Tror inte den diskuterats här förut... Vad har ni för erfarenhet av den?
Jag vet att den inte finns i samma utrsträckning här som i t.ex. Holland, dess möjliga ursprungsland i Europa, men hur ser almarna ut i er närhet och om många dött eller mår dåligt, finns det dem som har klarat sig bra?

Sådde som jag själv nämnt flera gåner en liten skogsalm i sommar... här uppe i motsv. zon 5 så finns det ju inte vildväxande alm... läste att vi i framtiden, om det går så illa som man tror, endast kommer att ha enstaka almar som växer avskilt från andra almar.
Undrar just om det inte betyder att vi lite högre upp som planterat almar går ganska säkra...?
Almsplintborrarna som sprider sjukan måste man ju klara sig undan om ens träd inte har nån slags kontakt med andra smittade almar eller om man inte har smittad almved i närheten på sommaren.
Eller finns de på andra ställen i naturen också?

Kommuner och alla andra som planterar träd undviker ju alm. Men erfarenheterna från Örups almskog visar ju att det finns resistenta träd. Och det är ju inget konstigt egenligen. Så egenligen borde man plantera fler almar, men man bör just fröså dem så att den gentiska variationen ökar.

Det är en intressant fråga du ställer. Om din alm står i en trakt där det inte finns några andra almar så borde den stå relativt säker. Har aldrig hört talas om att sjukan går på annat än almar. Jag antar att almsplintborren bara har en viss operationsradie. Vet någon hur långt den rör sig?

Det var genom att Örups Almskog inte avverkades så fort sjukdomen visade sig som sjukdomen fick fäste i Skåne. Och sedan spred den sig uppåt landet. Fattar inte att dom gör en sån skamfläck till sevärdhet!

Hur ser det ut hos er, frågar du? I sydöstra Skåne, där alm har varit väldigt vanligt, är de flesta högväxta träden borta, sjuka eller döda. Att det fortfarande finns enstaka exemplar som är friska behöver inte betyda att dom är resistenta, utan kan helt enkelt vara att dom ännu ej smittats. Jag skulle aldrig plantera en alm här!

Lycka till med din lilla skogsalm! Den kanske blir den enda som överlever denna farsot, och då blir den en raritet!

Lite osäker men jag vill minnas att almsplintborren rör sig normalt nån km som högst. Den är ingen långflygare men givetvis kan den föras långt om det blåser kraftigt. Det räcker dessutom att en enda smittad befruktad hona anländer för att sjukdomen skall sprida sig.

Beträffande Örup. Tja, när man väl upptäckte att träden var smittade hade det säkert spridit sig till träden i närheten. Att fälla hela almskogen hade nog bara bromsat utvecklingen lite. Sen undrar jag hur smittan kom dit? Den kanske redan hade fått fotfäste i landet men varit förbisedd.

Det är lite fel att skriva "smittad hona", om skalbaggarna. De bär med sig svampmycel innanför skalet, som sedan smittar ned träden i samband med att hon borrar in sina ägg i stammen. Sedan lever larverna på svampmycelet under sin uppväxt. Honan hjälper alltså sina barn genom att sprida mycelet till nya träd. Hon är inte smittad själv.

Det sorgliga är bara att de snart inte har fler träd att lägga ägg i eftersom alla är på väg att dö! Sjukdomen har funnits länge i Europa utan att göra någon större skada, träden kunde överleva trots smittan. Sedan importerades smittade trädstammar till amerika, där svampen ändrade sig en aning. När sedan amerikanska smittade trädstammar åter importerades till Europa kom den nya varianten av svampen hit och det är den som nu tar kål på alla våra almar. Den har helt enkelt blivit mer aggressiv.

Förhoppningsvis kommer några mer resistenta träd att klara sig, och på så sätt kanske bygga upp en ny stam av almträd, som klarar sig.

Oftast är det inte skalbaggshonan som genom att flyga sprider sjukdomen över större sträckor, utan just trädstammar som innhåller larver som sedan kläcks på en ny plats och kan infektera nya träd där. Hoppas att det finns nog förnuft i Sverige för att man inte forslar runt avverkad alm, som man inte vet är säker. Jag tror nog att din skogsalm då går säker.

På trädgårdsmässan i Älvsjö hålls ett seminarium om almsjukan på torsdagen för den som är intresserad. Man anmäler sig i förväg till Movium.

Tråkigt att det ändå är så utspritt i t.ex. Skåne att man inte kan eller vill plantera nya almar. Tycker almar är fina träd och det skulle vara roligt att se en riktig almskog någon gång!

Talar vi om nån kilometer i avstånd tror jag min alm går trygg så länge jag inte börjar släpa hit almvirke. Har inte sett nån annan alm på minst en kilometers håll... men man vet ju inte vad folk har på sina gårdar... är ändå ganska tätbebyggt här.

