Hej

Sitter och planerar funderar på häckvalet , igen..
Liguster, den vintergröna,

-Kan man sätta den på våren också?

-Är den giftig?

-Man klipper ju ner den en del de första åren för att få den tät, tjänar man då på att köpa större plantor(50-80 cm) eller kan man därför lika gärna ta mindre (30-50 cm)?

Tacksam för svar

Vill gärna att den skall gå att plantera på våren eftersom vi inte planterade i höstas pga avv vi tänkt ta avenbok, men har nu börjat svänga då vi sett den i området och när det är snöfritt ser de relativt skräpiga ut och en vintergrön häck är ju aldrig helt fel...

/Tove

Kan försöka svara på en av frågorna.

Vi satte vintergrön liguster i höstas, och man sa då på plantskolan (Hortogreen) att man ska klippa ner dem till hälften runt midsommar. Alltså tjänar man lite på att köpa större plantor (vi gjorde det).

-Kan man sätta den på våren också?
Det går bra. Bor du i zon I-II så kvittar det om du planterar på hösten. Det bästa sättet att etablera plantor är att köpa krukodlade plantor och inte barrotade.

-Är bären giftiga?
De lär vara lite giftiga, men jag kan intyga att bären smakar fruktasvärt bittert, så inget barn med lite vett lär stoppa i munnen, tugga och svälja. Skulle det väl hända är det värsta som kan hända att barnet blir lite illamående. Lägg hellre din oro på att barnen i din närhet använder cykelhjälm...

- Större plantor
I princip tjänar du alltid på att skaffa större plantor. Större plantor etablerar sig nästan alltid snabbare. Klipp ned häcken till hälften året efter planteringen och släpp därefter upp den cirka 20 cm om året så får du en riktigt tät och fin ligusterhäck.

Ett tips till! Se till att ni verkligen får den vintergröna sorten och inte enstaka plantor med vanlig liguster. Det är tyvärr ganska vanligt.

Handlar det om att plantera i zon I-II gör det ingen större nytta att lägga mer pengar på den sort som kallas vintergrön. L vulgare behåller större delen av sina blad lika bra och den som kallas vintergrön tappar också en del blad så i praktiken är det ingen skillnad förutom att den vintergröna har lite blankare blad.

Stora eller små plantor ?? Är det en längre sträcka så skulle jag tveklöst satsa på mindre plantor men med en tätare plantering.

Plantera så tidigt det går att få tag i plantor på våren ock klipp ner plantorna direkt. Finns ingen mening i att låta dom växa ett år för att sen klippa ner, Då förlorar man ju ett helt års tillväxt.

Jag klipper inget förrän rötterna har fått etablera sej några veckor.
En sen avklippning ökar även avdunstningen, vilket kan bli tufft för nyplanterat.

Jag håller inte med. Ligustrum vulgare tappar enligt min erfarenhet bladen betydligt tidigare även i zon I-II. De kan sitta kvar ett tag men absolut inte så länge som Ligustrum vulgare 'Atrovirens'

Många resonerar tyvärr som du vilket får följden att L. vulgare och L. v. 'Atrovirens' planteras sida vid sida i häckar vilket ser väldigt konstigt ut på vårvintern. Ett kalt parti och sedan ett bladbemängt parti i en och samma häck. Det är relativt vanligt, även i zon I-II. Jag föreslår en promenad i villakvarteren i t.ex. Malmö, Lomma eller Lund eller någon annan storstad i zon I-II för närmare studier av fenomenet.

Om du resonerar som så att du förlorar ett års tillväxt kan jag också säga att du förlorar häckens täthet i evighet. Ju tidigare efter etableringen (som Hannele säger) du beskär desto mer kommer plantorna att förgrena sig nedtill och därmed kommer tätheten i häcken att bli mycket bra. Det är bara att välja...

Att satsa på mindre plantor är en ekonomisk fråga. Hur mycket litar du på att du kommer att ha tid att sköta om planteringen så att etableringen blir bra? Med större plantor har du en säkrare etablering.

Vi bor i zon III, jag hoppas att det fortfarande är ok att sätta liguster på våren ändå (vad jag kan läsa i svaren är att Ni pratar om zon I-II).
Vi tänkte ta de större plantorna trots att vi har en sträcka på ca 100 m att plantera. 3-4 plantor per m har jag läst.

Men när det gäller beskäring har jag läst massor av olika ideer.

