Är väl världens dummaste fråga misstänker jag... Alla pratar om det... Jag gjorde en sökning på nätet för att komma på hur man går till väga men lyckas inte hitta några tydliga svar



Att man skär i barken är väl uppenbart även för mig, men hur? Var? Hur djupt? Alla träd? Vad är det som händer med trädet? (Ja, att det sakta men säkert dör har jag fattat...)

*dumb*

Det finns inga dumma frågor här - man frågar för att lära sig!

Ringbarkning görs på träd som annars sätter rotskott efter avsågning, just för att det inte ska göra rotskott.
Men det måste göras innan man sågar:
Man skalar av barken runt om hela trädet på ca. 20 cm hög område, ca. 1 m upp på stammen. Enklast om man tar en kniv och skär två skåror ca. 20 cm ifrån varandra runtom och sedan tar bort barken mellan skårorna.
Sedan ska trädet stå så här 1-2 år beroende på vilket träd det är. När det är stendött och inte grönskar längre, kan man hugga av.
Sylvia

Tack!

Jag förstår precis

Man kan skriva doktorsexamina om ringbarkning och det är få som känner till varför trädet egentligen dör efter att man ringbarkat. Hur träd transporterar, lagrar och använder sin energi är hur intressant som helst!

Det är heller inte självklart hur man ska ringbarka olika arters träd för att de ska dö på det sätt man vill, och skogsbrukare kan berätta om alla möjliga upptäckter med olika metoder.

Så inte är svaren självklara!

Men något är säkert och relativt enkelt iallalfall:

Ett skäl att ringbarka är att döda trädet helt så att rotsystemet inte skickar upp nya träd. (Det finns även andra skäl som att minska almsjuka eller påverka virket att bli mer rötbeständigt.) Det här blir först nödvändigt med arter som förökar sig på det sättet, t ex asp.

Det som sker när man tar bort bark och hinnorna under det är att trädet använder reservkrafter för bladsprickningen under en tid, men att förbindelsen till rötterna bryts /det tunna skikt som kallas sildel på svenska). Fotosyntetprodukterna (kolhydrater) når inte rötterna och därmed dör de sakta av.

För mindre träd tar det kortare tid för rötterna att dö, medan det kan ta så lång tid som 6-7 år innan reservkrafterna i ett större träd tar slut.

Detta kan man svära över om man snabbt vill ha bort den stora aspen men har man fått skador i ett älskat träd, i sin skog eller tycker det är bra att träd klarar sig trots allt på den här planeten så är det bra att de lyckats utveckla överlevnadsförmåga och att hushålla med sina reserver under bistra tider!

Jo förresten - alla som har ringbarkat har väl misslyckats med det någon gång också. Man barkar av ett för tunt band, och när man kommer efter några år har trädet lyckas läka ihop skadan... Eller man barkar för djupt och trädet knäcks i en storm året därpå...

Så inte är det en dum fråga inte!

Tack! Snart kan jag börja skriva den där doktorsavhandlingen...

Vid vilken tid på året är detta en 'lämplig sysselsättning'? (Det bär mig emot att kalla trädmord för 'lämplig sysselsättning'...) Men jag har en asp som är ful, klen, vindpinad och mest bara i vägen... Den står inträngd mellan en stor, tjusig tall, ett körsbärsträd och en fantastiskt vacker gammal stubbe, vilket innebär att den har inte plats att växa så den ser ganska anskrämlig ut.

Jag har ringbarkat på våren - då lossnar barken så bra när det savar.

En faktor som ytterliggare kan försvåra framgången med ringbarkningen är att träd av samma art ibland tar hjälp av varandra genom rotbryggor. På så sätt kan ett stort träd som blir ringbarkat ta hjälp av flera små träd i närheten som det har förbundna rötter med och därmed överleva ytterliggare tid.