Däremot skall jag ta och så lite almar vid sommarstugan. Där är det 100 meter till nästa hus och det finns nästan definitivt inte några almar, eller mycket andra prydnadsträd för den delen, där i närheten. Skulle vara om nån åkte förbi på vägen med en smittad almplanka på biltaket och det råkade sig att sjukdomen blåste iväg en hundra meter till mina träd!

I Sydsvenska Dagbladet hittade jag en artikel om almsjukan. Almsjukan
Malmö som från början haft ungefär 30 000 almar av olika sorter är ganska hårt drabbat och när jag reser in till jobbet ser jag hur stadsbilden förändras nästan från dag till dag när almarna fälls en efter en.
Det goda med almsjukan är att det kommer att komma in nya träd i Malmös stadsbild. Nu kommer jag inte i håg alla olika sorter som skulle planteras med det var bland annat italiensk al.

Ciczi

Här i Stockholmstrakten finns också almsjukan, på jobbet i Upplands Bro finns gott om almsjuka. Den jättestora hängalmen utanför huvudbyggnaden klarade sig ett bra tag trots att många almar omkring dog, men när den väl blev smittad så dog den ganska snabbt.

Jag tror inte att någon alm i landet går säker, men det kan komma lika allvarliga sjukdomar på andra träd och jag tycker det är bra att man varierar och sätter en och annan privat alm. Däremot skulle jag idag aldrig satsa på alm som enda träd, vårdträd, allé eller annat.

Norröver har man hittills inte haft angrepp, jag tror att det nordligaste hittills har varit i Gävle. Processen mot hel träddöd av en smittad alm går mycket snabbare söderöver (ofta endast en växtsäsong) än norröver (flera växtsäsonger från första symtomen). Det finns inget som tyder på att almar längre norrut eller almar långt ifrån andra skulle vara skyddade.

I Skåne har man inte märkt någon skillnad på olika almarter. Däremot verkar det som att almspintborrarna lokalt fattar tycke för en almsort, och håller sig till den innan de går över på en annan.

Virket av alm behandlas inte som smittsamt, tvärtom planerar många kommuner vad de ska göra för att ge de fällda almarna en ny epok i form av almbänkar, skulpturer, lekverktyg mm.

Någonstans i Eslövstrakten har en konstnär gjort fantastiska och stora skulpturer av tre döda stora almar som står kvar på rot. Döda almträd smittar inte.

I svenska städer är almar de största träden man ser och de är många. Det finns en sorg och vanmakt hos många parkförvaltare över att stadsbilderna så snabbt förändras, och det finns egentligen inga bra idéer om alternativa, lika skulpturala och stora träd.

Bra läge för alla med idéer om vilka stora träd man vill se i staden. Läs på om dem och föreslå dem till era kommuner!

Undrar just om vi har almsjukan här i Finland... Nåja... almen är planterad och borde den ändå inte stå mycket mer säkert än en alm i ett smittat område?
Märkte förresten att man inte säljer almar i många plantskolor i södra Sverige. Däremot säljs de nog här i Finland.
Hur är det med almsjukan på t.ex. hmm... Japan? Har den spridit sig till den delen av världen också?

Alltså hur tar sig almsplintborrarna fram om det inte finns smittat virke i närheten eller om almarna är så få att det är tiotals kilometer mellan träden?

Har man tur så hittar de på något botmedel mot dem om några tio år som kan använda för att rädda eller åtminstone göra almar mer resistenta mot dem (lyckotänkande ).

Här i norra Uppland går det fort utför med almarna nu! I augusti förra året upptäckte vi att alla almarna på vår tomt var smittade, och en lite yngre alm som vi tidigare inte sett några symtom på dog på några veckor!

En gammal alm på tomten har nog haft smittan i några år, för den hade ganska mycket döda partier högt upp i trädet. Den har vi tagit ned nu.

Även stubbskotten från träd vi tidigare tagit ned visade sig vara smittade, och vissnade snabbt. Även inne i Uppsala är många almar sjuka har jag sett.

Japp, det går snabbt med almsjukan. Det finns mycket utrymme för att fundera, drömma, planera och föreslå nya trädslag till städer, kommuner och oss trädgårdsägare!

Det blir tomt när almar tas ned. Men liksom i trädgården när något dör innebär det också utrymme för nya idéer, drömmar och nya visionära projekt.

Vi har några mindre Almar som förra sommaren blev angripna.
Löven lossnade samt barken.

Vi kommer att såga ner när som helst... tyvärr... (Roslagen-Östhammar)

Kanske det finns hopp?
Resistenta sorter i Amerika.
http://www.insidebayarea.com/bayarealiving/ci_2637356

Har planterat en gulbladig holländsk Alm.
Alla som ser den säger att den är sjuk för bladen är gula, men det skall dom vara.