Hej!
Jag har en vacker björk som är en meter hög. Nu har djur (harar?) gnagt på stammen så den lyser vit. Skadan är från 1 dm upp till 5 dm över marken. Kan jag rädda björken från att dö? Vad gör jag i så fall?
Tacksam för hjälpande svar
Jazzvän

Detta är ganska vanligt förekommande vid stränga vintrar då harar har lite att äta. Jag har sett det flera gånger på många olika landskapsväxter som slån, hagtorn, rönnbär m.m. och alltid har dessa växter kunnat läka denna skada.

Även om skadan ser hemsk ut nu så gnager djuren sällan så djupt att de skadar det för trädet livsnödvändiga kambiet som ligger strax under barken. Björk är dessutom ett träd med extra barkkambium och har därför stor möjlighet att reparera skadan och till sommaren kommer troligtvis barken att vara lika slät och vit som tidigare.

Om du är väldigt orolig så kan du täcka över skadan med svart plast från en vanlig sopsäck så att det inte torkar ut fullständigt, men det är troligtvis inte nödvändigt. Du ska dock inte låta plasten sitta för länge.

Om jörkens extra barkkambium skulle jag vilja läsa mer. Har du litteraturtips Birger?

Jag har inget specifikt litteraturtips om just björk, men det finns en hel del ganska allmänt hållna böcker om växtfysiologi och speciellt om lignosers uppbyggnad. Ett tips är att läsa Klaus Vollbrechts bok som heter rätt och slätt "Trädvård". Jag tror du kan beställa denna direkt från honom och hans bolag. Den innehåller grundelementen om trädens fysiologiska uppbyggnad och är över huvudtaget ganska bra läsning. Har du gått arboristutbildning gissar jag att du känner till denna bok.

Mer avancerade böcker finns naturligtvis också och min favorit heter "Biology of plants" av bl.a. Raven och är heltäckande på det mesta som gäller växtfysiologi, från växthormoner till barkkambium. Den innehåller många genomskärsbilder på växter och fina färgbilder. Dessutom tar den upp en hel del praktiska exempel. På engelska naturligtvis och den var en av de kursböcker på grundkursen i växtfysiologi på Alnarp. ISBN-nr 1572590416. Den är ganska dyr, men om du passerar förbi mina trakter någon gång är du välkommen att låna mitt ex.

Nu blev detta två extremt allmänna böcker på helt olika nivåer. Men jo, om du försöker hitta något skrivet om korkekar tror jag du kan hitta massor av beskrivninger av dess barkkambium. Funktionen är densamma som på björk.

Tack. Vollbrechts har jag (han kom ut med ny något reviderad utgåva för något år sedan förresten), Raven har jag läst låneex av för länge sedan, men det är nog läge att fördjupa sig i den igen. Tack för erbjudandet om att läsa ditt ex!

Följande definition hittade jag på en växtfysiologisida under Pacific unions universitet:

"Cork Cambium
The cork cambium is a synonym for phellogen. It is a cambium that forms in the cortex of the young stem and the pericycle of the young root. It then divides, as a typical cambium does, on both sides of the cambium. On the outer side about 4-5 layers of cells are formed. On the inside only one layer of cells is formed. The outer cells are called cork cells, the single inner layer is called phelloderm. All of these cells contain suberin, a waxy substance that makes the cork water proof. In the old stems, the cork cambium forms in the outer regions of the living phloem. "

Från Pacific unions universitet

Ja just det ja, korkkambiumets yttre och inre cellbildningar, nu väcks minnet till liv lite här. Men hur det är specifikt för björk, det minns jag inte alls. Men som sagt jag har Vollbrechts bok så jag ska titta i den i kväll.

Jag slog lite på Skogssveriges sajt, men där handlade frågor om björkens näver mest om varför den är vit. Vilket inte heller är ointressant förstås!

Ett angränsande intressant ämne är den om barkbildning inne i rötangripna, ihåliga träd. Har sett det mest hos ekar, men det är kanske pga att ekarna här är de äldsta träden. Fascinerande att gå in i en ek och känna barken inuti trädet!

Usch, säg inte så. Nu blev jag genast osäker och får plocka fram mina gamla anteckningar för att se att det stämmer. Det kan ju också vara så att björk har extra stor cambieaktivitet i det "ordinarie" kambiet, men jag har bestämt för mig att jag både hört och läst om björkarnas barkkambium.

Ett exempel är en sådan björk som Betula utilis 'Doorenbos" eller Betula utilis var. jaquemontii som den mer korrekt ska benämnas, som har en extrem produktion av bark som ligger i flera lager.

Ingen fara Birger, du har säkert rätt på ena eller andra sättet. Slå bara upp om du själv har lust. Jag kollar upp i den litteratur jag har också. Björken borde ha speciellt korkkambium såsom barken/nävern uppför sig!

Jaquemontii-björken påminner mig om en artikel som Sylvia skrev för en tid sedan om björkar med vackra stammar http://www.odla.nu/artiklar/stammar_och_bark.shtml.

Och det i sin tur påminner mig om att jag måste reda ut vilken av blodbjörkarna (Betula Pendula 'Purpurea' eller Betula pubescens 'Rubra') som är härdigast och vilken som har grönast ungblad och blodrött övrigt bladverk.

Kolla förresten här hur många olika svenska namn SLU använder för björkar i ett arboretum i Siljansfors! Isbjörk, gråbjörk, knölbjörk...

Yta nr Latinskt namn Svenskt namn Proveniens Planteringsdatum
1 Betula pendula Vårtbjörk Siljansfors, W län aug-94
2 Betula pubescens Glasbjörk Siljansfors, W län självför.
61 Betula ermanii Kamtjatkabjörk Magadan, Sibirien, Ryssland okt-96
65 Betula pubescens var. tortuosa Fjällbjörk Saxnäs, Västerbotten jun-97
66 Betula pendula var. dalecarlia Ornäsbjörk Ornäs, W län okt-97
67 Betula pendula Brunmasur Nr 1402, Valls Hage, Gävle okt-97
69 Betula pendula Triploid vårtbjörk Nr 1409, Valls Hage, Gävle okt-97
70 Betula pendula Isbjörk (masur) Nr 1404, Valls Hage, Gävle okt-97
71 Betula pubescens Skattungbybjörk Skattungbyn, W län okt-97
72 Betula pubescens Blodbjörk Finland okt-97
73 Betula pubescens Gråbjörk (strängmasur) Nr 1442, Valls Hage, Gävle okt-97
74 Betula pubescens Knölbjörk (Äxingmyrliden) Nr 1450, Valls Hage, Gävle okt-97
Från http://www-sfp.slu.se/arboretum/artlista.htm