Hejsan!

Nu till vår o sommar så har man en massa idéer för sig, och nu har jag funderingar på om det ksa gå att få rötter på en kvist ifrån ett äppelträd, som sedan ska gå att sätta i jord och få att växa till ett träd med samma frukt som innan.

Är det någon som har gjort detta och lyckats? Berätta gärna!

Jag har testat och visst går det på ungefär 1 av 25. Men det blir inga härdiga eller bra rötter på en kvist som tas från ett kultiverat träd, dvs ett med ätbara äpplen.

Mycket bättre om man vill göra egna äppelträd är att sätta kärnor i marken och om man sedan vill ha garanterat ätbar frukt ympa på en sort på de spön som kommer upp. Rötterna från kärnsådder av äpple blir närapå alltid mycket härdiga och starka och gör träden (de man ympar på) starka, långlivade och lika stora eller aningen större än de man köper i handeln.

Tack Cilla för det snabba svaret!
Dock har jag inte haft tillgång förrens nu att kolla av odla.nu..

Anledningen till att jag ville dra fram rötter på en kvist var för att få upp ett träd av samma sort som jag hittade ute i skogen. Men om det är bättre att dra upp på kärnor så blir det nog till att försöka med det istället. Men då får jag vänta till det börjar bära frukt.

/Anders

Köp en färdig grundstam eller plantera kärnor från en härdig svensk äppelsort (vilken som hellst) och vänta i 3-4 år. Sedan ympar man in den sort man tycker bra om.

Anders, hej
Om det är sorten eller frukten du vill bevara behöver du inte vänta på att ympa på spöet som kommer ur dina kärnsådder. Du kan klippa årsskott av trädet du gillar nu, lägga under snön eller i fuktigt papper i kylen och i april ympa på befintliga äppelträd som du, grannen eller någon annan har. På så sätt över du dig att ympa och får frukt efter ca 3 år.

Detta samtidigt som du väntar på att dina äppelkärnor gror och blir spön, dvs litet träd utan sidogrenar, som du kan ympa på. Från det att du i höst stoppat ned kärnor från svenska äpplen i marken till att du får ett spö som det går att ympa på tar det 1-3 säsonger. När det är dags att ympa dem har de ympar du satte in i det andra trädet vuxit så att det kan gå att ta riset (ymparna) därifrån. Om inte trädet i skogen står kvar vill säga!

Bild på en grundstam där jag satt en ymp. Detta var andra gången jag ympade på denna grundstam eftersom första årets ymp misslyckades. Ympar man lite högre upp, dvs ca 10 cm upp kan man om ympen inte tar sig klippa nedanför året därpå och ympa på nytt.

Grundstammen blir då lite grövre som här och innan stammen ser hel ut har det tagit något år till.

Cilla, du verkar himla kunnig på det här med ympar, så jag har några frågor jag med!(har ympat med gott resultat en gång tidigare)


När man tar kärnor till grundstammar, bör det vara kärnor från träd som man typ har växande i trädgården, eller går det bra med kärnor från äpplen i affären, Ingrid Marie eller nånting sånt, sorter som finns härdiga i Sverige?

..och sen har vi ett gammalt äppelträd med en massa röta, vi funderar på att kapa det till under 1 meters höjd och sedan ympa in flera olika sorters ympar på våren, när saven stigit. Brukar sådana företag lyckas? Trädet är illa åtgånget, men stammen ser hyfsat frisk ut...

..och så en fråga till, mina svärföräldrar har ett gammalt äppelträd, sk Kinesiskt Citronäppelträd, som jag tagit kvistar från, men det har vuxit dåligt på senare år, så fanns inga spön utan bara kvistar med korta grenar, sporrar. Kan man ympa med en sån kvist också?

*frågvis och ympsugen*

Hittade ute i skogen?? Växer det äppelträd i skogen också? Måste vara någonstans i södra sverige. Hurudana var äpplena på den då? Måste vara stor konkurrens för ljus i skogen.

Förresten, då man ympar, vad bestämmer vad som går att ympa på vad?
Kan man t.ex. ympa en päronkvist på en äppelgrundstam?

Det växer äppleträn lite här och var i skogarna i södra sverige. Inget ovanligt alls. Oftast är ju äpplena små och sura, men ibland kan man hitta riktigt goda och hyfsat stora äpplen. Inte för att jag kan mycket om ympning, men det bör vara närbesläktade arter för lyckad ympning. Så jag tror att du bör ha en pärongrundstam för päron.
Christer.

Hej Zaz och Dzad,

Det har alltid betydelse varifrån frökällan kommer, dvs vilka genetiska egenskaper ett frö har med sig. För att få upp grundstammar som man sedan ympar på kan man visserligen experimentera med kärnor från äpplen från Nya Zealand och USA, men med svenska äpplen och äpplen från den ort man själv kommer ifrån har man större chanser att få underlag/rötter som klarar det klimat man har.

Jag brukar ha fickorna fulla av äppelkärnor på hösten som jag sätter lite varstans. Dels där jag tycker det behövs lite friska träd och buskage, och dels som jag stoppar ned hemma för att få grundstammar.

Om ympning på stam eller äldre gren fungerar beror på hur stor den är i diameter. Den uppgift man ställer trädet inför vid ympning är att dels att läka samman den nya ympkvisten med moderträdet, men också att läka det snitt man lägger i trädet. Jag har lyckats att ympa på grenar som är 5 cm i diameter (då lägger man barkymp, flera stycken) och antagligen klarar de riktiga ympproffsen lite mer.

Det brukar gå åt fanders när man försöker ympa med grenar som bär fruktanlag. För att få fram bra ympmaterial kan man på vårvintern beskära trädet eller delar av det så att ny skottillväxt stimuleras. Då får man nästa vår gren utan blomanlag som går att använda som ymris. Det går till och med att ympa med vattenskott men så mycket behöver man ju inte beskära för att få fram nytillväxt.

Och visst växer det äppelträd i skogen! Dels vår vilda Malus Sylvestris och dels en massa varianter av kulturapel från äppelskrottarna som vi och fåglar kastat i skogan. Ser man ett halvbuskage eller slingrigt träd med koppar eller bronsfärgade stammar och tornar är det ofta en frösådd.

Ympa kan man göra med växter som är nära släkt med varandra. Det går att ympa in äppelkvistar på en rönn till exempel, men grenarna håller inte så länge och fruktsättningen blir svag om det blir någon. Alla växter man ser i handeln som är ympade (och det är många) kan man också göra själv om ma har delarna som krävs (rot dvs grundstam som är underlaget och ris som blir ympen.) På sin bondsyrén kan man ympa ädelsyrén, i sitt päronträd kan man ympa in flera sorters päron t ex.