.ex. vackra trädgårdsväxter som gulltörel, Euphorbia polychroma , men också krukväxter som den vanliga julstjärnan, Euphorbia pulcherrima (vet ej betydelsen)
”Poly” betyder ”mycket, många” och ”chroma” betyder färg. Gulltöreln är vackert gul, men framför allt har den en färg som brinner på hösten.
Trifolium - klöver. (Tri = tre, folium = blad)
Mentha - mynta. T.ex åkermynta, Mentha arvensis. (arvensis = växer på åkermark).
Dianthus - nejlikor.
Genom att titta på artnamnen (tilläggsnamnen) kan man få information om växten.
Arvensis betyder som sagt att den växer på åkermark. T.ex:
fårtunga, åkervinda, åkertistel, penningört och harklöver har arvensis/ arvense som artnamn.
Aquatica - växer vid vatten (av latinets aqua - vatten). T.ex: Vattenmynta, Mentha aquatica .
Palustris - växer i/ vid kärr (av latinets palus - kärr).
Vulgaris betyder vanlig/ allmän. T.ex:
akleja, blåeld, brudbröd, daggkåpa, gråbo, gulsporre.
Officinalis (officinale) betyder att växten har använts som läkemedelsväxt. T.ex:
citronmeliss, gurkört, isop, jordrök, lungört, oxtunga, salvia, valeriana och äkta vallört.
Nigra betyder svart.
Rubra - röd.
Alba - vit.
Chroma - färg.
Poly - mycket, många.
Media - media kommer av latinets medius som betyder 'i mitten' eller 'mitt emellan'. (Tar jag med för att "media" ju är på tapeten , med anledning av flodvågskatastrofen)
Folia - blad.
Många gånger beskriver det vetenskapliga namnet hur bladen är: tjocka, smala, breda, delade, stora, färgade, flikade, osv.
T.ex. trifolium = tre-blad.
För att göra det hela krångligare, så finns ett familjenamn före släktnamnet, och ibland ett tilläggsord efter artnamnet, när man lyckats få fram en speciell egenskap hos en viss art, t.ex. en vitblommig blåklocka, rött/ brokigt bladverk hos en speciell växt, eller fyllda blommor hos en vanligtvis enkelblommande sort (art).
Ex: Stor blåklocka - Campanula persicifolia.
(Persicifolia - av latinets persicum (persika) och folium (blad), syftar till att bladen liknar persikoblad.)
Vit storblommig blåklocka, har tillägget " alba" (vit) efter Campanula persicifolia:
Campanula persicum `alba´.
Flera växter använder vi ju de vetenskapliga namnen på även till vardags, t.ex. narcisser och scilla.
/amaira.
Tokintressant!! Och mycket (allt?) har vi en gammal smålänning att tacka för!? Jag förstår principen och nödvändigheten i latinska namn. Jag skulle gärna vilja lära mig mer.. Får gå en kurs eller så. Tack amaria!!  
Kan lägga till lite också:
Glacialis = växer vid is
Glaucus = blågrå
Glossus = tungig
Gravéolens = doftande
Guttátus = prickig
hakar på med några fler:
alpinum- växer i fjälltrakter
annua- ettårig
arcticus- arktisk
biennis- tvåårig
caerula- mörkblå
communis- vanlig
dioica- tvåbyggare
echinata- taggig
elata- reslig
flava- ljusgul
gigantea- jättestor
lasiocarpa- med luden frukt
maritima- växer vid havet
mollis- mjuk
perennis- flerårig
Vilken skola ska man gå för att lära sig detta? Ni är ju levande lexicon. Måste läsa fler växtböcker märker jag. 
Sulawesii
04-01-2005, 14:42
Äh, det behöver vi ju inte! Vi får det ju serverat här, Malvia!
kerstin z5-6
04-01-2005, 16:28
Kör vidare med
Acaulis-utan hals -blommar lågt med kort blomstjälk ex gentiana acaulis
Flore pleno -har dubbla blommor
ex 'Rosea plena' röd/rosa dubbla blommor
Glauca -blådaggigt bladverk
Aureum Aurea -gul
viride -grön
caerulea -blå
variegata -variegerat ofta - bladverk -ofta vit/grön
Aquilegifolium -bladverket liknar aklejans blad
bicolor -tvåfärgad
rivularis -växer vid floder bäckar åar
barbata -skäggig ex campanula barbata
integrifolia-helbladig -som helbladig Clematis Cl - integrifolia
evelina
04-01-2005, 17:18
Nu kanske men bara kanske jag vill lära mig de latinska orden på blommorna!!!! Man tackar och bockar!!
