Omtumlande känsla detdär, att först ha jobbat häcken av sej i tre och ett halvt år, bränt ut sej ordentligt en gång.
för att sedan få höra att "lönsamheten är för dålig, verksamheten upphör 30.4.05 efter det städar vi undan och så är det slut".
Men observera jag blev inte uppsagd: "arbetsförhållandet försvann".
Ingen pardon, ingen förvarning, ingen möjlighet att flytta till en annan verksamhetspunkt. Fick hörat igår, smäter det idag, sen får vi se.
motivationen är inte särskilt hög kan jag säga. Kommentarer, erfarenheter, ngn?

Det var ju inget kul att höra

Man känner sig en aning maktlös när man får "kicken". Det känns som om hakan hänger ner till knäna ungefär, eller så ser man ut så här

Håller tummarna för dig. Det ordnar sig ska du se.

Trist att du dessutom hann med att bränna ut dig på det där stället.

Jag lider verkligen med dig, som ett slag i magen ungefär. Jag har ingen erfarenhet av precis det du går igenom, jag har inte fått sparken än (!), men efter en stabil och trygg tid på jobbet, vände det uppochner i höstas när en av mina chefer bestämde sig för att hoppa av. Lättare sagt än gjort, de andra ägarna ville inte köpa hans del så då återstår det bara att antingen sälja till någon helt annan eller lägga ner. Nu - ett halvår senare - är problemet fortfarande inte löst, de sitter i förhandlingar med ev köpare, men inget känns säkert, kanske blir man bortförhandlad rent av. Så det där med dålig motivation och dålig stämning på jobbet, det har jag lärt mig hur det känns.

Hoppas att du inte har alltför svårt att hitta ett nytt jobb! Håller tummarna.

Tråkigt att läsa. Men du får se allt ur positiv synvinkel istället: Risken för utbrändhet minskar alternativt försvinner och kanske hittar du ett ännu bättre och mer stimulerande jobb? Kolla dock först upp praktiska saker, som rätten till a-kassa. Vad gäller för just dig? Kontakta din arbetsförmedling så att du blir inskriven där, samt din akassa (jag antar att du är med i en sådan). Lycka till! Du är verkligen inte ensam om detta.

Det positiva jag kan se är att man tvingas ifrågasätta vad som är viktigt i livet, och kanske kan man prioritera livet utanför jobbet högre. Alltför många sätter jobbet framför familjen och resten av livet.

Måste man inte få en formell uppsägning ?????

Fy, så tråkigt !

Blev själv uppsagd "på grund av arbetsbrist" efter 6 år. Man känner sig som om man blir slängd på soptippen
Vi fick dessutom "nerkört i halsen" att det var vårat fel att företaget inte var lönsamt, för att vi var sjuka för mycket !
Detta efter att vi i flera år försökt få chefen att förstå att vi skulle bli utslitna allihop om vi inte fick mer tid på de olika städobjekten !
Dessutom fick vi som inte för tillfället var sjukskrivna täcka upp för de som var det, samtidigt fick vi inte jobba övertid. Alltså ännu mer jobb på mindre tid !
Inte konstigt att så många blev utslitna !
Jobbade kvar 3 månader under uppsägningstiden, en hemsk tid på en del sätt, men fick mycket uppmuntran från kunden jag städade hos. Blev avtackad och fick presenter och kaffe och tårta !
Företaget som jag hade anställningen hos hörde jag inte ett ljud från. Inte ett tack ens för de gångna åren !

Efter att ha gått hemma ett tag började jag vända allt till något positivt. Tänkte att det här är min chans att hitta något annat intressant , utvecklande och mindre slitsamt jobb !
Men tyvärr så har jag bara lyckats få ett städjobb på 2 timmar om dagen och timanställning som personlig asistent någon gång ibland.
Nu börjar paniken infinna sig ! A-kassa dagarna är snart slut, efter 1 år och 9 månader. Och så har det visat sig att jag kanske inte är berättigad till aktivitetsgaranti på grund av mitt 2 timmars jobb !

Men trots allt detta så har jag inte gett upp hoppet om att hitta mitt drömjobb !

Så försök se detta som en möjlighet till något nytt och bättre !
Lycka till Tomba !

Facket??
Vad säger de??
Jag utgår från att alla är medlemmar..... (Jag VET att alla inte är det !!!)

Jag blev själv informerad om att min anställning skulle upphöra till nyår (2004/2005) i december... och jag "kunde ev. beredas nya arbetsuppgifter någon annanstans "......

