Har Prydnadskörsbärsträd som behöver minskas ganska mycket, fläder som är på tok för stor och jag funderar på att kapa ner helt. Dess utom de vanliga äppelträden och ölandstokhäcken. Med andra ord en del beskärning som ska göras och vad jag förstår ska den göras på senvintern. Men i år är det ju ingen riktig vinter. En del rosor har redan fått skott, magnolians knoppar växer och grannens snödroppar blommar för fullt. Det borde ju alltså redan vara lite vårliv i växterna, när ska man då beskära? Nu trots att det kanske är lite tidigt och risken för vinter och kallt fortfarande finns, eller senare och riskera att växtligheten kommit ännu längre?

Stenfrukter ska inte beskäras alls denna tid då ökar risken för gummiflöde markant. Stenfrukter som körsbär bör beskäras under JAS (Juli, Aug, Sept) + körsbär bör man inte klippa hårt i de bryter dåligt på äldre ved.


äppelträden, flädern + ölandstoken brukar man beskära runt mars då den värsta vintern varit. Har du kräfta i äppelträden eller ska klippa hårt så är det JAS som beskärningstid på äppelträden också.

Jag rekommenderar en lite nyare beskärningsbok:

Nya beskärningsboken av Vollbrecht, Alm och Veltman.

Gäller JAS även för prydnadskörsbär? Mitt träd ger bara blommor och ingen frukt, det är alltså inget fruktträd. ´Enligt vänner som också har ett lika dant träd kan man skära ner det väldigt mycket för att få det att växa upp igen med en fin "droppformad" krona (i dag är det en "balja" högst upp i kronan och det är inte speciellt snyggt) . Mina vänner beskar sitt träd under senvintern.

Japp JAS gäller för hela prunussläktet även prydnadskörsbär kan få sådant som gummiflöde ifall man beskär vid fel årstid. Plommon ska dock enligt en del fruktodlare inte vara så hemskt känsligt för vårvinterbeskärning men även där bör man nog beskära under JAS ifall man kan.


Körsbär brukar inte vara så villiga att bryta nya skott på äldre ved men det kan ju tänkas att det finns någon/några sorter som bryter bra ifall de är i bra kondition, vet du vilken sort det är du och din granne har?

Har tyvärr ingen aning om sorten och hittar inga bra kort på trädet. Hittade dock ett kort där delar av trädet syns ganska bra (åtminstone bladen). Har lagt kortet i mitt album.

När beskär man korallkornell o körsbärskornell?

Runt mars borde det gå bra att beskära växter som hör till Cornussläktet i zon 4. (Skulle mars bli väldigt kall går det även bra att vänta med beskärningen till början av april.)

Jag hakar på...
Vin skall ju beskäras mitt i kallaste vintern. Vad göra i år?
Mulle

Vill bara göra en allmän reflektering om beskärning:

Det råder viss mytbildning och allmän okunskap om begreppet beskärning framför allt när det gäller tidpunkter för beskärning och när växter SKA beskäras. Det gäller vin, äpple, plommon, körsbär m.fl.

Först och främst så måste vi fråga oss VARFÖR vi beskär och vad vi vill uppnå med beskärningen. Därför kan man i detta sammanhang inte prata om när något SKA beskäras eller överhuvudtaget om rätt eller fel tidpunkt. Endast vad man vill uppnå och vad man får för resultat räknas.

Exempel äpple och vin:
Den gängse uppfattningen säger att äppelträd och vinstockar ska beskäras på vintern. Har ni någon gång frågat er varför?
- Därför att någon annan har sagt det, brukar bli svaret när jag ställer frågan. Varför? Reglerna kommer ofta från traditionella trädgårdsmästeri och fruktodlare som beskar på vintern. Då fanns inte så mycket annat att göra medan man på sommaren hade fullt upp med ogräsbekämpning och växtskyddsbehandlingar.
Fördelarna att beskära på vintern är framför allt har man en god överblick över trädet och vilka grenar som är skadade, felvinklade eller sitter för tätt. Beskärning på vintern innebär dessutom en kraftigare tillväxt kommande säsong jämfört med vad en sommarbeskärning hade inneburit. Ökad tillväxt innebär generellt också minskad blomning och därmed mindre frukt. Så borde man inte beskära på sommaren istället då?

Exempel träd som tillhör släktet Prunus (körsbär, plommon, persika m.fl.):
VARFÖR rekommenderas man att beskära träd under perioden juli-augusti-september? Dessa träd har en kraftig savstigning på våren och kan "blöda" ganska kraftigt om de utsätts för beskärning under savstigningen på våren. "Blödning" är nödvändigtvis inget som skadar trädet men innebär ofta en onödig energiförlust. Dessutom kan snittytor med ansamling av sav innebära grogrund för bakterier och svampar.
Det går naturligtvis att beskära träd och buskar av släktet Prunus vid andra tillfällen, men risken kan vara stor att ta om man inte vet precis vad man gör.

Klart är att de flesta växter mår bäst utan beskärning. Vi beskär dock växter för att uppnå olika syften, t.ex. bättre och godare frukt, arkitektoniska former och/eller vackrare blomning. När är då beskärning bäst ur växtens synvinkel? Mitt svar är under tillväxtperioden, sommaren, då växten har som störst möjlighet att "valla över" snittytor samt att genom tillväxt direkt balansera förhållandet mellan rot och krona. Detta kan generellt gälla för alla växter. Nu kan vi naturligtvis inte göra detta rent praktiskt, eftersom vi som de trädgårdsodlare vi är, inte har tid till allt på sommaren. Därför kan vissa, mindre känsliga växter beskäras tidigare på året utan problem.