Sulawesii
04-01-2005, 17:27
De kommer smygandes vare sig man vill eller inte så småningom i vilket fall som helst:) !
Kommer hem helt slut från jobbet och vill bara sova. *Måste bara titta in en snabbis på forumet* Vad hittar jag om inte.....precis det jag vill veta! Tack för detta. Nu är jag pigg igen 
Immaculata = fläcklös
Incurvatus = inåtböjd
Insuláris, insula = ö
Iris = regnbåge
...och....
Lácteus = mjölkvit
Lacustris = växer vid sjö
Lapponica = lapsk
Litoralis = växer vid stränder
Lívidus = gråblå
Luteoálbus = gulvit
Luteum, lutea = gul
...och...
Nemoralis, nemorosa = växer i lundar
Nigrum, nigra = svart
Nívea, nivalis = snövit
Ja det här är kul. Så här kommer mera. Först väljer jag daggkåpa, en växt som man finner allmänt i hagar, skogsgläntor, backar, ängar, över hela Sverige. En sort, jättedaggkåpa (Alchemilla mollis) är en vanlig odlad sort, som ofta finns i trädgårdarna. Även i köpebuketter finns deras limegulgröna fluffiga kronbladslösa blomsamlingar. DaggkåpaAlchemilla vulgaris, är dess vetenskapliga namn. Vulgaris talar om att den är ”allmän”, alltså en ganska vanlig växt. Alchemilla, kommer den här gången från arabiskan och syftar till ”alkemi” som är ”läran om guldmakeri” kan man väl säga. Alkemisterna försökte under medeltiden att framställa guld av oäkta metaller. Daggkåpan brukar samla ”daggdroppar” i sin ”kåpa” (i sitt blad). Nu är det inte dagg/vatten utan en vätska som innehåller bl.a. garvämnen, och som sipprar ut från bladkanterna och rinner ner till botten, för daggkåpans blad har en glansig yta som inte kan vätas. Smakar man på dropparna, smakar de kärvt och sammandragande. På sin tid var alkemisterna mycket intresserade av dessa droppar, för de trodde att de gick att använda när de försökte göra guld. Det är som sagt mycket information som gömmer sig i ett litet konstigt ”latinskt” (vetenskapligt) namn. Sedan väljer jag Potentilla. I trädgårdarna finns Potentilla som olika små buskar med gula, rosa, röda och vita blommor, Ölandstok kallas de också. Potentilla fruticosa. Fruticosa av latinets frutex - buske/ buskformig. Rosa ölandstok.Andra protentillor är örter som revfingerörterna och blodrot. Potentilla kommer av latinets potentia och betyder ”kraft” (potens). Flera potentillor har varit kraftfulla läkemedelsväxter. Blodrot har det vetenskapliga namnet Potentilla erecta. Erecta på latin betyder upprätt, och syftar på stjälkarna. Potentilla reptans, revfingerört, är istället en revande växt med rotslående nedliggande stjälkar. Potentilla anserina, gåsört, talar med sitt namn om att den trivs där gässen betar. Den är vanlig på stränder, och på kulturmark. (anser = gås på latin). Det får räcka för idag… /amaira.
Inte för att vara bråkig eller så, men blåklocka m fl tillhör Campanula, inte Campula...annars var det rätt! Å jag vet att alla älskar att säga att det är latinska namn, men ska vi vara riktigt noga är det vetenskapliga namn, för allt är inte latin...en del kommer bl a från grekiskan *på viktigpetterhumör tydligen*
CITAT (Nutten @ 04-01-2005, 22:00) Inte för att vara bråkig eller så, men blåklocka m fl tillhör Campanula, inte Campula... Tack Nutten!!!!!!!!!!! Rätt ska vara rätt!
*hoppar upp och ner*  Detta var jättekul ! *skriver ut så jag kan plugga i sängen* Vad skulle jag göra utan ER. 
Ja det här med latin, det är både rena grekiskan och hebreiskan.... 
Jag kopierar allt! Ska också försöka lära mig!
Jag letar olika listor/förklaringar på nätet som jag plockar ner till min burk. Sitter sedan och sammanställer informationen i egna ordlistor. Mycket lärorikt!! Och jobbigt...  Då upptäcker man det här eländet med "grammatiskan" också... Nå, än så räcker det om jag vet att 'bulb' har något med lök/knöl att göra.
