Julias pojkvän har hittat kattluckan in i huset och markerar överallt... SÅ DET STINKER!!!!

Julia välkommnar honom in och visar honom runt... Även Pi, som är den som bråkar mäst, ligger lungt och tittar på...

Carisma fräser och känner sig väldigt hotad av Romeo, hans nya namn, och tittar osäkert mot trappan eftersom de möttes på översta våningen...
[COLOR=green]
Så hur gör man för att bli av med honom, men samtidigt ha kvar våra katter... ???


Vi jagar ut honom men det verkar som han varit inne tidigare, och när jag beskyllt Pi för att ha markerat så är det nog Romeo som varit i fraten.





Romeo

aj då, låter inget vidare...

finns ju några alternativ:


1. gift dej med ozzy oosznorne, hans hundar verkar ju förorena inne jämt..

2. anställ julia som kattguide och ta betalt av hennes pojkvänner på besök

3. spika igen kattluckan (inte bra för julia förstås)

4. gå hem till Julias pojkvän och "kissa tillbax"

5. sitt på vakt i luckan..


Finns förstås en risk att du inte gillar mina förslag, en del säjer dom är oseriösa

Det finns kattluckor med "nyckel", som man sätter som ett halsband runt kattens hals. På det viset kan bara de katter med haldband ta sig in genom luckan.

Lycka till.....

Suck o stön! Skojar du med oss? Eller är det sant?
Du får faktiskt skylla dig själv när du bär dig åt på detta viset, att släppa in en vildfrämmande okastrerad hankatt i huset.
Den andra hankatten som pissar ner ditt hus är han oxå kvar?

Kasta ut dom låt dina katter vara innekatter ett tag och spika igen kattluckan eller gör som mari_tres skriver.

Nog för att katter "bestämmer" över husse o matte , men så får det inte gå till att vildfrämmande katter får göra som de vill.

Gör nåt nu! Var inte handlingsförlamad!

det är nog samma katt hon talar om...

Det är samma katt jag pratar om... men han har fått åka till djurens vänner nu... (Kändes hårt att ta med honom, men han kommer få det bättre nu.)

De konstaterade ganska snabbt att det såg ut som om han varit utekatt ett bra tag.
Och om han chippad så kommer de på djurens vänner ta kontakt med hans ägare.
Och om han inte tillhör någon så kommer han få ett hem, med mat varje dag, bli kastrerad och någon som klappar honom när han vill krypa upp i famnen...
(När han lärt sig lita på människor helt.)

Istället för att få vatten kastad över sig, och ivägkörd från det närmsta hem han haft de senaste 2 veckorna.

Jag vet att han kommer bli väl omhändertagen, Åke på djurens vänner i Borås jobbar med det dagligen och jag tror inte att han skulle placera en katt där den far illa. Han älskar djuren han hjälper och man ser det när han vårdar dem.

Och är det någon som saknar sin katt så kommer man att leta efter den, men Romeo var både okastrerad och omärkt, samt mager så man kände revbena och väldigt tuffsig i pälsen... Han högg när han fick något att äta...
Så det känns helt rätt det valet som vi har gjort...


Men var är Carisma??? Idag är det 5:e dagen som hon är borta.... *Gråter*

Det var ju bra att du fick iväg honom till djurens vänner.

Ursäkta mig men jag blir lite trött på hur du handhar dina (och andras) katter...
Om en av mina katter kom in och blödde ner hela huset och sprang i väg och gömde sig och inte tillät mig att undersöka hur skadad den var så skulle jag ha åkt till veterinären. Du sa att du såg ett 2,5 cm långt sår och det är inget som läker över en natt så att katten "bara" haltar, mår bra och kan gå ut dagen efter. Sjuka katter stänger man in i ett separat rum så att de INTE kan gå ut och får vila i fred från de övriga katterna, vare sig man har kattlucka eller inte! Klämde du och gjorde böjprov eller något över huvudtaget innan du släppte ut henne? Jag gissar som Pejori gjorde att hon kan ha varit trafikskadad och gått ut för att dö. Kolla i dikesrenar och naturen runt omkring.
Den stackars avmagrade Pi, hur kommer det sig att du suttit och låtit honom gå ner sig så mycket innan du tog kontakt med veterinär överhuvudtaget? En katt som är så mager att huvudet är bredare än kroppen är ingenting annat än avancerat djurplågeri.
Slutligen katten du skickat till djuren vänner... Katter ute på landet vandrar runt och man får ALDRIG börja mata eller släppa in kringstrykande katter. Man är avsvarslös när man börjar mata katter som kommer förbi och att sedan låta djuret komma in dessutom är rent oförlåtligt. Troligtvis är det någon grannes katt du nu skickat till djurens vänner, kanske en granne som inte ens känner till djurens vänner och aldrig mer kommer att få tillbaka sin katt. Det kanske finns fler som du där ute som gjort samma sak med Carisma, har du tänkt på att kolla det?
De enda som det är synd om i hela den här historen är katterna som är inblandade...
Mvh
Fenja

