De örter du räknar upp är sådana som vanligtvis växer utomhus. Impecta skickar alltid med såråd så om du följer dem så får fröerna en bra start. Köp såjord att så i, annan jord kan vara för kraftig. Sedan skolar du om dem till vanlig plantjord när fröerna kommit upp. Du behöver inget växthus det brukar fungera bra att täcka med plast som man gör en massa småhål i och lägger över. Glöm dock inte att vädra sådderna någon timme varje dag annars kan de mögla.
Jag återkommer om hjärtstilla, måste läsa på lite...
Informationen är hämtad från boken "Örtmedicin och växtmagi"
Hjärtstilla
Leonurus cardiaca
KRANSBLOMMIGA VÄXTER
Lamiaceae
Det vetenskapliga släktnamnet Leonurus är sammansatt av de grekiska orden för lejon, leon, och svans, oura, och syftar på blomställningens form. Artnamnet cardiaca kommer av örtens gamla anseende som ett verksamt läkemedel mot hjärt- och magbesvär. Redan hos TheoErastos träffar man på växtnamnet kardiaka, men då är det förmodligen en annan växt som avses; den förste som använde namnet på just hjärtstilla torde ha varit den tyske botanisten Leonhart Fuchs på 1500-talet.
Hjärtstilla invandrade från den tempererade zonen av Asien mot slutet av 600-talet och har sedan spritt sig över Europa med undantag av trakterna kring Medelhavet. Den odlades som läkeväxt i klosterträdgårdarna och snart även i allmogens täppor.
Örten har framför allt tillskrivits en gynnsam verkan vid nervösa hjärtbesvär och anses alltjämt allmänt lugnande på samma sätt som vänderoten, Valeriana off cinalis; den föll emellertid efter hand i glömska. Nyare undersökningar har påvisat såväl en livmodersammandragande som en viss sköldkörtelreglerande effekt.
Förekomst: Hör ursprungligen hemma i Asien, men sedan medeltiden odlad i stora delar av Europa; uppträder förvildad här och var. Finns sällsynt i Götaland och Svealand på näringsrik jord kring bebyggelse.
Kännetecken: Flerårig ört, 50-150 cm hög. Stjälk styv. fyrkantig och grenad, med blad utefter hela sin längd. Blad ovanpå mörkgröna, undertill grå, skaftade, tandade och handflikiga, de nedre med 5-7, de övre med 3 flikar. Blommor rosa till purpurröda (juli- augusti) i täta kransar i övre delen av stjälken. Foder med 5 tänder; de två nedre är hakformigt krökta. Krona hårig, inuti försedd med en hårkrans. Lukt obehaglig, smak bitter.
Använda växtdelar: Färsk blommande grenspets.
Innehållsämnen: Stachydrin, eterolja, bitter ämnesglykosid, garvämne.
Medicinsk verkan: Hjärtlugnande, upphostningsbefordrande, livmoderkontraherande. Forskning pågår beträffande växtens effekt på sköldkörteln.
Användning: Mot hjärtklappning, hjärtneuros, mild överfunktion av sköldkörteln.
OBSERVERA att Virgo har alldeles rätt i sitt goda råd: Laborera inte själv. Vänd dig till en homeopat om du vill ha hjälp mot hjärtklappning så får du det i ofarliga doser. Men kontrollera det framförallt med en läkare, då det kan vara något allvarligt. Notera ochså att Hjärtstilla absolut inte ska användas av gravida då den är livmodersammandragande.
Mvh
Fenja