På Utö, där jag odlar har jag hört att rådjuren är svältfödda pga för stor population. De ovh älgarna är en storlek mindra än vanligt för att de inte får nog med föda. Gissa hur kul det känns för en odlare? Alla mina växter verkar duga trots att de är lavender och alunrot och annat som ska vara äckligt...

Suck.

Jag känner igen diskussionen från mina öar i skärgården Malin, och rådjuren har på riktigt upptäckt min trädgårds alla nya rosor och mycket annat.

Men jag tar allt snack om att rådjuren är för många med en stor nypa salt. De på öarna som har jägarlust brukar vara de som skriver upp numerären till det mest orimliga och de som vurmar högst om att de är svältfödda. Jag tror vi vet lika lite om rådjurens framtid som vi visste om almarnas, och tycker vi ska ta det lugnt med mänskliga försök att styra rådjursstammen.

Det finns gott om mat till rådjuren, samtidigt som vintrar alltid är en svår period för alla vilda djur. Inte ens denna hårda vinter gjorde att rådjuren gick över till "barkfödan" här. Däremot gjorde snön och ett antal skrämselattacker från hundar att de hade fler skador än vanligt. Vintermagra var de som de är alla andra vintrar. Här är de inte ett uns mindre än vanligt.

Jag kommer inte sälla mig till dem som med säkerhet tycker sig kunna veta att de kan skjuta fler rådjur än vanligt, men jag kommer att lyssna på alla som hittar metoder att skydda sina plantager.

Jag älskar växter! Men; anser allt att djur ska ha företräde!!

Rådjuren är många där jag bor. det beror på att det inte finns några rovdjur att tala om här. Inte heller något jakttryck- människan är den största predatorn, och när människan inte beter sig "normalt" förändras rådjurens beteende - de blir oskygga. Och visst är rådjuren många, inte så många som för några år sedan men ändå. De tycks bli färre i skog men fler nära/i tätbegyggt område. Gjorda inventeringar stämmer förvånansvärt bra.

Här hemma ( i tätbegyggt villaområde) finns det - på 1*1km - tre fler rådjur än för 2 år sedan. Stråken går genom trädgårdar, i sakta mak över gator osv. Med rådjuren följer fästingarna, sisådär 1500st per rådjur. Skönt att inte bo öster om vänern / i mälardalen vartfall -TBE brrr... borrelia är illa nog. Och med den mildvinter som var är inte fästingar ovanliga i november.

På vår samfällighet/stämman skall vi diskuter jakt eller att driva bort dem.

Här har vi också många rådjur, men vi matar dom hela vintern och en bra bit in på våren. Oftast struntar de i vår trädgård under den gröna tiden på året. I somras var det bara mina penséer i en kruka som var smaskiga, men dom lyckades de knipsa av när blommorna började vissna. Har aldrig haft så fina penséer tidigare. Massor av blommor!

Det är en väl spridd myt att rådjur sprider fästingsjukdomar. För ett par år sedan kom den rapport som skrivits av landets läkarexperter på fästingburna sjukdomar, svenska jägarförbundet, hjortdjursforskare m fl och den visar det många av oss trott:

- det är småfåglar och gnagare som är värddjur för de absolut flesta fästingarna. Medan ett rådjur kan ha 200 fästingar på sig finns fåglar och gnagardjur i rådjurets strövområde som har 2 000 000 fästingar på sig.

- antalet rådjur påverkar inte mätbart antalet fästingar i ett område. I USA har man avspärrat stora skogsområden efter att ha jagat ut hjortdjuren, och fem år efteråt hade markerna samma fästingtäthet.

- varje fästing måste smittas själv för att bli smittbärande. Man vet att gnagare smittar fästingarna med TBE och borrelia, men man har hittills inte hittat något som tyder på att rådjuren kan smitta fästingarna och läkarna tror inte att rådjur är smittbärande. Det skulle alltså betyda att de fästingar som sätter sig på rådjuren blir "friska" fästingar.

- i flera områden som har störst risk för fästingburna sjukdomar finns inga rådjur alls. Stockholms ytterskärgård till exempel. Där finns dock möss och småfåglar.

- risken att bli smittad är 1 fästingbett på 150. Det bästa man kan göra för att skydda sig är att vaccinera sig och att ha myggmedel på fotlederna när man går i områden med smittrisk.

Jag skrev om detta för ett par år sedan och rapporten finns säkert kvar på nätet. Den var beställd av svenska staten.

Nu tar väl i Cilla. 2miljoner fästingar på en fågel?


kan du rota fram länken till rapporten?