CITAT (Sollan @ 04-01-2005, 22:31) Nå, än så räcker det om jag vet att 'bulb' har något med lök/knöl att göra. Ja, "bulb" är ett sånt där ord som är ganska allmänt och som man ganska snabbt finner att man har hjälp av att kunna. "Plena" är ett annat sånt ord. Precis som Kerstin skriver, så betyder det att blomman är fylld, och inte enkel, dvs har många kronblad. Ex: Rosa pimpinellifolia 'Plena'. Rosa = ros. Pimpinellifolie = pimpinellros. Folie = blad. (pimpinellrosor har ju speciella blad, fast jag vet inte vad just pimpinell betyder) Plena = många blomblad/fyllda blommor. (Rätta mig gärna när jag skriver fel  ) /amaira.
Kopierat härifrån: Den virtuella floran.CITAT Artnamnet pimpinellifolia kommer av ett äldre namn på släktet pimpineller (Sanguisorba) och folium (blad). Om pimpineller står det såhär i den virtuella floran: CITAT Före Linnés tid kallades detta släkte Pimpinella, ett namn som numera används på släktet bockrötter i familjen flockblommiga växter Jag har för mig att jag läst någonstans, att rosen heter pimpinellros, för att dess blad ser ut som pimpinellornas. Det kan ju stämma. /amaira.
Caprice
07-01-2005, 13:56
Snödroppe:
Galanthus nivalis
Nivis är latin för snö, dvs nivalis: "växer vid snö"
Caprice
Men visst är det så att man kan dra så många paralleler med "svenska" eller "engelska" Ta t.ex erecta-upprätt.....plenum-plenty...folie-foliage...reptans-reptil veris-vår primus-primär aequalis-equally agrestis-agrar(växer på åker) maritimus-marin(växer vid havet) distans-gles tirvialis-trivial(vanlig) exemplen är hur många som helst på sånt som man egentligen redan kan fast man inte vet om det...
lavendel
07-01-2005, 14:36
Saknar Sylvaticum...skogs...som i Geranium Sylvaticum...skogsnäva....midsommarblomster!
palmatum - handfikig
sagitta - pil
suavolens - väldoftande
-stachy(..) - ax
martagon - turban
nutans - nickande
CITAT (lavendel @ 07-01-2005, 14:36) Saknar Sylvaticum...skogs...som i Geranium Sylvaticum...skogsnäva....midsommarblomster! Ja, då tar vi några till " sylvestris" som växer i skog, eller för all del i skogsgläntor. Först har vi den vanliga tallen! Pinus sylvestris. Några till: Tovsippa, anemone sylvestris. Rödmalva, Malva sylvestris. Hundkex, anthriscus sylvestris. Fast mina hundkex behöver ingen "skog" för att trivas, även om de gärna vill ha lite lummig skugga. CITAT -stachy(..) - ax Tack Sollan, det visste jag inte, vilken miss! Det vimlar ju av " stachys" som jag känner till. Det är ju t.o.m. ett eget släkte. Dit här bl.a: Stinksyska, Stachys sylvatica. Se, där fick vi med "skogen" också (sylvatica). Stinksyska är en underbart vacker blomma som jag har gott om här. Den doftar kanske inte så gott när man rör den, och den sprider sig friskt med utlöpare, men jag älskar den. Lammöra, Stachys byzantina. Humlesuga, Stachys officinalis. Officinalis betyder ju att den använts som läkeväxt. Ett annat namn på humlesugan är läkebetonika. Åkersyska, Stachys arvensis. " Arvensis" står ju får "åker". Knölsyska, S. palustris, växer en bit härifrån. Enligt " palustris" växer den vid kärr, eller i alla fall trivs den i fuktig mark. Men den jag känner till växer ganska torrt?? Gulsyska, S. annua, känner jag inte till. Men eftersom den har artnamnet " annua" förstår jag i alla fall att den är ettårig. Nä jag kan inte allt det här jag skriver ! Jag har "ett hum" om det, och en del kan jag, men framför allt lär jag mig, medan jag skriver.