Vänta till nästa vår och klipp ner till halva höjden.
Vänta tills de etablerat sig (hur lång tid tar det) och klipp ner ordentligt.
Vänta till nästa vår och klipp ner till 15 cm.

de är de jag kommer på så här på rak arm, hälften (40 cm på "stora" plantorna) och 15 cm är ju ganska stor skillnad....

/Tove

Helt OK att sätta på våren. Vårplantering är att rekommendera ju högre zontalet är.

Beskärning bör genomföras när plantan är etablerad och när den är det är ett kapitel för sig. Jag anser att en ligusterplanta är fullt etablerad när den efter planteringen har en tillväxt på cirka fem centimeter per gren eller sammanlagt tio cm på alla grenar samt har fullt utvecklade, friska blad. Men det är min försiktighetsprincip. Andra åsikter finns naturligtvis.

Hur mycket du ska beskära får du avgöra själv. Vill du ha en häck som i framtiden är mycket tät, upptill som nedtill, är det ingen dum idé att ta ned den till 15-20 cm vid första beskärningen. Naturligtvis tar det då längre tid att få upp den i höjd eftersom du bör släppa upp den cirka 15-20 cm varje år, men du vinner som sagt i täthet och häcken ser betydligt bättre ut som uppvuxen. Det är en avvägningsfråga du själv får göra.

Alltså Big G, jag kan inte riktigt förstå hur du får det till att jag pläderar för plantering av olika sorter när det gäller häck. Det är ju tvärtom.
Tror inte att folk i allmänhet begår ett sådant misstag. Å jag har svårt att tänka mig att nån plantskola skulle komma med en sådan rekomendation heller.

Å varför skulle en häckplanta bli glesare nedtill om jag klipper ner den direkt efter planteringen istället för att vänta till nästa år som, om jag förstod dig rätt, är hur du gör.
Resultatet blir ju det samma med den skillnaden att min planta kommer igång med förgreningen tidigare.


En större planta har inga etableringsfördelar gentemot en mindre, snarare tvärtom. Stor planta = stora avdunstningsytor, liten planta = liten avdunstningsyta tex.

Problemet är tyvärr relativt utbrett och det handlar primärt inte om folks misstag utan om gardencenters och plantskolors slarv. Vanlig liguster blandas med vintergrön liguster vilket gör att du får kala parti och gröna parti om vartannat i en och samma häck. Dessvärre vet jag inte om folk i allmänhet upptäcker misstaget och gör en reklamation till inköpsstället. Dessvärre blir sådana här misstag inte fullt uppenbara förrän efter ett par år, vilket har gjort att reklamationstiden ofta har gått ut.

Det är ett grundläggande växtfysiologiskt faktum att tillväxten är starkast i toppen på en planta, så även på liguster. När du då toppar en ligusterplanta långt upptill kommer den starkaste förgreningen också att ske upptill och tillväxten kommer därefter att ske på höjden och i sidled. Ju lägre på häckplantan du har tät förgrening desto större är då möjligheten att du får en tät häck nedtill också.

En större planta har betydligt fler etableringsfördelar gentemot en mindre. Helt rätt innebär mer bladmassa en större avdunstning, men det uppvägs mångfalt av följande faktum:

1. Fler ändknoppar och ändblad = Ökat auxinflöde (växthormon som stimulerar rottillväxt och apikal tillväxt) genom plantan = bättre rottillväxt =Bättre etablering

2. Större rot=Bättre vatten- och näringsupptagningsförmåga =bättre etablering

3. Större planta=Mer energi lagrat i veden= Mer energi till rot -och skott tillväxt= bättre etablering

4. Mer bladmassa= Större möjlighet till uppfångande av solljus = Större energiproduktion = Bättre etablering

5. Fler knoppar/grenar= Ökad chans för överlevnad vid vinterskador = Bättre etablering

Hej Birger,

Du skriver att "Det bästa sättet att etablera plantor är att köpa krukodlade plantor och inte barrotade."

Menar du generellt, eller specifikt för liguster eller vintergrönt?

Jag har inte planterat barrotad liguster, men en hel del annat och jag tycker snart sagt alla barrotade plantor kommer igång sämre och är besvärligare och känsligare flera år efter plantering. Jag har inhämtat en mängd planterings- och etableringsråd men lyckas iallafall inte få lika bra fräs på de barrotade.

