Jag kommer då och då att lägga upp bilder på hur träd beter sig. Här är bilder på de första träden! Ser du hur och varför de är olika trots att de planterades på samma gång och köptes från samma ställe?

http://www.alltomtradgard.se/forum/user_al...=1&albumid=8112

Alltså, jag har ingen aning om varför de är olika storlekar mellan raderna.

Spontant skulle jag säga att det beror på att på den "svaga" sidan så gränsar allén till en stor yta marksten medan den "starka" sidan gränsar till en fin gräsmatta... troligen är jag helt ute och cyklar...

Kan det mindre trädet ha planterats med rothalsen för lågt? Pressar tyngden från gatsten och biltrafik ihop jordmassorna i rotområdet så att syrebrist uppstår?

Jag tror att Andreas har rätt. Riv upp en bit av gatan (uppfarten?) och ersätt med gräsmatta.

/Gunvor

Dom som varit med här ett tag känner till Cillas motstånd till gatubeläggning runt träd så visst har rätt slutsats redan framförts. Jag har en lite annan lösning. Flytta dom svagväxande träden nån annan stans där dom kan växa bättre.

Rätt allihop (fast Åke/Ruda med modifikation)!

Oxlarna i lilla alléns två rader har helt olika förutsättningar: Båda står i grus med sandbärlag, men den ena raden kan sträcka sina rötter ut i den mer näringsrika gräsmattan, medan den andra radens träd bara har ännu mer kompakterad sättsand under stenläggning att försöka med. det blir för lite syre, för lite vatten och näring.

Den mindre raden växer inte bara långsammare, den kommer i sin förlängning inte att klara sig. Jag har föreslagit bostadsrättsföreningen att ta bort gruset och sanden under, lägga skelettjord (stenkross med nedspolad jord) som bärlager och lägga på gruset igen. På så sätt kan raden av träd vid stenplattorna sträcka sina rötter i skelettjorden och ut i gräsmattan de med.

Att göra förbättringar under stenplattorna är också ett alternativ, men det är mer arbetskrävande och kan inte göras av bostadsrättsföreningens medlemmar själva. Det går att skapa bra trädmiljö under stenbeläggning, men är dyrare.

Att sätta träden någon helt annan stans är inte ett alternativ för föreningen. De vill ha allén just här, liksom de flesta människor vill ha träd också i stenstadens miljöer och inte endast i parkerna.

För djup plantering som föreslås skulle också kunnat vara orsaken, men då brukar träd duka under helt efter en tid.

Ny trädfråga på http://www.alltomtradgard.se/forum/user_al...=1&albumid=8112!

bortskurna blomanlag?

Topparna har inte hunnit bli tillräckligt gamla
fast jag har för mig att det oxså kan bero på att den växer uppåt just där, är det inte så att äpplena blommar mer om grenarna går neråt
jag har för mig att man kan få mer blomning på äppelträden om man hänger tyngder på grenarna
krister

Bra gissningar!

Orsaken är att yttersta delen av grenen är för ung för att bilda blomanlag, den växte ju ut förra och förrförra året och det tar ca 3 år innan normal ved som denna blir fruktbärande.

Ung ved vill dessutom växa uppåt, där finns bäst plats för sidogrenar som i sin tur utvecklar fler frukter (förökningsmöjligheter). Man kan inte öka men påskynda fruktsättning genom att sträcka ned grenarna så att de blir mer lutande. Då sporras grenen att sätta blomanlag istället för nya sidogrenar och blad, som i sin tur naturligt blir mer fallande och fruktbärande.

Träd är ekonomiska. Energin går till det ena, frukt, och då mindre till det andra, gren/blad - beroende på vad trädet är i behov av och har förmåga till. Ett träd som man sträcker ned grenar på bildar frukter snabbare, men i längden blir det färre frukter eftersom trädet inte utvecklar grenar i samma utsträckning, Man kan tom stoppa tillväxten på ett träd genom att sträcka ned grenar.