CITAT (Tesa @ 07-01-2005, 14:23) Men visst är det så att man kan dra så många paralleler med "svenska" eller "engelska" Ta t.ex erecta-upprätt.....plenum-plenty...folie-foliage...reptans-reptil veris-vår primus-primär aequalis-equally agrestis-agrar(växer på åker) maritimus-marin(växer vid havet) distans-gles tirvialis-trivial(vanlig) exemplen är hur många som helst på sånt som man egentligen redan kan fast man inte vet om det... Är det inte så att dessa ord också i engelskan härstammar från latinet? Att det är därför det finns så lika ord på många språk - de har kommit från latinet (och grekiskan) och spridits över (främst, antar jag) Europa, ungefär samtidigt under historiens gång. Det var väldigt intressant läsning det här! Kul med de små historierna som förklarar ännu närmre än bara vad namnet betyder som glosa. Och trevligt att kunna lära sig ett par ord i taget - en hel bok känns ju helt ogenomtränglig! Stod på bokrean i fjol och kollade på det där fina verket om latinska växtnamn (minns intevarken titel eller författare, men ni vet kanske vilken jag menar ändå...), som kom ut för lite drygt ett år sedan. Men jag kände bara att "Hu! Jag kommer ALDRIG att sätta mig ner och läsa i den här... " Det är ju ingen "från pärm till pärm"-läsning, direkt. En sak som jag kom att tänka på är att benämningen "nigra" ofta är svår att förstå när man ser växten ifråga. Det är ju inte så många växter som är synligt svarta! Men det kommer sig, vad jag förstått, ofta av att det är rötterna som menas! Ni som är mer insatta får gärna utveckla ämnet, för mer än så här kan inte jag! // Tirre
CITAT (Tirre @ 13-01-2005, 11:35) CITAT (Tesa @ 07-01-2005, 14:23) Men visst är det så att man kan dra så många paralleler med "svenska" eller "engelska"
: :P Är det inte så att dessa ord också i engelskan härstammar från latinet? Att det är därför det finns så lika ord på många språk - de har kommit från latinet (och grekiskan) och spridits över (främst, antar jag) Europa, ungefär samtidigt under historiens gång. // Tirre Precis så tror jag att det ligger till....latinet har infiltrerat de flesta språk....
Hmm... Så man skulle kunna säga att vi alla alltså har lite av det gamla Rom i oss! Bådar gott nu när jag anmält mig till en nybörjarkurs i italienska!! // Tirre
CITAT (Tirre @ 13-01-2005, 14:54) Bådar gott nu när jag anmält mig till en nybörjarkurs i italienska!! Ett roilgt språk. Reste för rätt många år sedan ner till Italien utan att ens kunna säga hej på italienska. Hade dock med mig ett lexikon som kom till god användning. Tack vare detta och många glada italienare kunde jag "prata" italienska tre veckor senare... Och om nu orden inte räcker till så viftar man med armarna och resten av kroppen... Kroppsspråket är ju inte helt fel det heller
Intressant! Det är kul att kunna vissa namn, men om man inte är riktigt intresserad tror jag det är svårt att lära sig alla!
Mia, zon 3
14-01-2005, 12:53
Man lär sig det man har nytta av, det är sant. Och det som är roligt! Om ingen annan nämnt det redan kan jag nämna GIBBOSUS som betyder knölig, pucklig, klumpformad. De som har akvarium har kanske stött på en bottenfisk som heter Gibbiceps - det betyder klumpskalle! Tyckte jag var lite kul i alla fall..... (Och eftersom "c" ska uttalas som "k" i dagens latin, så hör ju alla varifrån vi fått ordet "keps"....)
Och som någon skrev - vetenskapliga namn är nog mer "rätt" än latinska. Väldigt många namn är bara latiniserade. Ta bara alla som är döpta efter personer; som Clarkia, Hendersonia, Jeffersoniana, Lindelofia, richardii osv.
Vår käre Linné gillade att hitta på sådana namn - fina blommor åt personer han gillade, ogräs och illaluktande saker åt personer som stött sig med honom på något sätt.
Caprice
14-01-2005, 13:15
Jag ger er fingret..! Digitalis = finger.. Caprice
TAG har gett ut häftet Botanisk och hortikulturell ordbok, (Från engelska och latin till svenska) den är absolut ovärderlig! Kolla även in de här siterna på nätet: Garden gate. Roots of botanical namesWorld roots A - Z
Mia, zon 3
14-01-2005, 14:40
Och boken någon syftade på innan borde vara Jens Corneliussons bok som jag tror heter något i stil med Växternas namn. Den höll jag också i, men tyvärr blev jag sparsam....