Har du tips eller kontakt man kan tala med för att lära sig mer om barrotshantering?

Helt klart är det så att barrotade plantor generellt är känsligare för uttorkning och skador. Vissa växtslag är dock väldigt känsliga som t.ex. ek, bok, avenbok, turkisk trädhassel (Corylus colurna) och olika former av parklind (Tilia x europea ssp.) Andra växtslag är mer eller mindre känsliga men min erfarenhet är att krukodlat alltid blir bättre än barrotat.

Frågan om barrotat, eller krukodlat är ju som allt annat i samhället en ekonomisk fråga och däri ligger också skillnaderna i kvalitet. Tar du upp en planta ur jorden lämnar du i princip alltid kvar 70 % av rotsystemet i marken och då är det de livsavgörande för plantan att fukten kring roten bibehålls. Men dessa 30% av rotsystemet som är kvar kan aldrig ge en lika bra etablering som en planta med nästan 100% av rotsystemet intakt. Det som är viktigt med barrotade plantor är kylhanteringen, upptagningstiden och planteringstiden samt förvaringen mellan inköp och plantering.

Plantorna ska vara väl avmognade när de tas upp och kylförvaras tills kunden bestämmer sig att köpa dem. Därefter måste de hållas täckta i plast. Barrotade plantor ska helst inte (läs aldrig) planteras under växtsäsongen, utan helst så tidigt på våren som möjligt.

Min kollega och läromästare Rune Bengtsson har länge plederat för krukodlat och depåodlat. Jag vet inte om han har skrivit någon speciell skrift om barrotade plantor, men han har säker vägt för och nackdelar med dem i någon av sina skrifter han har publicerat i Hemträdgården. Dessutom finns det ju en uppsjö av skrifter som gröna fakta har gjort och här hittade jag en skrift som jag tror du kan hitta saker om barrotat i:

3/89 Etablering mer än över levnad
- Rune Bengtsson

Några av mina kollegor på Alnarp har gjort olika lagringsförsök på plantskoleväxter och jag kan tänka mig att deras examensarbete kan innehålla bra råd och tips. Att söka publikationer och examensarbeten går bra på SLU-bibliotekens sökdatabaser t.ex. LUKAS. Sök på ordet etablering tror jag du hittar en hel del.

Gurun när det gäller plantskoleväxter och kylförvaring på Alnarp är ju annars Birgitta Nordström och hon har gått i pension (tror jag). Hon har annars översatt och förbättrat en bok som innehåller bra fakta om barrotat:

Odling av plantskoleväxter

Lars Rudin heter en kille som har rådgivningsfirma om diverse plantskoleväxter. Han kan också mycket.

Hej!

Jag planterade en häck med vintergrön liguster i höstas och på plantskolan sa man att de ska klippas ner till 10 cm i mars alltså snart.

Rätt????

Läs tidigare inlägg så hittar du svar på din fråga.

Jag skulle lugna mig till hösten, d.v.s. låta plantan få en hel växtsäsong på sig att etablera sig innan beskärning.

Många tack Birger!!

Ja, för barrotat är det verkligen tidig vår som gäller. Jag har helt skippat att hoppa på billiga partier även om de är sent upptagna och väl lagrade - om jag inte får dem tidigt. Det är hopplöst att pyssla som en galning och ändå inte få fräs på växterna.

Jag läser Hemträdgården, men gröna fakta 3/89 är ett nytt bra tips. Nordströms bok ska jag också söka upp, tack för det!

Sparar ditt inlägg för ett tillfälle då jag kanske tvingas att jobba med barrotat igen. Då blir det djupdykning.

Se också Poul Erik Brander, Erik Nymann Eriksen og Jens Thejsen; Planteskolebogen, sid 113. Biofolia ISBN 87-9131905-6.

Tackar Big Gardener för denna fina information då även jag gillar denna häck och har funderingar på att använda den.

Jag kunde inte låta bli att ta en bild när jag hade tillfälle. Detta är en sammanhängande häck där vänstra sidan består av vanlig liguster (Ligustrum vulgare) och högra sidan består av bredbladig liguster (Ligustrum ovalifolium). Bilden togs igår, 21/2 i Ystad.

En följdfråga - vintergrön/vanlig liguster - hur beter de sig i zon 3? Här hittar jag mest info om zon 1-2, men det vore kul att veta om jag borde satsa på den vintergröna när det blir dags för liguster hemma.