Den bästa tid att utföra en ringbarkning är vanligtvis innan växtsäsongen börjar eftersom trädet då suger upp största delen av näringen från roten till lövsprickningen. Gör man det på sommaren eller hösten är roten redan fylld med energi inför nästa år.

Stort tack till alla kunniga människor här på Odla!

*bugar*

Hej Birger!

Jag har lärt mig (läst i nån bok) att den bästa tiden att ringbarka är på sensommaren, i god tid innan trädet börjar avmogna. Det skulle alltså vara bra att så mycket näring som möjligt finns uppe kronan innan man ringbarkar.

Anledningen skulle vara att på transporten av näring på våren sker inne i trädet, medans transporten tillbaka till rötterna skulle ske i trädets yttre delar, under barken.

Är detta helt fel, eller har jag läst 'bakvänt'?

Jag har iallafall ringbarkat efter detta några gånger med gott resultat. Kanske ren tur att det gott bra.

Stefan N

Du har helt rätt i att transporten sker som du beskriver, men ur ringbarkningssynpunkt är det jättesvårt att svara på.

Enkelt beskrivet så består alla vedartade växter av fyra olika lager: Bark, floem, kambium och xylem. Barken är det som ligger ytterst och består mestadels av döda celler medan floemet är det tunna, levande lagret strax under barken som transporterar näringsämnen nedåt till roten (transporten kan också ske uppåt och i sidled beroende på årstid och trädstatus). Cambiet är tillväxtcentrum som bildar floem utåt och xylem innåt. Xylemet står för vatten- och näringsämnetransport uppåt i trädet (går endast uppåt och i sidled). Skär man av floem (och cambium) så kallas det ringbarkning och därefter kan ingen näringstransport ske nedåt till roten.
Under säsong lagras mycket av näringen i s.k. märgstrålar i veden. Denna näring används normalt till våren när vattenflödet riktas uppåt från roten. Vattnet agerar nästan som "lösningsmedel". Den stora delen av näringen finns alltså redan i veden och kommer att finnas där oavsett om du ringbarkar på hösten eller på våren.

Knäckfrågan här är dock hur mycket av näringen från trädet som transporteras ned i roten under säsongen. I stort sett tror jag inte det spelar så stor roll när du ringbarkar, men ju längre trädet är ringbarkat desto bättre.

De som jobbar med gallring i skog och som jag är i kontakt med har olika favortiårstider för ringbarkning. I litteraturen brukar det stå att man ska ringbarka på sensommaren av skälen som du nämner Stefan, medan många resonerar som Birger - att det inte gör väsentligt stor skillnad på hur lång tid det tar innan man kan fälla.

Ställer man en fråga på http://www.skogssverige.se/ (utmärkt sajt förresten) får man nog oftat svaret att sensommar är bäst.

Själv ringbarkar jag när jag har tid och det blir vilken årstid som helst. Viktigast är ändå att trädet får stå till dess att rötterna dött.

Om jag fattar er rätt så är det kanske smartare att ringbarka flera aspar samtidigt, om man har ett tätt aspbestånd som blir lite mycket av det goda? Så att inte en ensam ringbarkad asp blir försörjd av sina grannar. Ska man ge sig på alla aspar i beståndet samtidigt då?

Vi har ett par rätt stora ringbarkade aspar tillsammans med andra aspar, och inte verkar de ha några planer på att ge upp... har stått så ett par år.

Jag kan inte förklara det växtfysionomiskt Anna, men när man gallrar asp brukar rådet vara att INTE ringbarka allt i en klunga (rotsystem) under ett år. Man tar 2/3 i klungan och efter några år den sista tredjedelen.

Kanske är aspen för klok för att låta sig tvärdödas , och skickar vid omedelbart hot om utrotning nya rötter vid sidorna...

Jag har gjort några få experiment men i för liten skala och för kort tid för att jag ska se skillnad på klungor där jag barkat allt och de där jag gått varsammare fram.

Ställ frågan också på http://www.skogssverige.se/ och meddela gärna vad de säger!