Här hittade jag en gammal men ack så intressant tråd, tack för den! 
Vill man lära sig fler vetenskapliga betydelser så kan man läsa mer här (källa: http://www.bsis.org/)
Mentha-Arvensis
06-07-2010, 16:58
CITAT (Tesa @ 07-01-2005, 14:23)  Men visst är det så att man kan dra så många paralleler med "svenska" eller "engelska" Ta t.ex erecta-upprätt.....plenum-plenty...folie-foliage...reptans-reptil veris-vår primus-primär aequalis-equally agrestis-agrar(växer på åker) maritimus-marin(växer vid havet) distans-gles tirvialis-trivial(vanlig) exemplen är hur många som helst på sånt som man egentligen redan kan fast man inte vet om det...   anledningen till likheten med engelskan blir tydligare om man tar bort all latin i engelskan, det engelska språket består till ca 80% av ren latin. Detta eftersom det engelska språket är en vidareutveckling av latin. Många Nordiska Baltiska och Latinamerikanska länder samt många medelhavsländers språk härstammar även dom från latinet. Men botanisk latin härstammar till stor del från germansk latin då det var det man i linnes kretsar talade.
Gossen Ruda
06-07-2010, 17:28
CITAT (Mentha-Arvensis @ 06-07-2010, 17:58) anledningen till likheten med engelskan blir tydligare om man tar bort all latin i engelskan,
det engelska språket består till ca 80% av ren latin.
Detta eftersom det engelska språket är en vidareutveckling av latin. Många Nordiska
Baltiska och Latinamerikanska länder samt många medelhavsländers språk härstammar även dom från latinet.
Men botanisk latin härstammar till stor del från germansk latin då det var det man i linnes kretsar talade. Nu tog du väl i lite?  Att mycket i engelskan kommer från latinet håller jag med om, romarna koloniserade ju England och införde sitt språk. Procentsatsen vet jag inte men engelskan innehåller också en hel del germanska och keltiska. Vi tillhör den germanska språkfamiljen, alla nordiska språk utom finskan och dessutom tyskan. Baltiskan är väl ett slaviskt språk, om det nu är ETT språk. Utom estniskan som är släkt med finskan. I Medhavsområdet är italienskan, franskan, spanskan och portugisiskan närbesläktade med latinet. Språk är roligt och man kan se hur folkvandringstiden stuvade om språkområdena.
Visst har Gossen Ruda så rätt så...
I botten i de europeiska språken har vi indoeuropeiska som sedan grenar sig bl a i de romanska (franska, italienska, portugisiska, spanska, rätoromanska, rumänska), germanska (bl a tyska, svenska, engelska) och slaviska (bl a ryska, serbokroatiska, polska, bulgariska).
Finskugriska (bl a finska och ungerska) tillhör inte de indoeuropeiska språken.
Jag har läst latin och grekiska och det hjälper mig mycket när man läser blomnamnen!
Språk är helt underbart! Precis som blommor!
Mentha-Arvensis
06-07-2010, 23:01
CITAT (Peztis @ 06-07-2010, 18:17) Visst har Gossen Ruda så rätt så...
I botten i de europeiska språken har vi indoeuropeiska som sedan grenar sig bl a i de romanska (franska, italienska, portugisiska, spanska, rätoromanska, rumänska), germanska (bl a tyska, svenska, engelska) och slaviska (bl a ryska, serbokroatiska, polska, bulgariska).
Finskugriska (bl a finska och ungerska) tillhör inte de indoeuropeiska språken.
Jag har läst latin och grekiska och det hjälper mig mycket när man läser blomnamnen!
Språk är helt underbart! Precis som blommor! jo det är klart, men även keltiska är ju i grova drag latin. Eftersom jag precis påbörjat mina latinstudier, ger jag dig i uppdrag att välja ett valfritt stycke engelska där du tar bort alla latinska ord. Sisst jag såg det göras i en alldaglig mening på runt tjugo ord blev det fyra kvar.  Nomina si nescis, perit et cognito rerum. 
Men det finns ju Pimpinellarosor också !vi har haft sådana.Inte har jag något behov av att veta alla latinska namn på mina blommor,räcker gott med de svenska alldeles nog att hålla reda på tycker jag.