Bra Fenja. Jag har också tyckt synd om katterna i flera dagar nu. Man kan inte bara skaffa djur, och sen strunta i att ta hand om dem. Men så länge det finns gratiskatter, så kommer det väl att hända.
Som djurägare har man SKYLDIGHET att se till att djuren mår bra.
En skadad eller sjuk katt skall till veterinär. Och hur kan man para en katt med hjärtfel?
Sen var det någon annan här som skrev om en fertil huskatthane (som också springer vind för våg) som skulle användas i avel. Avel innebär för seriösa djurägare att förbättra "sin" ras. Hur förbättrar man en huskatt (=blandras)? Det är sådana djurägare som orsakar att det föds en massa oönskade kattungar som ofta blir sommarkatter eller ormmat.
Håller med Fenja; de enda det är synd om är katterna.
Jag är själv kattägare med ett gäng friska och glada katter som har en stor rastgård och ett stort uterum där de kan gå ut när de vill.

det var jag som skrev att katten kanske skulle användas i avel
det framgår ingenstans i inläggen, vad katten har för ras eller standard
sedan frågade virgo varför ALLA hankatter inte kastrerades, det var det jag svarade på.... inte om avalons c katter.
jag håller fullständigt med om att det inte är acceptabelt att låta katter gå vind för våg, och att dom ska till veterinär när dom magrar av kraftigt eller är skadade
jag vet också att katter inte visar sina skador, och går och lägger sig för att dö, med inre skador
därför är mina inne och kastrerade

Vill tillägga att medellivslängden för en okastrerad utekatt är c:a 2 år.
Något att tänka på för er som älskar era katter så.

tala om det för avalon c jag har som sagt mina inne
men den som avlar på huskatter har samma rätt att tillvarata sin katts egenskaper som du har.

Så kan man säga saker snällt också.

Jag tror Avalon är tillräckligt ledsen som det är, utan att ni hjälper till att hoppa på henne dessutom.
Tycker jag.

Kram alla, och kram Avalon, och .

Hoppas allt löser sig snart, och att Carisma snart är hemma igen .

Tack amaira... Kramen värmde, och behövdes efter allt gråtande. Känns skönt att inte precis alla är emot mig...
Det är lätt missuppfatta saker när man skriver av sig i förtvivlan...

För att klarlägga en sak: JAG TAR HAND OM MINA KATTER, OCH ÄLSKAR DEM JÄTTEMYCKET!!!!

CARISMA: är fortfarande försvunnen. Men natten innan så tittade jag på henne, och såret var inte så stort som jag trott för att det hade smetat ut blodet. Jag fick även röra vid hennes båda ben och hon låg bara och spann. Om hon hade varit dålig även dagen efter så hade jag tagit kontakt med vetrinär. Men hon var enbart rädd för den nya katten.

Pi är helt kärnfrisk. Han är i mycket bra kondition och ska se ut som han gör. Fick det svaret idag från vetrinären som tog alla möjliga och omöjliga prover på honom. Han är bara väldigt aktiv, och därför så smal. Och enligt vetrinären så är det bättre att han är smal, än rund. (Tyvärr för mig eftersom jag vill ha en STOOOOORRRRR hankatt *ler*)

Julia blev gravid av misstag, vi parade henne med avsikt för att få kattungar utan vi hade beställt en kasteringstid till henne. Dock 2 veckor för sent. Men det är inte stor skillnad på att göra abort eller kastrera, det går i samma veva enligt vetrinärerna. Problemet är bara att djursjukhuset inte har några tider till oss, så vi får söka oss till en annan kommun.

Romeo (objudna gästen) är i gott sällskap nu, jag ångrar inte att vi lämnade honom till folk som bryr sig om honom. Om det är någon matte/husse som saknar honom, så söker de efter honom. Men troligtvis så är det ingen som saknar honom.

alla är inte emot dej
men det svaret du nu ger, visar att du inte har läst vad som skrivs
jag tror också att du älskar dina katter, men om det är okunskap eller något annat som avgör vet bara du
först säger du att parningen är planerad, i nästa inlägg är den oplanerad
du känner på katten och avgör att den är frisk!!!
hur känns en frisk eleer sjuk mage till exempel.
har du dom kunskaperna, att du kan avgöra om hon är hel innuti?
iså fall kommer hon nog hem snart

Även sjuka och eller skadade katter spinner. Inte av välbehag dock.