Ny trädfråga http://www.alltomtradgard.se/forum/user_al...=1&albumid=8112!

Lite svårt att veta vilket du menar men förmodligen fotot längst upp. Jag kallar det för en trädbifurkation. En gren har gått emot den andra stammen och till slut växt fast.

Rolig benämning, jag kallar det för självympning. Samma sätt som vi människor ympar - vi frilägger skiktet innanför barken, kambiet, på två grenar och trycker samman dem.

Grenarna här har när de var yngre skavt mot varandra så att den unga barken fnasade av på bägge grenarna. Om en så lyckad självympning ska kunna ske i ett träd gäller att det kommer en period när det inte blåser eller rör sig i kronan när båda grenarnas kambinerna är frilagda, så att de hinner växa fast lite innan det börjar blåsa igen...

Det var för övrigt genom att se sådana här självympningar som man tror att människan lärde sig att ympa. Man vet att vi människor kunnat det i 4 000 år.

Ny bildfrågor på ett litet före detta träd!
http://www.alltomtradgard.se/forum/user_al...=1&albumid=8112

... gräs för nära plantan, plantan ligger för lågt och kunde ha planterats på en liten kulle, sorkskydd har inte använts, stödkäpparna skall inte gå högre än den nedersta grenen,..

Japp!

Det här trädet har drunknat.

I första hand har planteringen skett som planteringsråden ofta skriver - att man ska gräva dubbelt så djupt och brett som rotklumpen, dvs ett smalt och djupt hål.

Detta gör att vatten från marken runt omkring rinner ned till det "hål" som fyllts med mer lucker och mullrik jord än omgivningarna, och där stannar det alltför länge.

Detta förstärks genom att trädet har sjunkit ned i det djupa hålet, som man fyllt med lös jord som krymper.

Detta är den direkta "dödsorsaken", som kunde undvikits om man på stället grävt brett (2 m i diameter kan behövas för ett så här lerigt och lite sluttande ställe med kompakt kraftigt gräs) och ställt trädet så att det hamnade på en ganska hög och stor kulle. Rötterna går då ned för att finna vätska, och behöver inte stå i vatten.

Andra möjliga dösorsaker kunde vara att trädet inte är skyddat mot hare, rådjur, sork m fl. Jag tror att trädet hann dö innan djuren upptäckte det, men det har också fått stamskador.

Stolpen är ju rejäl... och det kan i och för sig behövas på ett så öppet ställe som detta är, där man till och med kan behöva ha stöd under två växtsäsonger. Bindningen mot trädet ska sitta på halva stammen från nedersta krongregen, inte strax under kronan som här. Anledningen är att det är rötterna man stöder innan de fått fäste i jorden. I övrigt är det lika viktigt för ett träd att bygga upp styrka genom att vaja och röra sig som det är för oss människor att röra oss för att behålla muskler. Ett träd som har stöd för länge skjuter i höjden som om det skulle ha stöd hela livet och bygger inte upp styrkan det ska ha.

Stödkäpparnas längd brukar jag inte vara så slavisk med så länge de inte skaver mot krongrenar eller stam. Man ska ju oftast inte ha käpparna så länge.

Kolla om era träd behöver stöd genom att fatta tag i stammen, vaja långsamt fram och tillbaka. Rör sig marken har rötterna inte fäst sig än och trädet behöver stöd. Rör sig inte marken vid rötterna ska inte trädet ha stöd.

Fyra nya frågor om att välja fruktträd i plantbutiken!

Det blev några trädfrågor till - om rötter, knoppar och annat!

http://www.alltomtradgard.se/forum/user_al...php?userid=6242

Virusfritt måste väl ha testats innan det lämnades till försäljning?

Trädet med en rot som utvecklats kraftigt i ytan måste väl stå så att den roten inte kommer ner - hinder i vägen?