Jag tog strid. Tillsammans med facket.!! Vi kunde bevisa att det inte fanns skäl till uppsägning/omplacering.
Bl.a. Så fanns/finns inhyrd personal som gör samma sysslor som jag. Företaget menade då på att det fanns moment i dessa uppgifter som jag inte hade kvalifikationer till.
"UTBILDNING" Företaget är skyldiga att inom vissa rimliga gränser utbilda din personal.....

så nu har jag t.o.m fått utökad tjänst.....

TA STRID för ERA rättigheter.

Tyvärr så kan/vill facket i de flesta fall inte göra så mycket, jag gick ur för det kändes som jag betalade en massa pengar till ingenting.
Jag är anställd i kommunen och upplevde att jag blev bemött med mer respekt när jag förde min egen talan.
Jag fick ett nytt jobb, betydligt högre lön och bättre arbetsvillkor än jag någonsin haft.

Håller inte med om att risken för utbrändhet minskar. Pressen på en arbetslös är mycket större än på en som har arbete. I och för sig är det väl individuellt hur man reagerar, men, jag tror inte att någon mår riktigt bra av den maktlöshet det innebär att vara arbetslös.

Tomba: börja söka jobb med på en gång. Bäst att smida medans järnet är varmt.

Håller med! Har varit "officiellt" utbränd både som anställd och arbetslös. Att söka jobb är som ett hårt heltidsjobb det också.

Sänder tankar till Tomba och hoppas att framtiden löser sig så bra som möjligt.

Usch vad tråkigt att höra...

Hoppas det ordnar sig för dej, så småningom...

Hoppas att "inget ont som inte har något gott med sig" stämmer, även i ditt fall...


Caprice

Jag fick också sparken strax före midsommar förra året. Jag hade lön till oktober och har därefter "stämplat" på A-kassan. Jag har sökt ca 60-70 jobb, både fasta, vikariat, hel och deltid. Jag har varit på kanske 25 intervjuer, men inte nått ända fram. Jag vet att det har varit mellan 180 till 200 sökanden på vissa jobb.
Jag har nu fått ett vikariat, med 2 000 kr mindre i månaden än senaste jobbet, men ca 2 000 högre än A-kassan. (Förhandlingsläget som arbetslös är ju inte så gott).
Det var via "gamla" kontakter. Inte via arbetsförmedling, egna ansökningar eller rekryteringsföretag.

Nej, Arbetsförmedlingen kan man ju inte räkna med som arbetslös.......

Nej, usch, vad tråkigt att du blir av med jobbet!

Håller även med föregående talare ( eller skrivare ) att det är inte lönt att räkna med hjälp från arbetsförmedlingen... Har nog bara dåliga erfarenheter därifrån... Eller så kanske det är mig det är fel på...


Jag hoppas iallafall att det går bra för dig!!!

Håller med föregående inlägg om det där med utbrändhet, uttryckte mig något klumpigt där. Ville bara försöka låta positiv i en jobbig sits. Vet också hur det är att vara arbetslös, men man får som Kurt skrev så bra reflektera kring andra värden i livet än jobbet. Det är påfrestande att vara arbetslös rent psykiskt, men man måste försöka se framåt och vara positiv, tror jag. Tror också på det här med att få jobb via kontakter i första hand, men man får aldrig ge upp. Det finns alltid saker som är värre än detta, att vara sjuk t.ex.

Du är inte ensam!

Jag är projektanställd och projektet går ut den 31 mars. Vi är 9st projektanställda och av dessa kommer 4 st bli kvar längst fram till semestern.

Det är väldigt dåligt med ordrar och företaget har gått på knäna i många år men det hålls ändå igång på grund av att det plöjts ner så mycket pengar i renrum m.m.

Nu talas det om att de ska låta tiden löpa ut för oss projektanställda och de som blir kvar ska bli "erbjudna" fortsättning fram till semestern mot att de går över till ett bemanningsföretag och blir inhyrda istället (det var de flesta av oss från början).

Känns som att man bara blir kastad emellan projektanställningar, uthyrningsföretag och kurser på AF hela tiden, man verkar aldrig kunna få en fast punkt någon längre tid nånstans och det är väldigt psykiskt påfrestande.

Har varit där två år nu och tycker jag är värd mer än att bli skickad tillbaka till ett bemanningsföretag, gillar inte bemanningsföretag, har varit anställd på flera och tycker man blir behandlad som skit. Dock inte på mitt senaste där min chef var underbar.

