Jag är så j-la förbannad nu så jag nästan kokar!!!

Har varit på min arbetsplats nästan 3 år sammanlagt nu (8 månader 2001 och 2 år exakt nu i mars 2004-2005) 2001 som projektanställd, sedan inhyrd 1 år och projektanställd 1 år de andra åren.

Sista mars går vår projektanställning ut och de har bestämt sig för att hyra in 5 av oss 9, alltså 4 st får gå.

Idag fick vi gå in till produktionsledaren. Visst, jag kunde ju knappast räkna med att få vara kvar men trodde i alla fall att jag hade stor chans.

Men nejdå, jag är en av de som får gå!!! Det efter nästan 3 år sammanlagt. Det konstiga är att jag har mest kompetens av alla 9, jag har varit där längst av alla 9. Anledningen att jag kom dit först av alla var att de hade fått in ett väldigt avancerat lödjobb och då kallade de in mig och en till som varit anställd där innan just för att vi hade mest kompetens. Hon blev anställd förra året och självklart trodde jag att jag var nästa på kö...

Istället får man gå hem helt och hållet. Ingen uppskattning alls för den tiden man lagt ner på företaget eller för kompetensen man har.

Och orsaken??? Jo, att 2 st andra av de projektanställda är barn till två av de anställda. DET ÄR FÖR JÄVLIGT!!!

Känner mig helt värdelös, precis som man inte gjort nån nytta alls under de här åren. Ändå vet jag att jag kan betydligt mer än dessa två. De har bara varit inne i den produktionen vi har nu medans jag kanske gjort 10-15 andra mer avancerade jobb.

Så från och med 1 april kan man räkna sig till de arbetslösas skara

Han sa att om de fick in mer jobb framöver så skulle han gärna höra av sig. Fick god lust att be han dra åt h-ete! Tror han jag skulle sjunka så lågt att jag går tillbaka dit efter den här behandlingen. Nä, det behöver du inte bekymra dig med sa jag, jag lär inte komma hit igen.

Har alltid trivts bra där och tyckt om stället men nu kommer jag bara se tillbaka på det med bitterhet och ilska.l

Samtidigt så tänker jag att det löser sig det har det alltid gjort förut. Det brukar alltid komma något positivt ur negativa saker också...nu kanske jag äntligen kan gå en trädgårdsutbildning eller nåt.

Och ska man se väldigt positivt på det så får jag ju hela våren ledigt och kan vara i trädgården och jobba istället Kommer självklart söka jobb men det är dåligt med jobb inom mitt yrke och har inga större förhoppningar om ett snabbt jobb, dessutom ska ju min kompis ha barn i november (se denna tråd)

Tycker synd om dig! Känslan av att vara orättvist behandlad är för d......
Finns det inget fack där du kan framföra dina synpunkter? Även om du inte är anknuten till facket, kan det kännas bra att få tala om hur du känner.
Du kommer säkert att hitta ett nytt jobb för inne i din förtvivlan just nu hörs det något litet positivt ändå!
Skickar med några tröstekramar!

Kanske är läge för att prova något annat. En nystart i livet, annars kan man ju anmäla sig som springvikarie inom vården medans man söker ett annat jobb.

Vart tog 'sist in först ut' vägen nu då? Har du kollat med facket om de får göra så här?

Vet hur du känner....blev uppsagd pga av arbetsbrist 10/2 efter 8 år på samma företag! Det var en blomma i handen och Hej då! Har börjat stämpla för första gången i mitt liv, en konstig känsla. Min fd chef skulle också höra av sig om han hade råd att återanställa mig, men jag känner som du, han kan ta sig någonstans......Vi måste försöka tänka på att VI inte har gjort något fel, det här är något vi själva inte kan påverka. (Varför skäms man då och tala om för vänner och bekanta att man är arbetslös..?) Enda trösten är väl att våren är här snart och då har vi ett säkert heltidsjobb i trädgården!

vad kan jag mer säga.....

lider med er

Ja det är jävligt! Får det gå till så? Jag tror inte heller det.

Skickar en bamsekram till både fru Berglund och Klinta .
Orättvist är vad det är.

Det var trist ...men mina hjärtliga gratulationer till barnet - det kommer att ordna sig tror jag :)med jobb .
Efter November har du i alla fall annat att tänka på

Gäller inte när man bara är projektanställd och projektet går ut. Gäller bara fastanställda (om det ens finns nåt som heter så nu för tiden).

Bryr mig inte i att gå till facket, skiter i det stället nu. Kan de inte uppskatta jobbet jag lagt ner utan bara kastar iväg mig som gårdagens sopor så går jag nån annan stans. Finns säkert nåt bättre ställe.

Tråkigt för det är bra jobbarkompisar och har alltid trivts där men det öppnar ju som sagt också upp för nya möjligheter Måste försöka se lite positivt på det, jag är ju en sån som tror att allt sker av en anledning och att det är någon högre mening med allt Jag är nog ämnad för något större!

Det tråkiga är att det allt för ofta är så här för ungdomar idag. Ett halvårs projektanställning här, en kurs på AF där, stämpla lite, jobba ett tag på bemanningsföretag och så snurrar det vidare. Att få "fast jobb" idag är inte lätt och blir nog mer och mer svårt även om man har en utbildning. Nä, man är nog fast i ekorrhjulet resten av livet.