Slutsats: Glöm aldrig att fråga er varför ni beskär och vad ni vill uppnå med beskärningen. När ni har svarat på det så bör ni fråga er om ni har beskärningskunskaper nog att uppnå era syften. Åsa nämner bra beskärningslitteratur och dessutom hålls ett antal kurser vid olika studieförbund.

Jag, som jobbar 4-5 månader om året med träd, främst trädbeskärning, gillar verkligen att läsa att de flesta växter mår bäst utan beskärning... det är nämligen helt sant!

Ju mer man lär och ser hur träd och buskar löser sina levnadsproblem och möjligheter, desto tydligare blir det att de inte behöver människan för sin överlevnad och för att kunna fortplanta sig (bära frukt), motstå sjukdomar, anta friska och estetiskt vackra former mm.

Jag brukar säga att det första man ska skära bort är sin hybris. Träden vet mer än vi om hur det ska växa för att överleva. Vi behövs INTE för trädens överlevad, och det är inte därför vi beskär!

I andra hand gäller det att förstå varför trädet växt som det gjort. Varför växer det snabbt, uppåt, tätt, assymetriskt osv. (Mer om detta här http://www.juniper.se/tradvard/ditttrad.htm)

I tredje hand gäller det att förstå hur man ska göra för att samarbeta med trädet där det finns skillnader mellan ens egen ambition och trädets egen.

Till exempel vill våra äppelträd ha en tät, rund krona med mängder av frukt överallt. Att frukterna blir små, inte så söta pga att de också växer i skugga är inget problem för trädet. Kärnorna kan gro ändå (och trädet föröka sig). Jag tolkar äppelträden som att en av deras tydliga ambitioner är att få föröka sig så mycket som möjligt med mängder av frön. Grenarna som skapas utan människans ingrepp är väl anpassade för de många men mindre frukter som äppelträden vill ge och sällan ser man grova fläkningar i vuxna träd som fått växa ostörda under många år.

Vi människor vill ha lite större frukter eftersom vi bryr oss mer om "fröskyddet" (fruktköttet) än kärnorna, och vi vill också att fruktköttet ska smaka sött. Det gör det om frukterna får sol.

Eftersom vi vill att trädet ska bära lite större (och tyngre) frukter måste vi också se till att trädet får lite starkare grenverk än om det fick växa fritt. Och när vi väljer var vi med beskärning ska gallra i grenverket väljer vi att behålla grenar där frukten får bäst solbelysning. Väljer vi dessutom att i lagom takt gallra bort grenar och välja dem som blir starkast att bära de större frukterna, blir det naturligt att lära sig att lägga snitten rätt med skarpa verktyg. Slarvar man med snitten blir ju grenarna svagare av den röta mm som uppstår. (Om snitt här http://www.juniper.se/tradvard/snitt.htm)

Tänker man på det hela som ett samarbete med träden där man respekterar dess inneboende egenskaper att kunna skapa mängder av frukt på grenar som är anpassade för det, kan man få samarbetsvilja tillbaka från trädet där det ger lite större, sötare frukter på grenar som håller för det.

Tänker man däremot i banor som att "trädet växer helt fel", "det har växt fritt i 10 år och måste beskäras radikalt i år" osv - då får man gensvar av träden som nödskott (vattenskott), utebliven fruktsättning, rötskador, kräftsjuka osv. Och då är det bäst att gå tillbaka till ruta ett: Beskär först bort den egna hybrisen...

Jag har skrivit lite om myter i fruktträdsbeskärning här
http://www.juniper.se/tradvard/artikel2.htm

Ibland önskar jag att vi kunde spika upp sådana här inlägg över hela forumet för att få fram dylika budskap. Det vi skriver om är något av en grundpelare i problematiken kring allmän trädvård och trädbeskärning i fritidsodlingen och något som många borde ta till sig.

Ja, Birger, visst är det grundläggande och visst behöver det sägas. Problematiken kring trädvård springer säkert ur många källor. Våra levnadssätt är så fulla av hybris på många plan.

Men oavsett om man lever som naturens mästare och härskare på ett plan så kan man utveckla respekt för naturen på ett annat. För mig personligen har det varit lätt att lägga bort den ena hybrisen efter den andra om träd, för min grundläggande respekt har varit stor. Däremot kan jag fortfarande slarva med jorden. Där skalar jag ännu av mig lite hybris år efter år när jag samlar material och blandar...

Kanske spelar det roll att våra trädgårdar har fått ett större representationsvärde än odlingsvärde. Vi behöver den som vilo- och lekplats och uppvisningsrum mer än som yta för födo-odling. Vår beskärning blir mer inriktad på estetiska ideal än på biologiska som friskhet och fruktsättning. Och de estetiska idealen varierar som modet på heminredning gör.

Kanske spelar det också roll att vi lever kortare på våra boplatser än tidigare. Vi förutsätter inte att våra barn ska ta över stället där vi bor. Vi blir däför helt naturligt mer kortsiktiga. Om trädet får röta 5-10 år efter ett ingrepp hinner den som åsamkat det aldrig se det - det blir nästa ägare. Som i sin tur drar slutsatsen att ett 40-årigt träd är ett gammalt träd som borde bytas ut pga ålder...

Tja, inte vet jag. Men jag vet att intresset och upptäckarglädjen i att lära mer om det som frodas i våra trädgårdar är stort. Det är hoppfullt!