/Gunvor

Flå´t att jag hoppar in utan svar, vill bara säga: Vilken underbart fin och lärorik tråd !

Tack Cilla!!

Varför trädets rötter växer som de gör på bild nr 12 beror troligtvis på en tidigt uppkommen rotsnurr. Marknivån har dessutom sänkts vilket gör att rötterna ombildats till stamdelar.

Att träd som finns på 7-10 överhuvudtaget får synas i en växtbutik är närmast skandal. 7-8 har tydliga sår av fruktträdskräfta, träd 8 har någon varit för slarvig med sekatören och skadat trädet (mycket oprofessionellt!), träd nr 9 är helt överlupet med fruktträdskräfta och kommer att dö inom en snar framtid (kraftig blomning indikerar attt trädet är stressat och vill sätta avkomma snabbt), träd nr 10 är en sorgligt gjord ymp.

12) Det har funnits en stenkant som tvingat rötterna åt sidan, kanten var säkert avsett att hålla undan alla trampande fötter som dock inte låtit sig hejdas utan nött bort både stenkant och ovansidan av rötterna.

14) Min gissning är att trädet vuxit ovanpå en stenhäll eller stor sten. Om det är saltvatten på bilden, kan det annars bero på att det vuxit nära stranden, kanske?

Roligt att detta roar er!

Jag väntar med att komma med mina svar ett tag till. Det behövs fler gissningar på vad etiketter lovar om träd, varför rötter och knoppar ser ut som de gör mm!

Gissa på bara - vi lär oss alla av varandras svar!

http://www.alltomtradgard.se/forum/user_al...rid=6242&page=1

Mitt svar på fråga 12:

Rötterna har gått fram till en stenkant och därför vikt av. Stenkanten har tagits bort eftersom trädets rötter knuffat upp den. Marken har dessutom sjunkit, fast mycket långsamt så att trädet hunnit bilda bark på delar av rötterna. I övrigt samma sorts skador som ofta uppstår när man stöter i eller kliver på rötterna.

Hade trädet haft rotsnurr från början föreställer jag mig att det inte hade levt så här långt. I vilket fall som helst är det tydligt att det är stenkanten som fått rötterna att vika av.

Svar på fråga 14 om varför den uppdragna stammen med roten på det 38-åriga äppelträdet inte hade pålrot:

De flesta träd har bara pålrot som unga, sedan släpper de denna och det är vidsträckta, ytliga rötter som både håller fast trädet och tar upp näring. På äpple har träden tidigt rötter som sträcker sig ut från stammen, och de går mycket sällan längre ned än 40 cm. De flesta rötter som tar upp syre och näring finns på 10-30 cm djup.

I övrigt är det helt rätt att rötternas form har helt med markförhållandena att göra. Är det stenar i vägen eller en öppen yta någonstans påverkar det rötternas växtsätt.

Hur rötterna söker sig fram millimeter för millimeter och hur de spränger sig igenom hård ler liksom förbi stenar mm är en fascinerande historia.

Flera har redan svarat på fråga 7-11. Jag lade mina svar här.

Fler trädfrågor här!

Tur att du skrev "gissningslek", Cilla, så man törs vara med!

20 och 21, jag gissar på att det är gamla vattenskott som kommit pga för hård beskärning. Fixas väl genom att man gallrar bland grenarna och sparar den/de som växer lämpligt/uppåtriktat?

19, det är väl för att forma kronan och stimulera grenar till fruktsättning genom nedböjning?

18, gnagskador, väl? Och det ser ut som kräfta också, tycker jag.

Hej Susanne, bra gissningar! Dvs jag gissar nästan som du...

I trädvärlden har man nytt att lära hela tiden. Man lär sig både via forskare, odlare, trädgårdsägare, biologer av olika slag, hobbyodlare, någon som planterat några få träd i berg, dal, vatten och öken - och som dragit nya erfarenheter... Och man lär sig av sina egna misstag inte minst.