Kryddan03
07-07-2010, 00:07
CITAT (Mentha-Arvensis @ 07-07-2010, 00:01) jo det är klart, men även keltiska är ju i grova drag latin. Eftersom jag precis påbörjat mina latinstudier, ger jag dig i uppdrag att välja ett valfritt stycke engelska där du tar bort alla latinska ord. Sisst jag såg det göras i en alldaglig mening på runt tjugo ord blev det fyra kvar. Nomina si nescis, perit et cognito rerum. @Mentha-Arvensis: Nej, keltiska är definitivt inte i grova drag latin! Däremot tillhör det, liksom latin, de indoeuropeiska språken. Att många av de keltiska språken mer eller mindre dog ut i och med romaniseringen av stora delar av Europa är en annan femma. @Gossen Ruda: Du har i huvudsak rätt. Fast det allra största "latinska" inflytandet på det engelska språket var normandernas erövring av England (1066, som vi alla vet ). Visst spelade romarnas erövring och senare kristendomens inflytande sin roll, men inte i jämförelse med normandernas. Det hänger troligen ihop med att normanderna inte bara var brutala sällar som suktade efter mark utan även vansinnigt strukturerade - allt skulle räknas, kategoriseras, katalogiseras och sättas på pränt. Så, förutom att de lade de stackars anglosaxarna under sig med svärd erövrade de dem minst lika mycket (om inte mer) med byråkrati.
Gossen Ruda
07-07-2010, 06:54
Gaeliskan och keltiskan är ju nästan samma sak. Det förekom och förekommer vissa nationalistiska grupper på främst Irland som krävde att man skall införa gaeliska för att frigöra sig helt från England. En professor i just gaeliska höll en gång ett föredrag MOT införandet, han visste hur svårt det skulle bli. Publiken som mest var nationalister avbröt honom gång på gång med burop och liknande. Till slut ilsknade han till och röt: "Om ni inte slutar med det här kommer jag att hålla resten av föredraget på gaeliska och då kommer ingen av er att fatta ett ord". Resten av föredraget var det knäpptyst. Ok Kryddan, jag köper det med normanderna. Fast romarna var först. Kommer inte ihåg hur länge de var där, de hann iaf bygga sin variant av den Kinesiska muren. Att normanderna var så strukturerade var en nyhet för mig, jag har mest betraktat dem som fransmän och de är inte så strukturerade. Men normanderna är rester av nordiska vikingar som slog sig ner i kusttrakterna och brev naturaliserade fransmän. Sen gick de över Kanalen och erövrade England. Tidigare på 400-talet hade britterna tagit andra vägen och erövrat Bretagne. Europa är en smältdegel av folk och språk men blandningen är inte total.
Gunilla T
07-07-2010, 11:36
CITAT (amaira @ 04-01-2005, 13:57) Växters vetenskapliga namn består av två ord.
Det första är <span style='color:blue'>släktnamnet</span> som är gemensamt för en släktgrupp.
Ex: Blåklocka tillhör släktet <span style='color:blue'>Campanula</span>.
Blåklocka, toppklocka, ängsklocka, murklocka, karpaterklocka, m.fl. heter alltså alla <span style='color:blue'>Campanula</span>, men med ett andra ord som skiljer dem åt.
Det andra ordet är <span style='color:green'>artnamnet</span>, och är det som pekar ut den speciella växten.
Men båda orden behövs samtidigt, eftersom det andra ordet pekar på en egenskap som just den växten har, inom sin grupp.
Ex: <span style='color:blue'>Campanula</span> (blåklocks-släktet) <span style='color:green'>latifolia</span>(bredbladig) = hässleklocka.
Men det finns fler sorter/arter som har bredbladighet lite extra utmärkande även inom andra släkten.
Det finns t.ex:
<span style='color:blue'>Typha</span> <span style='color:green'>latifolia</span> (bredbladig kaveldun)
<span style='color:blue'>Dactylorhiza</span> <span style='color:green'>latifolia</span> (Adam och Eva, orkide)
m.fl.
Exempelvis kaveldun, har ju även en mindre sort, som vi ibland har i trädgårdsdammar.
Den heter smalkaveldun, <span style='color:blue'>Typha</span> <span style='color:green'>angustifolia</span>.
<span style='color:green'>Artnamnet angustifolia</span> betyder smalbladig och kommer av latinets angustus (smal) och folium (blad).
Några vanliga vetenskapliga namn som används om särskilda växtgrupper är t.ex:
<span style='color:blue'>Rosa</span> - rosor.
<span style='color:blue'>Papaver</span> - vallmo.
<span style='color:blue'>Primula</span> - gullviva.