@avalonC

Det låter helsjukt! Vad är det för djursjukhus som inte har några tider?

Egentligen borde du ställt dina frågor här, så hade du fått helt annat svar än här i detta forum.

kattforum

Javisst är det helt tokit att de inte kan ta emot oss...
När jag pratade med vetrinären så sa hon att det inte skulle vara några problem, men hon i telefonen gick det inte alls att komma dit för...


Hade Carisma haft ont på något sätt så hade hon nog reagerat på att vi tog i henne kände och klämde...


Men jag ska gå in på det forumet... verkar vara roligt ställe... *s* TACK...

Det finns NITTON olika veterinärer eller djursjukhus i Boråsregionen, jag håller för otroligt att ingen av dem skulle ha möjlighet att ge en abortspruta till en hjärtsjukkatt som parats...
Mvh
Fenja

Den 7 april skriver du: "Där låg hon i sin knubbighet och vågade inte röra bakbena. För de var de som var skadade såg jag senare... Jag bar in henne till hennes säng och ställde den brevid min säng, så jag kunde klappa henne medans jag somnade.. Hon spann så att fönstret vibbrerade.

Jag fick som snabbast se på hennes sår på ena benet, ett sår som blött, stoppat av nu, 2,5 cm, och sedan så hade hon ett sår under/precis brevid trampdynan på den andra foten, som jag inte fick titta på.

I morses så kunde hon halta fram, hon var jätteduktig och klagade inte... Efter det så har vi inte sett henne mer idag... Troligtvis har hon gått ut, och förhoppningsvis kommer hon hem ikväll...

Men jag skulle väldigt gärna vilja veta vad som hänt henne så man kan försöka undvika det i framtiden... "
och den 12 april skriver du: "CARISMA: är fortfarande försvunnen. Men natten innan så tittade jag på henne, och såret var inte så stort som jag trott för att det hade smetat ut blodet. Jag fick även röra vid hennes båda ben och hon låg bara och spann. Om hon hade varit dålig även dagen efter så hade jag tagit kontakt med vetrinär. Men hon var enbart rädd för den nya katten."
Det går inte riktigt ihop.
Och hur ser du skillnad på en sjuk eller skadad katt och en katt som är rädd för en annan katt?
Vet du någonting alls om katter? "Brunstig hankatt, som går hem när brunsttiden är slut."
"Honkatter som kommer när man ropar." Ja, kanske oftast, men inte när de löper. Råder dig att läsa några kattböcker.

Carisma är både kastrerad (steliriserad heter det men jag vet inte om jag stavar rätt så jag skriver kastrerad...) och hon är även chippad.

Så om någon kör på henne eller om de lämnar in henne så kan de spåra henne hem igen.

Ang Julias kastrering så har vi bara pratat med djursjukhuset, deras vetrinär rådde oss att göra ingreppet på ett djursjukhus eftersom hon måste sövad med gas pga hennes hjärtfel.

Ja, Avalon, det är inte lätt det här... Framför allt inte för dig. För det första så hoppas jag innerligt att Carisma kommer hem igen och jag lider med dig. Det är hemskt när de är borta.
Jag måste dock hålla med om att ditt förfarande i vissa lägen varit oansvarigt, men alla gör vi misstag och jag håller även med Amaira att det är helt onödigt att lägga sten på börda. Du gör ju vad du kan för att styra upp situationen igen. JÄTTEBRA att du tog Pi till veterinären och skönt att höra att han är helt kärnfrisk
Jag är ganska säker på att du lärt dig av ditt misstag när det gäller att släppa in främmande katter i huset och aldrig gör om det. Men nu när 'skadan' redan var skedd var du ju tvungen att hitta en lösning och det lyckades du med. En annons i tidningen hade dock varit på sin plats och det kanske inte är för sent än? Det finns kanske någon i närheten som inte sett sin kisse på vääääldigt länge men saknar honom oerhört och om han/hon får veta att katten finns hos Djurens Vänner så finns det ju en möjlighet för denne någon att få tillbaka den...
Carismas skador är helt omöjliga för mig att bedöma utan att ha sett katten så jag kan bara lita på ditt omdöme där. Jag tänker inte utgå ifrån att hon behövde vara inne. Däremot så finns det en faktor som jag tycker att du ska hålla i minnet. Det är vååååår! Det är inte bara hankatter som reagerar på våren... Honkatter kan dra iväg o flörta de med, även steriliserade honkatter! Det har jag varit med om.