Och det är kul att gissa om träd. Du skulle se mig på trädkurser. Jag gissar hej vilt och det kan vara så rakt åt skogen som det bara kan bli. Men det är kul, och lärorikt. Man minns nyförvärvade kunskapen mer när man först gissat fel. Och ibland blir det rätt också, dvs som andra trädkunniga gissar eller vet.

Vad gissar ni andra?

Mina svar på gissningsfrågor på http://www.alltomtradgard.se/forum/user_al...rid=6242&page=1 :

15. Sork.

16. Ett träd som glesats på tok för mycket för närapå alla syften beskäraren kan ha tänkts ha. Har skrivit mer o detta på http://www.juniper.se/tradvard/artikel2.htm

17. a) Nej, beskärning ger färre men lite större frukter. b) Man glesar normalt äppelträd för att få mer ljus på frukten, för att minska rickerna för skorv p frukten och för att skapa starkare grenar som kan bära den tyngre frukt som beskärning ger. ) Ska man glesa och börja beskära ett mycket tätt träd ska man lägga upp beskärningen över flera år, ta lite varje år och för att minska uppkonsten av nya skott göra det på högsommaren.

18. Fruktträdkräfta. Allvarligt när sår uppstår på vitala delar osm stam och krongrenar, eller på alla unga skott. Man kan inte få bort kräftan men stärka trädet att klara sig längre trots den genom främst gröngödsling.
Orsaker till kräfta är
- sort, vissa är mer benägna att få den
- plantering i våt eller sammanpackad mark
- kraftig eller felaktig beskärning, grova snitt eller beskärning som ständigt ger vattenskottsbildning
- dålig verktygshygien där otvättad sekatör och såg används från träd till träd

19. Sträcka grenar i lite mer horisontell riktning kan man göra om man vill få det att bära frukt snabbare och att grenarna inte ska växa så snabbt. Här sträcker jag ett ungt träd för att spänna ut kronan och skapa mer rum mellan grenarna som ska kunna bli stora. Jag använder det en hel del på unga träd istället för att behöva skära bort mycket i kronan. Vissa trädsorter växer smalt uppåtriktat i början men ändrar växtsätt när de spänns ut och gör att man kan behålla fler grenar.

Nya enkla frågor om hur träd beter sig här!
http://www.alltomtradgard.se/forum/user_al...rid=6242&page=1

det blir något fel när jag lägger in länken öppet, försöker igen. Frågesporten fortsätter HÄR.

Ny fråga inlagd om behandling av litet fruktträd!

http://www.alltomtradgard.se/forum/user_al...&userid=&page=1

24, det lilla äppelträdet har två grenar som tävlar om att vara toppen typ, och man får väl då kapa en av dem så de två grenarna slipper slåss om att vara toppen

22, trädet ska ha stödet tills det är väl etablerat, annars riskerar det att börja luta eler blåsa omkull

hoppas jag inte har allt för fel

Nejdå inte fel alls!

24. Just det. Och det har lett till några fel till som gör att det krävs lite mer än att bara ta bort ett av toppskotten.

22. Just det - men vad innebär det att trädet är väl etablerat, dvs vad är det som pålen ska stötta?

att rötterna har växt ner i marken så att trädet står stabilt?

Precis! Det är rötterna man stagar med pålen, det är därför man ska sätta stödbandet mot trädet mitt på stammen eller strax därunder. Och hur vet man att rötterna fäst sig vid marken?

trädets ovanjordiska tillväxt börjar gå fortare?

Ja det är ett tecken men inte det viktigaste för att se om man kan ta bort stödet. Rötterna behöver inte ha fäst sig i jorden så väl att den kan hålla trädet även om rötterna har tillgång till näring. Gissa igen - hur testar man att ett träd pallar för vind, snö, stötar mm?