Cilla, det är ungefär visserligen få kända fall av TBEper år. Bodde jag öster om Vänern skulle jag vaccinerat mig mot TBE. Nu gör jag inte det utan bor där det finns få smågnagare pga katter. Dottern fick Borrelia 2 ggr och cirka 40 fästingar under förra året. VI fick lära henne att leta fästingar på kroppen. Sista hon hittade i fjol var 4e december. 15-35% av fästingarna bär på Borrelia.

Med rådjurstråk över tomten, katter som rensar smågnagare och har-r staket är det inte troligt att det är harar eller fåglar som orsakar fästinginvasionen vartfall på vår tomt

Zoologer är överens om att rådjur men även harar står för spridningen av fästingar genom sin zoologi

Här är ett utdrag
"Har fästingar blivit vanligare?
Har då fästingarna, och risken att bli smittad av dessa, ökat i Sverige på senare tid? Som tidigare konstaterats vet vi egentligen inget om detta. Det finns några få undersökningar om antalet fästingar från specifika områden från sent sextio- och tidigt sjuttiotal, men det finns inga jämförande sådana undersökningar från senare tid. Däremot finns det en rad faktorer som har förändrats och vars konsekvenser det kan vara värt att diskutera.

Rävskabb
En sådan faktor är rävskabben som drabbade Sverige, och framförallt dess rävar, i mitten av sjuttiotalet och framåt. Denna parasit, som spreds från Finland över till Sverige, är mycket potent och slog ut rävstammen i stora delar av de drabbade områdena. Detta i sin tur ledde till att harar och råddjur ökade i antal, och eftersom dessa är favoritvärdar för de äldre fästingstadierna, är det inte uteslutet att fästing populationerna ökat. Läs mer om rävskabb - klicka här.

Rådjur
Med eller utan rävskabben är det uppenbart att antalet rådjur ökat i stora delar av Sverige och detta inte minst i områden nära människor. Anledningarna till detta är säkert många och inbegriper sådant som ändrad markanvändning, mindre avskjutning, ändrade vanor hos rådjure osv.

Det bör i sammanhanget också påpekas att det inte bara är rådjur som utgör värdar för de större fästingstadierna, utan även andra större hjortdjur som kron- och dovhjort och älg. även får, hästar och kor fungerar utmärkt som värdar."

Några länkar
MedicalLink
Tidning
Uppsats
Zoologiska museet
Socialstyrelsen
Uppsala universitet

Hej MB1965!

Också mitt intresse för hur fästingsjukdomarna egentligen sprids kommer från att ha känt på sjukdomarna. Har haft TBE med hjärnhinneinflammation två gånger och ett par vänner med långdragen borrelia. Även om 1 på 150 bett är smittsamma så tycker jag inte man ska låta bli att skydda sig!

Det var några år sedan jag granskade och skrev om detta, och jag hittade liksom du en massa skrivet om att rådjur ökar fästingpopulationen och att det ökade fästingsjukdomarna. Men ingen av de som skrev detta hade refenser till forskning eller egen sådan. Det är en tro. Och tro tål att granskas.

De som hänvisade till faktisk forskning, praktiska experiment och kliniska studier var de som presenterade rapporten som Socialstyrelsens sittskyddsenhet gav ut 1999, och som gjorts av läkare, biologer, veterinärer m fl. (Flera artiklar du hänvisar till visar också att sambandet rådjur - smittsamma fästingar inte är visat eller tom är osannolikt.)

Så här skrev jag om denna sammafattningsvis då. (Den som är intresserad får leta upp smittskyddsenhetens utredning själv, jag tankade ned den från nätet då.)


Fästingfaran och rådjuren Cilla Lundström, 2001

Borrelia, TBE och andra sjukdomar som sprids med fästingar ska man ta på allvar om man befinner sig i fästingtäta områden. Inre skärgården tillhör det näst värst drabbade området i Sverige.

Men kopplingen mellan antal fästingar och antal rådjur på en och samma ort har visat sig vara en myt – andra faktorer påverkar långt mer. Socialstyrelsens smittskyddsenhet gjorde 1999 en omfattande studie tillsammans med ett dussintal experter från bland annat jägareförbundet, naturvårdsverket, veterinärmeddicinska anstalten, smittvårdsstyrelsen m fl, som skriver följande:

• Rådjuret är inte huvudansvarig som fästingvärdar, långt ifrån. I Sverige har den allmänna fästingen återfunnits på 29 arter av små, medelstora och stora däggdjur (möss, sork mm) och på 56 arter fåglar. T ex på Gotland funnit att 25 % av talgoxeungarna i boet har mellan 1 och 25 fästingar på sig.

