På långfredagen var jag på rundtur till helgöppna trädgårdsaffärer och hittade bl.a. den sorts orangefärgade hibiskus jag velat ha hela vintern. (Nummer två i ordningen, det måste medges. Den första var en kraftigt nerkrympt stackare som visade sig vara klen och inte höll sig längre än en månad. Håller tummarna för att den här ska klara sig bättre.)
Nykomlingens första blomma slog ut lördag morgon och visar fortfarande inte (påskdagens eftermiddag) inga tecken på att vilja vissna och falla av. Peppar, peppar.... Jag börjar undra om jag har haft turen att få tag i ett exemplar av någon hybrid som håller blommorna länge (det fanns inga märken på blomkrukan i alla fall) eller om retarderingsmedlen de blir besprutade med i handelsträdgårdarna också påverkar blomningen. I vanliga fall brukar jag ha tur om blommorna sitter kvar ett dygn.