23. Har hört att nedersta grenarna sitter i samma höjd om 20 år - vilket jag har svårt att tro.

23 - Hannele, javisst är det svårt att fatta! Men det blir tydligt när man ser alla äldre äppelträds stora sår på stammarna efter grenkapningar...

Men det är sant. En gren på ett träd som sitter 1 meter på stammen från marken sitter för evigt på denna höjd.

Träd växer från grenspetsarna och ut och sedan på bredden. De skjuter inte upp eller ut sina grenar från grenfästet, och inte heller skjuter det upp hela trädet från roten.

Varifrån började denna gren att växa förra sommaren? Inifrån sitt fäste eller från toppen och ut? Hur gammal är denna gren? (Strunta i fingret!)

22, försöka lyfta trädet lite lätt?

kvistentvå år, den började växa efter den 3:e blom knoppen

Nu ska vi se... Jag fattar inte vad du menar med "22, försöka lyfta..."

Åldern på grenen har du bra kläm på, den är två år. Den del som är ett år gammal är förstås den yttersta. Från spetsen vandrar man med blicken inåt grenen. Den lilla ringen är stället där trädet slutade växa på hösten och började förra sommaren.

Tillväxten var som ni ser inte så stor på just den här grenen - ett halvt pekfinger ungefär.

När denna gren nu börjar växa på sommaren börjar den utifrån yttersta spetsen och då skapas en likadan liten ring där. Har man gröngödslat trädet kommer detta års tillväxt att bli större, och det blir längre mellan ringen och kommande hösts grenspets.

rucka på trädet lite lätt, även om det borde klassas som dendrologisk misshandel eller nått

Ja just det ja, fatta tag i trädet och vaja det lite fram och tillbaka. Rör sig marken vid rötterna ska stödet vara kvar, annars tas bort.

Utöver att gamla stödanordningar ofta brukar kunna strypa och skava i trädet - har du sett ett träd som haft stöd länge där stödet verkligen stadgat trädet under många år?

Ett par nya frågor på http://www.alltomtradgard.se/forum/user_al...=1&albumid=8112 !

Sätter inte in mina svar innan det kommit lite svar på dessa.

Sjäkva skyddet bör inte vara till något bekymmer för trädet, man har ju tom tänkt på att lägga in extra stoppning i skyddet för att skydda stammen.
Tyvärr har man ju bara tänkt på trädets ovanjordiska delar och totalt glömt bort de vitala delarna under jord som ju inte syns och därför inte finns . Vad är det för vits att skydda ett träds stam när man gräver bort nästan hela rotsystemet?

Just det - vad är det för vits att skydda stammen när man grävt bort nästan hela rotsystemet!

Mina svar på fråga 25 och 26:

Det här kan bli dödsstöten för lindarna på Karlavägen, åtminstone har man förkortat deras liv betydligt. Det hade varit bättre för träden att ha fått en par rejäla stamskador än att få så stora delar av rötterna kapade så här. Stamskydden ger till och med ett falskt intryck om att man bryr sig om de här träden vid uppgrävningen.

Ut mot gatan har träden sannolikt nästan inga rötter alls, där är det mycket kompakterat. Huvudsakliga närings- och syreupptagningen sker ut mot det gräda området där rötterna slitits av.

De rötter som man missade att gräva sönder ställde man tunga containers och körde tunga lastbilar över. Jorden kompakteras då och det blir trångt om syre.

Jag tycker personligen att man i ganska snabb takt ska börja byta ut de här lindarna (det är flera kilometer långa rader). T ex ta vart tredje ett år och ersätta med ganska stora träd, och fortsätta sedan i lite långsammare ersättningstakt.

Träden har tidigare beskurits med stora snitt och många av dem är ihåliga. de har också toppats och beskurits alldeles för mycket, så att de ser ut som ihopsnörda piprensare.

Och nu denna rotförstörelse. Byt ut dem!