<span style='color:blue'>Viola</span> - viol.
<span style='color:blue'>Euphorbia</span> - törelfamiljen. (Kan vara bra att veta, för de har stammar med mjölksaft som är giftig, och brukar vara irriterande på huden. Hit hör t.ex. vackra trädgårdsväxter som gulltörel, <span style='color:blue'>Euphorbia</span> <span style='color:green'>polychroma</span> , men också krukväxter som den vanliga julstjärnan, <span style='color:blue'>Euphorbia</span> <span style='color:green'>pulcherrima</span> (vet ej betydelsen)
”Poly” betyder ”mycket, många” och ”chroma” betyder färg. Gulltöreln är vackert gul, men framför allt har den en färg som brinner på hösten.
<span style='color:blue'>Trifolium</span> - klöver. (Tri = tre, folium = blad)
<span style='color:blue'>Mentha</span> - mynta. T.ex åkermynta, Mentha arvensis. (arvensis = växer på åkermark).
<span style='color:blue'>Dianthus</span> - nejlikor.
Genom att titta på <span style='color:green'>artnamnen</span> (tilläggsnamnen) kan man få information om växten.
<span style='color:green'>Arvensis</span> betyder som sagt att den växer på åkermark. T.ex:
fårtunga, åkervinda, åkertistel, penningört och harklöver har arvensis/ arvense som artnamn.
<span style='color:green'>Aquatica</span> - växer vid vatten (av latinets aqua - vatten). T.ex: Vattenmynta, <span style='color:blue'>Mentha</span> <span style='color:green'>aquatica</span> .
<span style='color:green'>Palustris</span> - växer i/ vid kärr (av latinets palus - kärr).
<span style='color:green'>Vulgaris</span> betyder vanlig/ allmän. T.ex:
akleja, blåeld, brudbröd, daggkåpa, gråbo, gulsporre.
<span style='color:green'>Officinalis (officinale)</span> betyder att växten har använts som läkemedelsväxt. T.ex:
citronmeliss, gurkört, isop, jordrök, lungört, oxtunga, salvia, valeriana och äkta vallört.
<span style='color:green'>Nigra</span> betyder svart.
<span style='color:green'>Rubra</span> - röd.
<span style='color:green'>Alba</span> - vit.
<span style='color:green'>Chroma</span> - färg.
<span style='color:green'>Poly</span> - mycket, många.
<span style='color:green'>Media</span> - media kommer av latinets medius som betyder 'i mitten' eller 'mitt emellan'. (Tar jag med för att "media" ju är på tapeten , med anledning av flodvågskatastrofen)
<span style='color:green'>Folia</span> - blad.
Många gånger beskriver det vetenskapliga namnet hur bladen är: tjocka, smala, breda, delade, stora, färgade, flikade, osv.
T.ex. <span style='color:green'>trifolium</span> = tre-blad.
För att göra det hela krångligare, så finns ett familjenamn före <span style='color:blue'>släktnamnet</span>, och ibland ett tilläggsord efter <span style='color:green'>artnamnet</span>, när man lyckats få fram en speciell egenskap hos en viss art, t.ex. en vitblommig blåklocka, rött/ brokigt bladverk hos en speciell växt, eller fyllda blommor hos en vanligtvis enkelblommande sort (art).
Ex: Stor blåklocka - <span style='color:blue'>Campanula</span> <span style='color:green'>persicifolia</span>.
(Persicifolia - av latinets persicum (persika) och folium (blad), syftar till att bladen liknar persikoblad.)
Vit storblommig blåklocka, har tillägget " alba" (vit) efter <span style='color:blue'>Campanula</span> <span style='color:green'>persicifolia</span>:
<span style='color:blue'>Campanula</span> <span style='color:green'>persicum</span> `alba´.
Flera växter använder vi ju de vetenskapliga namnen på även till vardags, t.ex. narcisser och scilla.
/amaira. För att återgå till amairas syfte med tråden - ett jättebra inlägg. Jag tycker det är viktigt med de vetenskapliga namnen - de säger alltid en hel del om växterna. Jag har tusentals växter i min trädgård och jag vill gärna hålla koll på vad de heter. Säljer man plantor på växtmarknader räcker det inte att skriva "näva" eftersom det kanske finns tusen olika nävor. Själv skulle jag aldrig köpa en växt utan att den är märkt med det vetenskapliga namnet - ibland kan det ju bli fel ändå men det är misstag som sker. En del producenter hittar på egna svenska namn åt växterna - ett otyg måste jag säga. En del namn säljer också bättre - har sett att många magnolior kallas för "praktmagnolia" fast det inte är det  då är det bra att kolla det vetenskapliga namnet. Det vetenskapliga namnet säger också om det är en vildart eller hybrid - jag betalar gärna mer för en äkta vildart men då vill jag absolut veta att det är just det. Det är inte för att vara viktigpetter som man använder vetenskapliga namn - om det är skälet då kan man hålla sig till de svenska namnen.