Hoppas det löser sig för dig! Önskar dig all lycka

Jodå

/Ewa zon 4-5

Jasså, jobbar du där?

skämt åsido, jag var skitjobbig med min AF. Var där jämt och ständigt och tjatade om att jag åtminstonde ville ha en praktikplats. dom suckade när dom fick se mig. Och se...! vips hade jag en praktikplats, som såsmåningom blev en tillsvidareanställnig. Tyvärr så lades den verksamheten ner så jag blev arb.lös igen. Då stämplade jag ett år och nu är jag anställd i gubbens företag. Gissa om dom e glada på AF nu
Mina sista ord där var: Hejdå, det ska bli skönt att slippa er Dito, svarade min handläggare och skrattade så gott.

Min anställning "tar slut" i månadsskiftet juli/augusti i år...

En kompis gick till Arbetsförmedlingen för någon tid sen och anmälde sig som arbetslös och sa att han letade efter jobb. Han fick till svar att jobb är väl inget AF kan hjälpa till med..! Vad har de för roll, egentligen..? Att förmedla arbeten hör tydligen inte dit...

Tack för alla uppmuntrande tankar, jag visste att många råkat ut för samma sak
och tänkte att det skulle vara ett bra ämne att att upp.
Igår efter jobbet skulle jag köpa en blomma till min fru, så jag gick in på en av traktens större trädgårds/blomsteraffärer. Mötte ägaren som vände och sprang ifatt mej och sa att han ville prata med mej, deras trg. anläggare hade skadats och de behöver en trädgårdsanläggare till sommaren. Skall dit nästa vecka och förhandla om lön mm. Uppsagd och erbjuden nytt arbete inom 24 timmar, det är rekord även för mej. Med ett gott humör och gott rykte kommer man långt, lycka till med era jobbsökaransträngningar. Håller er underrättade om hur det går.

DÄR SER DU ATT DET ORDNAR SIG!!!

Grattis till nya jobbet då!!!

YES!!!!!
Härligt, tomba!

Så var det för mig med. Ville jag ha praktiktjänst, så var det upp till mig att hitta en. Naturligtvis likadant med jobb och allt annat som man tror att man ska få hjälp med.
Visst ska man vara aktiv, men, vad finns dom till för??
Tack och lov fick jag till slut napp på en av mina, jag vet inte hur många, personliga brev jag skickade iväg.
Men rädslan för att hamna i samma sits igen är STOR. Och nu när det börjar pratas om att sänka a-kassan bland dom blå, blir jag livrädd: tänk om jag blir arbetslös igen.....
Det är inte där problemet ligger; att de flesta arbetslösa är nöjda med sin situation eftersom dom kan leva på a-kassan. Problemet är ju att det inte finns tillräckligt med jobb att söka. Så, det spelar ju inte någon roll hur ambitiös man är i sitt jobbsökande.....

Ja, usch....

Grattis till det nya jobbet, Tomba! Lycka till!

Nej, jag jobbar inte där
Efter 25 år blev jag arbetslös, när min chef gifte om sig och hans nya fru ville ha mitt jobb

Jag skrev in mig på arbetsförmedlingen och sa att jag ville plugga, fick hjälp med det och när läsandet var slut stod jag till förfogande och innan jag han blinka ringde de från arbetsförmedlingen och sa att jag skulle gå på en anställningsintervju
Jag har väl haft tur (nej inte bara det, envis till tusen för att få ett nytt jobb)

Mina ord från handläggaren var "Att nu vill jag inte se dig igen"
men det fick han, efter två år blev företaget uppköpt och nerlagt, ut i kylan igen
nya studier i ett par år, samma arbetsförmedling ringer om en ny anställningsintervju "Nu vill jag inte se dig mer " och det har han inte behövt än så länge

/Ewa zon 4-5

IDIOTER

Man kan ju starta eget företag också! det har jag gjort! och jag kommer väl antagligen att överleva åtminstone så länge jag får startaegetbidrag sen får man se hur det går...

GRATTIS tomba!!!

hoppas att det blir en permanent anställning så småningom....



och tänk så många kunder du kan tipsa om odla.nu!!!! (och vice versa..)

Jag säjer också GRATTIS till dej Tomba! Någon liten fågel kanske kvittrade till din blivande arbetsgivare att du var den rätte!

/Gunvor

Grattis Tomba !

Det var jobbigt eftersom jag hade åtta, åtta månaders uppsägning, det var drygt kan jag säga

/Ewa zon 4-5