Det förekommer många rapporter om sjuka Crataegus. Finland har förbjudit plantskolorna att importera från andra länder
Hur stor är risken egentligen? Skall man helt undvika att plantera Rosenhagtorn?
Någon som vet?
Mulle

Tur att du även skrev Rosenhagtorn, så jag vet vad du pratar om...

Vi har aldrig haft några sjukdomar på vårt, men vi har väldgt lite sjukdomar i vår trädård överhuvudtaget.
Vi har stort mångfald; flera olika sorters växter,
ekologisk balans och vi använder inga gifter och ingen konstgödsel och friska plantor.
Då tror jag risken är mindre. Det handlar om helheten - inte om en enskild växt.

Generellt håller jag med Hannele. Som tillägg kan också sägas att vissa "skadedjur" och svampar hör samman med vissa växter. Har man liljor har man också liljebaggar, med rosor följer bladlöss, och med träd kommer alltid vissa svampar förr eller senare - utan att det är något "fel" på trädgården. Att ha en ros innebär att vattna och gödsla lite då och då liksom att spola bort lite löss. Lössen kan vi lika lite utrota som torkan i jorden - men vi kan minska dem båda!

Däremot är det intressant att se vilka växter som inte klarar de angripare osm ofta kommer på dem. Med rosenhagtorn följer ofta loppor eller löss som specialiserat sig på hagtorn och gör bladen små, missbildade och ibland sedan svarta. Andra träd klarar sina "specialloppor" bättre, medan de kan få delar av rosenhagtorn att duka under. Jag ser detta mer på rosenhagtorn som beskurits ovarsamt eller för mycket. Rosenhagtorn som står obeskurna och har god, luftad jord kring rötterna klarar sina lusangrepp utan större problem.

Hagtornsrost är också vanligare på rosenhagtorn än sina andra släktingar. Svampen gör bladen buckliga och orangeröda, och sprider det sig kan grenar torka in. Detta är en svamp som värdväxlar med svensk en, på samma sätt som den gör med päronrosten.

Jag tycker i motsats mot vissa andra trädtokar inte att vi ska ge upp rosenhagtornet, det är ett härligt litet träd. Däremot tror jag vi måste behandla det som ett mer krävande träd än vi gjort:

1. Köp friskt material, kolla rotsystem, acceptera inte mekaniska eller andra skador, fråga om varifrån trädet kommer och köp inte om det kommer långt söderifrån osv.
2. Välj bra växtplats där trädet inte behöver kapas som vuxen, inte i sank mark, inte i alltför torr mark, i soligt läge.
3. Gör en rejäl och vid växtbädd, använd bästa jorden (egen kompost, befintlig jord, grus om det är lerjord, brunnen ko- eller hästgödsel i en blandning), stödvattna de första åren vid torka.
4. Beskär trädet med kunskap efter etableringen, låt det sedan växa fritt utan beskärning av annat än död ved. Rosenhagtorn är ett tätväxande träd och vattenskottsbildning av grov beskärning ökar de negativa effekterna av anrgiparna.
5. Håll trädet vitalt så att det klarar att få sina löss och loppor utan att duka under genom att vända på grässvålen under kronan, t ex 1 gång vart 5e år. Använd kogödsel före midsommar, ingen gödsling efter.
6. Använd inte gräsmattegödsel eller mossbekämpningsmedel od i trädets närhet.
7. Har trädet fått ordentligt lusangrepp ett år kan man prova med samma metod som används vid stora angrepp av fruktträdens löss - spruta oljeemulsion innan knoppsprickning på grenarna. Kan blandas till själv - ljummet vatten och majsolja i lika delar. Finns också som KRAVmärkt medel. Kväver äggen. Inte alla men tillräckligt många för att trädet ska klara sig.

Jag tror att den sjukdom som Mulle har uppsnappat här är päronpesten. Det är en bakteriesjukdom som drabbar många växter av familjen Rocaceae (bl.a. Crataegus) och är mycket smittosam och mycket aggressiv. Den hade sin största betydelse under mitten av 1900-talet då den gjorde mycket skada i fruktodlingar i framför allt sydvästra sverige. Smittspridningen sker ofta med infekterat växtmaterial och det är därför som vissa länder, bl.a. Finland är så restrektiva med import av plantmaterial. Även vindspridning med pollen kan inträffa.

Päronpesten är numer inte så vanlig, pga hårda importregler och god kontroll av växtskyddsmyndigheter inom EU. Det är dessutom anmälningsplikt om man hittar päronpest. Det ska anmälas till växtskyddscentralen i Alnarp.

Så länge man köper certifierat växtmaterial finns det ingen anledning till oro beträffande päronpesten och följer man Cillas och Hanneles råd finns få anledningar till oro

Jaha, har Finland varit drabbade av pestsmittat material, det har jag missat. Jag har aldrig stött på någon som haft päronpest i hagtorn, men jag vet ju att det kan förekomma.

Däremot är det ofta diskussion bland uppköpare och trädkunniga om rosenhagtornets rost- och lusangrepp. Det vore inte helt fel att få fram en sort som E-planta som var starkare mot rosten. Tills dess får vi behandla trädet med större omsorg.

Tack - intressant att få ta del av er kunskap!
Mulle