• Fästingen har fyra olika levnadsstadier. Majoriteten av fästinglarver återfinns på de små däggdjuren, främst näbbmöss (Sorex spp.), skogsmöss (Apodemus spp.) och skogssork (Clethrionomys glareolus). Insektsätare/gnagare den mest betydelsefulla reservoaren för Borrelia-bakterien.

• I Sverige finns även på flera håll områden utan eller nästan utan rådjur som har mycket rikligt med fästingar. Exempel på sådana områden är Gotland, Stora och Lilla Karlsö, liksom öarna i Stockholms skärgård. Dessa rådjursfria områden har utöver rikligt förekommande antal fästingar, också högre risk för fästingsjukdomarna.

• Rådjur och andra hjortdjur kan troligen inte alls överföra boreliabakterien till fästingar. Man har gjort omfattande studier i USA på detta, och svenska Jägareförbundet tror inte på sambandet rådjur och fästingsjukdomar.

• Att ett ökat antal fästingar och rådjur kan förekomma vissa år, liksom motsatsen, beror på att fästingar och rådjur har samma fiender och samma behov av en mild vinter. Brist på rådjur innebär inte att fästingarna saknar värddjur – ett fåtal fästingar sätter sig på skogens större djur jämfört med antalet fästingar som överlever genom möss och småfåglar.


Svenska jägareförbundet om kopplingen rådjur - fästingar:

Naturen är ibland mer komplicerad än vad man först tror och vi kanske inte kan ta för givet att det ökade problemet med fästingar har en direkt koppling till rådjuren, bara för att de två arterna ökat parallellt under några år. En undersökning i USA visade att när man i det närmaste sköt bort alla hjortar från ett område så minskar inte antalet fästingar i området. I undersökningen, som förespråkare av ökad avskjutning av rådjur ofta hänvisar till, redovisar man även att en halvering av antalet hjortar inte hade någon mätbar effekt på fästingpopulationens storlek.

Lägger vi till att man i Sverige funnit fästingar hos 29 olika däggdjursarter, 56 fågelarter och 2 olika sorters ödlor (ref. 2).och att man t ex på Gotland funnit att 25 % av talgoxeungarna har mellan 1 och 25 fästingar på sig (ref. 3) blir det svårare att peka ut rådjuret som huvudansvarig. I Sverige finns även på flera håll områden utan eller nästan utan rådjur som har mycket rikligt med fästingar. Exempel på sådana områden är Gotland, Stora och Lilla Karlsö, och flera öar i Stockholms skärgård.

Kunskapen om vad som egentligen styr hur många fästingar det blir i ett område är begränsad. I en amerikansk undersökning har man studerat sambandet mellan fästingförekomst och ett antal olika biologiska och fysiska parametrar. De faktorer man tittade på var; höjd över havet, mängd nederbörd, sommar och vinter temperatur, andel skogsbeklädd mark och täthet av hjortar. De enda faktorer som visade ett statistiskt samband med fästingtäthet var höjd över havet och mängden nederbörd. Med övriga faktorer, bl.a. tätheten av hjort kunde man inte finna något samband.

”Trots att få fakta talar för att rådjurens ökning bidragit till det ökade problemet med fästingar, upplever många människor en tydlig koppling mellan ökningen av antalet rådjur och ett ökat problem med fästingar. Troligen är detta till stor del beroende av den fokusering som media haft på rådjurens roll.”



SÅ HÄR MÖTER MAN FÄSTINGHOTET:

Genom att
• vaccinera sig mot TBE, den ovanligare virusinfektionen som ett litet antal fästingar sprider och som vaccin ger skydd mot
• att kolla kroppen varje kväll för att hitta och ta bort fästingar. Borrelios eller borrelia som det heter i folkmun, orsakas av en bakterie som finns i fästingens mag-tarmkanal. Upp till 30% av fästingarna bär på denna bakterie. Men den överförs endast i blodsugandets slutskede eller om fästingen kläms. Fås fästingen bort inom 24 timmar är risken minimal.
• bära ljusa skor eller hela ljusa kläder så att man ser när fästingarna kryper upp
• använda myggmedel på anklar och underben, som avskräcker också fästingar
• inte gripas av panik. Ett av 150 fästingbett i Sverige är smittsamt, de flesta smittade blir botade och antalet som får fleråriga problem är litet. Riskgrupperna är barn under 6 år och äldre över 70 år.

(...)