/Maria

Sluta hacka på avalonC hon har nog lärt sig vad han skall göra till nästa gång
krister

Ibland kan jag inte låta bli att häpna .

En del har visst "bestämt hur det är" - och Avalon tycks ha blivit helt inkompetentförklarad, och utan chans till rättfärdigande, oavsett vad hon försöker säga.

Jag har också haft djur hela mitt liv, och jag är också emot ALL form av djurplågeri, och även sådant djurplågeri som beror på okunskap.

Men här tycker jag Avalon har råkat ut för en hel del saker, och gjort ett misstag (tillåtit den främmande hankatten att vara inne), och sedan litar jag faktiskt BÅDE på hennes fortsatta agerande och sätt att ta ansvar, och på vad hennes VETRINÄR säger!! Inklusive Djurens Vänner, som säkerligen också har mängder med erfarenheter av hur de ska hantera sådana här situationer. Tror ni inte???


Det är behjärtansvärt att kämpa för misshandlade katter, men ge er inte på Avalon, för hon är ingen djurplågare!

Det finns andra, och bättre, måltavlor att ödsla sitt krut på.


Jag skulle heller aldrig i livet dra iväg min katt till veterinär för en sådan skada som Avalon beskriver!

Däremot skulle jag omedelbart kontakta veterinär, för en sådan skada som flera av er andra beskriver.

Det GÅR att se skillnad!!! Och utifrån vad Avalon skrivit, så är jag inte särskilt orolig för en trafikskadad katt som döende ligger i något dike med inre blödningar och skador.

amaira
Airamya


2 st experter är ni veterinärer?

Nämen, ge dig nån gång Virgo. Vad är det som har hänt? Du är så himla "grinig" nu för tiden. Så var du väl inte förut?

Självklart pratar jag om Avalons vetrinär!! Eller, har du inte läst?
Det går lättare att hitta nåt att gnälla på, om man inte läser inläggen .

Kram på dig Virgo. (Tror nämligen att du behöver det )

För det första så är jag inte grinig och för det andra så gnäller jag inte heller och för det tredje så blir jag när man inte sköter om sina djur.
Jag hade ju lovat mig att inte veckla in mig i några kattrådar, men i denna kunde jag inte låta bli.

Det minsta man kan begära av en djurägare det är att ta reda så mycket som möjligt om sitt djur, hur man sköter det.
Vad jag vet är att många huskattägare (bonnkatter) inte försäkrar sina katter och blir de då sjuka,så blir det dyrt att besöka veterinär och då får katterna lida om man inte har råd att gå till veterinären.

Och om jag läser vad du skriver amaira så kan du vara lugn, tom förstår vad du skriver.
Men jag har inte läst att avalon har kontaktat vet. om den försvunna kattens skador. Nu är ju hela storyn uppdelat i 2-3 trådar så jag kan ju ha missat nåt.

Va? Har jag påstått det? Ens antytt det?
Jag påstår mig väl inte vara mer veterinär än andra här som nästintill diagnostiserat hennes skador redan...

Nej inte

men du skrev

Carismas skador är helt omöjliga för mig att bedöma utan att ha sett katten så jag kan bara lita på ditt omdöme där.

därför skrev jag så

så om du ser katten kan du alltså bedömma skadorna ?

Nu tänker jag inte fortsätta att käbbla med dig Airamya eller amaira hur käbbelsjuka ni än må vara.

Men herregud, Virgo! Om det hade varit min katt så hade jag kunnat bedöma huruvida katten kunde gå ut eller ej, ja. Det behöver man inte vara veterinär för!

Det är bra Virgo! Då är vi sams nu .

*kram*

Jag är inte osams med nån av er och ni behöver inte alltid ha sista ordet!

Ååååhhhh, vad helt underbara ni är... Nu menar jag inte enbart allt stöd som jag fått, och även råd och tips på vad jag ska göra i framtiden...


Utan jag menar att ni är så underbara som "småbråkar" med varandra som om ni varit ihop i flera år... Och jag vet inte ens om ni har träffats...
Ger inte det en samhörighet??? *ler*
Att kunna säga vad man känner och tycker, men ändå till sist vara vänner ändå...?


Och tack, alla som håller tummarna för Carisma. Varje gång vi kommer in i huset så är det första vi gör att titta i hennes säng. Den är fortfarande tomm, men snart en dag... så kommer hon att ligga där... det är jag säker på...

*håller också tummarna för dig*

Du är rätt härlig själv!!