Tack för alla trösteord, värmer gott

Det var tråkigt att du förlorade jobbet,men du är ung det ordnar sig säkert.Tänk att du har tid för din trädgård nu,medan du söker nytt jobb.Håller tummarna.
Kram Renate

Jag känner igen mig.....
Jag blev uppsagd pga omorganisation som det alltid hette då en gång på 90-talet, jag blev ganska bedrövad. Dagen jag skulle sluta (nån gång runt midsommar) erbjöd dom mig att få arbeta hela juli.....jag hade min semester bokad sedan länge med sambon & vänner.... Blev förbannad & tackade nej, fick ju då en "straffmånad" utan ersättning från a-kassan.....

Men efter att ha varit arbetslös under sommaren (som var underbart!!!) fick jag praktik hos min älskade snickare (my thoughts are with you always...).
Upptäckte min passion för det här med möbelrenovering & måleri & mitt liv tog en helt ny inriktning!
Så som jag ser det så var det ju meningen att jag skulle få mig en liten spark för att komma igång med något som verkligen är vad jag vill.

Se det som din chans att ändra livet till vad du vill!!!

Sist in först ut... existerar väl inte numera
Tråkigt att ni mist jobb Men... det finns säkert något som väntar på er ...hoppet får man aldrig överge

Kanske minns någon att jag berättade om dotter som ramlade i badkar och slog sej i nacke, arm och sidan... Hon är fortfarande sjukskriven...äter smärtstillande, har domningar i arm och hand och har fått restriktioner vad gäller olika rörelser...av sjukgymnast.
När hon gick till arbetsgivaren med det förlängda sjukintyget fick hon till svar...och jag får tacka för tiden du jobbat här
Vad fasen svarar en ung tjej på det...hon har jobbat där (suttit i kassan) i drygt tre år. Alltid med högst tre månaders förlängning av anställningsavtalet åt gången.

Nu jobbar facket hennes för att ev. få ut skadestånd.... hon vill av förklarliga skäl inte begära återanställning (funderar på att börja plugga igen) Tyvärr är inte hon den enda som råkat ut för slik behandling när de råkat ut för sjukdom... verkar vara något som arbetsgivarna satt i system.

Detta är en följd av de nya reglerna om sjukpenning.

Om en kompis talat om för sin arbetsgivare att hon ska ha barn typ i november eller så och sedan inte får en tjänst som hon är mest meriterad för, tycker åtminstone jag att det osar diskriminering låååååång väg. Facket vet mer om det här, liksom JämO.

Hälsa kompisen!

Om jag vore du skulle jag kolla med facket, kolla med jämO, kommer du ingen vart med dem, så be att få ett skrivet intyg på dina meriter för att kunna använda då du söker annat jobb.

Usch, vad ledsamt att bli avpolleterad på det sättet. Vad säger arbetsgivaren om svågerpolitiken. Vet de att du uppmärksammat saken?

Usch vad tråkigt..

Du har mest erfarenhet, varit där längst... Och du får gå..?

Visst, att kontakta facket kan ju alltid vara en ide´...
Men om det blir fight, och du skulle vinna... Vill du gå tillbaka till denna arbetsplats..?
Iof skulle det väl kännas ganska skönt att ge dem en knäpp på näsan..

Nej, se dej om efter ett annat arbete... Det brukar lösa sig i slutet..!


Caprice

Usch vad trist.
Det är bara att inse att för arbetsgivarna är man bara en bricka i spelet. Det snackas om "vi-känsla" på arbetsplatsen, företagsidentitet. Man skall ställa upp och jobba över när det behövs för att senare bli utkastad när man inte behövs längre.
Hoppas du hittar ett nytt jobb på en bra arbetsplats.

Nä, vill inte gå tillbaka när man blir behandlad så, tänker inte ta det vidare utan skiter i dem istället. Orkar inte bråka och har inte rätten på min sida eftersom projektet som sagt går ut och jag alltså inte teoretiskt sätt blir uppsagd. Det är bara det att jag inte får förlängt.

Jag sa till chefen precis vad jag tyckte om deras svågerpolitik. Jag brukar inte vara den som säger nåt men den här gången kunde jag bara inte hålla käften. Visste inte med säkerhet då att de skulle få vara kvar men hävde ur mig det ändå. Om du tror det om mig så är det synd sa han....det är inte bara jag som tror det sa jag, alla VET att det är så!

Han tyckte alla var jämställda där inne...visst, kul att bli jämställd med en 20-åring som inte ens gjort en 10-del av vad jag gjort där och bara varit där knappt 1 år och bara får vara kvar för att de har släkt där

Kompisen har inte sagt att hon är gravid Hade ändå bara varit till sommaren så det hade inte påverkat jobbet ändå men hon hade sluppit gå hemma och dra i 7 månader.

Skönt på ett sätt ändå för kompisen jobbar en hel del med isosyanyter (?), en sorts giftigt llim och det är ju knappast bra för den lille ändå

Nä, tack och hej, leverpastej säger jag istället och siktar mot roligare saker i framtiden

Kanske skulle göra slag i sina författardrömmar, trädgårdsutbildningsdrömmar och alla andra drömmar man alltid haft som aldrig blivit av

Just nu ser jag bara möjligheter Tack för alla goda råd!

jag tycker det är ett utmärkt förslag att utbilda sig inom trädgård mycket frisk luft och hälsosammare än lim
det gäller att hålla drömmarna levande, samt att göra det man tycker är roligt
då blir jobbet roligt också

Man kan ju alltid roa sig med elaka tankar om att om företaget är så korkat att det låter folk stanna bara för att de är släkt med någon och låter duktiga människor gå för att de inte är släktingar så kommer det nog inte gå så bra för det företaget i längden...

Hoppas att det här blir till en nystart för dig!