Alexander-VG-zon3
07-07-2010, 11:42
CITAT (Gunilla T @ 07-07-2010, 12:36) För att återgå till amairas syfte med tråden - ett jättebra inlägg. Jag tycker det är viktigt med de vetenskapliga namnen - de säger alltid en hel del om växterna. Jag har tusentals växter i min trädgård och jag vill gärna hålla koll på vad de heter. Säljer man plantor på växtmarknader räcker det inte att skriva "näva" eftersom det kanske finns tusen olika nävor. Själv skulle jag aldrig köpa en växt utan att den är märkt med det vetenskapliga namnet - ibland kan det ju bli fel ändå men det är misstag som sker. En del producenter hittar på egna svenska namn åt växterna - ett otyg måste jag säga. En del namn säljer också bättre - har sett att många magnolior kallas för "praktmagnolia" fast det inte är det då är det bra att kolla det vetenskapliga namnet. Det vetenskapliga namnet säger också om det är en vildart eller hybrid - jag betalar gärna mer för en äkta vildart men då vill jag absolut veta att det är just det. Det är inte för att vara viktigpetter som man använder vetenskapliga namn - om det är skälet då kan man hålla sig till de svenska namnen. jag håller med  jag tycker det är viktigt med rätt namn och försöker använda dom vetenskapliganamnen så gott det går. ger jag namn till växter skriver jag nästan alltid både svenskt och vetenskapligtnamn. och när det gäller mig själv så har jag numera etiketter i alla mina växter med vetenskapligtnamn. dock kan det ibland bli problem om en växt har fel vetenskapligtnamn.
CITAT (Gunilla T @ 07-07-2010, 12:36) För att återgå till amairas syfte med tråden... Sorry, det blev lite OT! Men det är ju så skoj med språk!
Mentha-Arvensis
07-07-2010, 13:43
Felmärkningar av örter är väldigt vanligt.
Timjan som det finns många sorter av brukar säljas som enbart thymus vulgaris - kryddtimjan,
när det i själva verket är,
thymus caespititus - Kryptimjan
thymus x citriodorus - citrontimjan
thymus coccineus - purpurtimjan
thymus herba-barona - kummintimjan
thymus longicaulis - kaskadtimjan
thymus pseudolanuginosus - gråtimjan
eller
thymus pulegioides - stortimjan
Honungs salvia säljs som salvia elegans ananas salvia men är salvia superba.
Myntorna är inte lönt att gå in på men många säljs felaktigt under grönmynta - mentha spicata, & pepparmynta - mentha pipperita.
Sen finns ju alla örter som är totalt felmärkta, dom är dock många och varierade.
Men om vi utgår ifrån att det under en sessong finns en speciell ört eller annan växt som man fastnar speciellt för och som nässtkomande sessong utgått ur sortimentet där man handlat den så har man mycket större sjanns att hitta den på en annan lokal om man kan/fått korekt namn på latin.
Det är också bra att veta vad åtminstonde andra delen av namnet betyder eftersom det ofta berättar var/hur det växer.
-acanthus Taggig
-aceae lik (likhet)
acer skarp
anus analöppning (endast med här för att demonstrera hur viktig stavningen är)
annus år
annuus årlig
aquaticus vatten-
arboreus trädlik
argenteus av silver, silverfärgad
arvensis åker
asper sträv
atrocis vild
atroviridis svartgrön
atrox hemsk
aureus av guld, gyllene
Ibland är det något förvirrande att kunna korekt betydelse dock,
som t.ex.
Arcticus Vid björnen belägen (arktos stjärnbilden björnen.)
CITAT (Mentha-Arvensis @ 07-07-2010, 14:43) anus analöppning (endast med här för att demonstrera hur viktig stavningen är)  Där ser ni vilken typ av humor jag besitter...
Detta är en "enklare" version av forumet. För att se forumet med formatering och bilder kan du klicka här.
|
|
 |
|
|
